Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund

I Sverige lever en av tio med nedsatt njurfunktion. Vid terminal njursvikt upplevs begränsningar på grund av dialysbehandlingen. När dialys inte ger samma effekt längre behövs en transplantation för att återfå livskvalitet. Vanligaste vägen att få en ny njure är via släktingar eller vänner. Matchar inte njuren från anhörig kan en njure från avliden donator användas, enligt strikta etiska och juridiska regler.

Syfte

Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med en transplanterad njure.

Metod

Litteraturöversikten är baserad på 14 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och APA PsycINFO som har omvårdnad som huvudämne. För att granska och sammanställa forskningen användes mallar för analys av kvalitativa och kvantitativa artiklar. För att analysera artiklarna användes de fem stegen ur Fribergs analysmodell.

Resultat

I litteraturöversikten identifierades tre huvudkategorier: Emotionella upplevelser efter en njurtransplantation, biverkningar/komplikationer av transplantationen och behov av stöd från omgivningen. Olika känslor och tankar framkom efter njurtransplantationen. Glädje, tacksamhet och lycka var påtaglig hos deltagarna, samtidigt som rädsla för njuravstötning och nytt behov av dialys var närvarande.

Slutsats

En njurtransplantation innebär både glädje och tacksamhet över att slippa dialys men även oro och rädsla för komplikationer och avstötning. Personernas förväntan på ett friskt liv uppfylls inte alltid och de behöver då stöd från hälso- och sjukvården

Background

In Sweden, one in ten people has impaired kidney function. For those with end-stage renal disease, dialysis can significantly limit daily life. When dialysis is no longer effective, a kidney transplant is needed to restore quality of life. Most transplants come from relatives or friends, but kidneys from deceased donors may also be used under strict ethical and legal guidelines.

Aim

To describe adults' experiences of living with a transplanted kidney.

Method

The literature review is based on 14 scientific articles retrieved from the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO, focusing on nursing as the primary subject. Templates for analyzing qualitative and quantitative studies were used to review and synthesize the research findings. To analyse the articles the four steps of Friberg´s analysis model were used.

Results

The literature review identified three main categories: emotional experiences after kidney transplantation, side effects/complications of the transplantation, and the need for support from others. Participants expressed a range of emotions and thoughts following the transplant. Feelings of joy, gratitude, and happiness were prominent, but these were often accompanied by fear of organ rejection and the potential need for dialysis again.

Conclusions

A kidney transplant brings both joy and gratitude for being freed from dialysis, but it also involves worry and fear of complications and rejection. Patients' expectations of a healthy life are not always fully met, highlighting the need for support from healthcare services.