Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund Palliativ vård hos äldre är vanligt förekommande då de är dem som veterligen är närmare döden. Ett personcentrerat arbetssätt är en bra förutsättning till att driva palliativ vård och ett stort ansvar ligger hos sjuksköterskan. Sjuksköterskan balanserar svåra känslomässiga situationer men även kunskapskrävande situationer som kan vara svåra att hantera på ettpersoncentrerat arbetssätt.

Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom palliativ vård hos äldre

Metod Detta är en strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologi, där författarna noggrant och strukturerat samlat in, identifiera, utvärderat och sammanfattat den tillgängliga forskningen relaterat till syftet. 11 artiklar analyserades, varav 9 kvalitativa och 2 var kvantitativa, med en kvalitativ innehållsanalys och genomläsning flertalet gånger som sedan sammanställdes till resultaten.

Resultat Resultatet presenteras i huvudkategorierna: Upplevelser av personcentrerad vård, Kompetens och Organisatoriska faktorer, med underkategorier. Sjuksköterskor uppfattade personcentrerad vård som svårt att genomföra utan att bilda en uppfattning om hur patienten upplevde personcentrerad vård samt relationer till anhöriga. Resultatet belyste även kompetensbrist och hur viktig kommunikation är för att bedriva personcentrerad vård inom palliativ vård. Vårdmiljö, stress och riktlinjer, eller snarare bristen på riktlinjer gav den sista kategorin där hinder presenterades för att bedriva personcentrerad vård.

Slutsats Medvetenhet kring patienten och hens autonomi samt kunskap kring palliativ vård ger en grund att kunna bedriva personcentrerad vård som sjuksköterska. Brister finns men går att överkomma med rätt förutsättningar.

Background Palliative care for the elderly is common as they are those who are known to be closer to death. A person-centered way of working is a good prerequisite for palliative care and a great deal of the responsibility lies with the registered nurse. The nurse balances difficulte motional situations but also knowledge-demanding situations that can be difficult to handle in a person-centered way of.

Aim To describe registered nurses' experiences of person-centered care in palliative care forthe elderly

Method This is a structured literature study with elements of methodology, where the authors have carefully and structured collected, identified, evaluated and summarized the available research related to the purpose. 11 articles were analyzed, of which 9 were qualitative and 2 quantitative, with a qualitative content analysis and reading through several times, which were then compiled into the results.

Results The results are presented in the main categories: Experiences of person-centered care, Competence and Organizational factors, with subcategories. Nurses perceived personcentered care as difficult to implement without forming an idea of how the patient experienced person-centered care and relationships with relatives. Competence gave insight into the lack of knowledge and how important communication is to conduct person-centered care in palliative care. Care environment, stress and guidelines, or rather the lack of guidelines provided the last category where obstacles were presented to conducting person-centered care.

Conclusions Awareness of the patient and their autonomy as well as knowledge of palliative care provides a basis for being able to conduct person-centered care as a basic nurse. Shortcomings exist, but with the right conditions can be defeated.