Denna studie har som syfte att fundera över och försöka bringa klarhet i hur högstadielärare anser att elevernas läslust påverkas i förhållande till den egna läsförmågan, hur lärare på högstadiet arbetar med att främja läsning och läskondition samt om lärarna anser att skolans allt mer digitaliserade läromedel påverkar elevers läsförmåga.
Den studie som har gjorts är en kvalitativ studie där högstadielärare i svenskämnet har intervjuats enskilt och svaren sedan har sammanställts och diskuterats med hjälp av olika forskningsteorier.
Av de resultat som har framkommit visar det sig att svenska elevers nationella övergripande läsförmåga har sjunkit med åren, jämfört med andra länder som deltagit i samma årliga studier. De intervjuade lärarna till denna studie anser i stor grad att de kan se hur läsförmågan har sjunkit i takt med att skolan och vardagen blir allt mer digitaliserad. De lärare som i denna studie har blivit intervjuade pratar alla om vikten av läsglädje och att göra läsningen lustfylld som ett led i att främja läsning och på så sätt förbättra elevers läskondition.
Slutsaten av denna studie är att de lärare som har blivit intervjuade tydligt framhäver sin oro kring en minskad läslust hos elever, en försämrad läskondition och sämre läsförståelse i kombination med ett lägre ordförråd. Om de sjunkande resultaten hör ihop med de digitala läromedel som idag används i skolan, diskuteras som en del i problematiken kring läsning hos högstadieelever