Dalarna University's logo and link to the university's website

Denna studie undersöker hur olika nationella intressen, säkerhetspolitiska hänsyn och normativa åtaganden påverkar Europeiska unionens förmåga att nå en gemensam linje i energipolitiken och i sanktioner mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina 2022. Genom att analysera Tyskland, Polen och Ungern belyser arbetet hur materiellt beroende av rysk gas och realpolitiska säkerhetsaspekter interagerar med europeiska värderingar och idéer om solidaritet.

Studien bygger på en kvalitativ tematisk dokumentanalys av officiella uttalanden, riksdags- och parlamentsprotokoll samt EU-policydokument. Resultaten visar att medlemsstaterna generellt är villiga att samarbeta på EU-nivå då gemensamma åtgärder inte äventyrar deras egna ekonomiska eller säkerhetspolitiska prioriteringar. Tyskland och Polen uppvisar temporära samarbetsmoment när nya sanktioner inte bedöms skada den inhemska industrin eller nationella säkerhetsintressen, medan Ungern ofta blockerar eller urvattnar sanktioner för att bevara sina bilaterala avtal med Ryssland.

Analysen indikerar att både nationella och säkerhetspolitiska hänsyn väger tungt, men att normer som europeisk solidaritet ändå spelar en roll för att legitimera vissa gemensamma beslut. Samtidigt visar fallet Ungern att värderingsbaserade argument inte alltid förmår överbrygga starka nationella eller ekonomiska motiv. Sammantaget belyser studien att EU:s samlade agerande under krisen kring Ukraina och energiförsörjningen i hög grad beror på varje medlemsstats förening av kostnads–nytto-kalkyler, hotuppfattningar och syn på europeiska värden.

This study examines how divergent national interests, security considerations, and normative commitments affect the European Union’s capacity to form a unified stance on energy policy and sanctions against Russia following the invasion of Ukraine in February 2022. Focusing on Germany, Poland, and Hungary, there search applies a triangulated theoretical framework—intergovernmentalism, realism, and constructivism—to capture how economic dependency on Russian gas, realpolitik-driven security priorities, and the role of shared European values intersect.

Employing a qualitative thematic document analysis, the study systematically codes and interprets official statements, parliamentary debates, and policy documents from both EU institutions and the selected member states. Findings reveal that while all three countries occasionally coordinate at the EU level, they do so mainly when shared decisions do not severely conflict with their national agendas. Germany and Poland tend to support collective actions once certain economic or security guarantees are met, whereas Hungary consistently prioritizes favourable bilateral deals with Russia, often blocking or diluting new sanctions.

The analysis underscores how national interests, security concerns, and normative factors can both enable and constrain the EU’s efforts to present a united front. Ultimately, the research demonstrates that European integration in times of crisis remains contingent upon individual states’ cost–benefit calculations, threat perceptions, and identities.