Dalarna University's logo and link to the university's website

Background: Childbirth is a natural part of life, but it is often portrayed in ways that emphasize its extremes, which can influence society's perception of the birthing process, particularly among the younger generation. By analyzing how childbirth is depicted in children's and youth literature, a deeper understanding can be developed regarding what these portrayals communicate. Such knowledge can help midwives understand how these depictions may influence young people's emotional and physical preparations for both adulthood and future births. Aim: From a midwifery perspective, to create a deeper understanding of how childbirth is portrayed for children and adolescents in Swedish children's and youth literature. Methods: A design inspired by a mixed-methods approach with primarily a deductive stance, supported by the theory A Midwifery Model of Woman-Centered Care. The material analyzed consisted of children's and youth literature freely available at Swedish libraries. Data was retrieved from the Swedish Children's Book Institute and the Libris database, and a content analysis was conducted. Results: The result comprises 29 literary writings and is presented in four categories; a reciprocal relationship, a birthing atmosphere, grounded knowledge and promoting and hindering components of childbirth. The importance of a reciprocal relationship was described in most of the writings. A birth-promoting environment was seen where most births took place in hospitals. The midwife was depicted using theoretical, experience-based and intuitive knowledge. The literary writings showed several promoting and hindering components of childbirth. These were pain, medical interventions and natural birth. Conclusion: Childbirth was described in the literature as a natural, physiological process where the midwife played a central supportive role. Birth was depicted without significant medical interventions and mostly ended happily. Support from both the midwife and the support person was prominent, and the place of birth was primarily a hospital. Pain was described in most literary writings and often as something difficult to manage for adolescents. The literature generally portrays a positive image of childbirth but provides limited information on pain relief and the involvement of the birthing individual, which could influence young readers’ expectations and understanding. Clinical implications: The thesis is clinically valuable by providing midwives with insight into children and adolescents' understanding of childbirth. This enables the midwife to tailor birth preparation information and consider the experiences and perceptions that may already exist before adulthood and pregnancy.

Bakgrund: Födandet är en naturlig del av livet, men framställs ofta på sätt som betonar dess ytterligheter, vilket kan påverka samhällets uppfattning om födelseprocessen; särskilt hos den yngre generationen. Genom att analysera hur födandet skildras i barn- och ungdomslitteratur kan en djupare förståelse utvecklas kring vad dessa framställningar kommunicerar. Sådan kunskap kan bidra till barnmorskors förståelse för hur dessa skildringar kan influera ungas emotionella och fysiska förberedelser inför både vuxenlivet och framtida födslar. Syfte: Att ur ett barnmorskeperspektiv skapa en fördjupad förståelse för hur födandet framställs för barn och ungdomar i svensk barn- och ungdomslitteratur. Metod: En design inspirerad av en mixad-metod med en huvudsakligen deduktiv ansats, med stöd av teorin A Midwifery Model of Woman-Centered Care. Materialet som analyserades bestod av barn- och ungdomslitteratur som var fritt tillgänglig på svenska bibliotek. Data hämtades från Svenska barnboksinstitutets databas och Libris databas, och en innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet omfattade 29 litterära verk och presenterades i fyra kategorier; ömsesidiga relationer, förlossningsfrämjande miljö, grundad kunskap samt främjande och hindrande komponenter i födandet. Vikten av ömsesidiga relationer beskrevs i majoriteten av verken. En förlossningsfrämjande miljö sågs där de flesta födslarna skedde på sjukhus. Barnmorskan skildrades använda teoretisk-, erfarenhetsbaserad- och intuitiv kunskap. De litterära verken visade på flertalet främjande och hindrande komponenter i födandet. Dessa var smärta, medicinska interventioner och naturligt födande. Slutsats: Födandet beskrevs i litteraturen som en naturlig, fysiologisk process där barnmorskan hade en central stödjande roll. Födandet skildrades utan större medicinska interventioner och slutade främst lyckligt. Stöd från både barnmorska och stödperson var framträdande, och födelseplatsen var främst sjukhus. Smärta beskrevs i de flesta verk, och för ungdomar ofta som något svårhanterligt. Litteraturen framställer en generellt positiv bild av födandet men ger begränsad information om smärtlindring och den födandes delaktighet, vilket kan påverka unga läsares förväntningar och förståelse. Klinisk tillämpbarhet: Examensarbetet är kliniskt användbart genom att ge barnmorskan insikt i barn och ungdomars förståelse av födandet. Detta gör det möjligt för barnmorskan att anpassa födelseförberedande information och beakta de erfarenheter och föreställningar som kan finnas redan innan vuxenlivet och graviditeten.