Tidigare forskning visar att det är en utmaning att kunna sätta ord på hur elever uttrycker känslor och skapar engagemang i argumenterande texter, vilket kan påverka både undervisning och bedömning. Syftet med studien är därför att undersöka hur känslor och värderingar kommer till uttryck i argumenterande texter skrivna under det nationella provet i svenskämnet av elever i årskurs 9 och huruvida dessa uttryckta känslor och värderingar korrelerar texternas betyg. Studien har sin utgångspunkt i appraisalteorin som även används som analysverktyg genom textanalys. Appraisalteorin har tre huvudingångar som sammantaget kan benämnas som värderande uttryck. I föreliggande studie används två av huvudingångarna, attityd och gradering samt respektive underkategorier. Resultatet visar att värderande uttryck i niondeklassarnas argumenterande texter främst visar sig genom uppskattning som innebär en värdering gentemot företeelser i världen samt genom bedömning av människors beteende. Dessa värderande uttryck förekommer både direkt och indirekt. De värderande uttrycken är främst graderade genom att höja och sänka styrkan i attityderna. Studien visar även att en text med fler uttryckta attityder ofta verkar ha en högre kvalitet och att fler graderingar, främst ord som sänker intensiteten, kan relateras till ett lägre betyg. Studien bidrar med kunskap om vad som behöver lyftas fram i undervisningen för att utveckla elevers skrivförmåga. Studien bidrar även med en ytterligare nyans till det metaspråk som redan finns kring känslor och värderingar i text, vilket möjliggör en dialog i klassrummet kring dessa språkliga resurser, dels mellan lärare och elever, dels lärare sinsemellan.