Problemlösning är en central del av matematikundervisningen enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22). Ett matematiskt problem definieras som en uppgift som inte kan lösas med en direkt metod utan kräver kreativt tänkande. Då problemlösningsuppgifter ofta presenteras i textformat är läsförståelsen avgörande för att lösa dem. Tidigare forskning visar dock att många elever har svårt att uppfylla dessa språkliga krav. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur utformningen av textbaserade matematiska problemuppgifter påverkar högstadieelevers förmåga att lösa problem. I studien får högstadieelever lösa två problemlösningsuppgifter: en originaluppgift från ett tidigare nationellt prov och en omskriven uppgift. Den omskrivna uppgiften syftar till att förenkla språket och göra uppgiften mer verklighetsanknuten för eleverna. Utöver att lösa två problemuppgifter får eleverna även svara på enkäter. Elevlösningarna och enkätsvaren analyseras med hjälp av ett egenkomponerat analysverktyg baserat på ett teoretiskt ramverk för olika steg i problemlösning. Resultaten visar att de omskrivna problemuppgifterna i högre grad möjliggör för elever att visa sina matematiska kunskaper. Detta överensstämmer med Lgr22:s betoning på sambandet mellan språk och lärande, som lyfts fram i läroplanens inledande avsnitt om skolans värdegrund och uppdrag.
Matematik