Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund Postpartumdepression (PPD) kan uppstå under det första året efter förlossning och drabbar både mammor och pappor. PPD hos pappor är dock mindre uppmärksammat. Stigmatisering och traditionella könsnormer gör det svårare för pappor att tala om sin psykiska hälsa och få adekvat stöd.

Syfte Syftet var att undersöka upplevelser av postpartumdepression hos pappor vars partner nyligen fött barn.

Metod Examensarbetet är en strukturerad litteraturstudie med inslag av systematisk metodik. Databaserna CINAHL och PubMed användes där 16 artiklar valdes utför analys. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och kategoriserades.

Resultat Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Påverkan på det psykiska måendet, Förändringar i livet samt Stöd och hjälp med sju tillhörande underkategorier.

Slutsats Pappor med PPD känner ofta ensamhet, otillräcklighet och osäkerhet i sin nya roll. Trots viljan att vara delaktiga upplever de sig förbisedda inom vården, där fokus ligger på mamman och barnet. Traditionella könsnormer och stigma kring mäns psykiska ohälsa hindrar många från att söka hjälp. Samtal med vårdpersonal och andra pappor lyfts som viktigt stöd för att minska ensamhet och öka förståelsen.

Background Postpartum depression (PPD) can occur during the first year after childbirth and affects both mothers and fathers. However, PPD in fathers receives less attention. Stigmatization and traditional gender norms make it more difficult for fathers to talk about their mental health and to receive adequate support.

Aim The aim was to investigate experiences of postpartum depression in fathers whose partners have just given birth.

Method This thesis is a structured literature review with elements of systematic methodology. The databases CINAHL and PubMed were used, from which 16 articles were selected for analysis. Similarities and differences in the results of the articles were identified and categorized.

Results The analysis resulted in three main categories: Impact on mental well-being, Lifechanges and Support and help with seven associated subcategories.

Conclusions Fathers with PPD often experience loneliness, in adequacy, and uncertainty in their new role. Despite a desire to be involved, they often feel overlooked in healthcare settings where the focus lies primarily on the mother and child. Traditional gender norms and the stigma surrounding men's mental health hinder many from seeking help. Conversation with healthcare professional and other fathers are highlighted as important support measures to reduce loneliness and increase understanding.