Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett globalt hälsoproblem som är en direkt kränkning av kvinnor och flickors rättigheter och autonomi. Det utgör en form av maktutövning och könsrelaterat våld, där delar av eller hela det yttre kvinnliga könsorganet avlägsnas eller skadas. Det medför ofta långvariga hälsokonsekvenser för kvinnorna och flickorna.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med vårdmötet av kvinnor och flickor som genomgått en könsstympning.

Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. De databaser som användes var PubMed och CINAHL där 12 artiklar inkluderades.

Resultat: Resultatet resulterade i två huvudkategorier med två respektive underkategorier: Första huvudkategorin handlar om sjuksköterskors erfarenheter, med två underkategorier benämnda som bristande kunskap och rädsla för att säga fel eller kränka. Andra huvudkategorin beskriver kulturellt vårdmöte med underrubrikerna kulturella normer och sjuksköterskans upplevelse om stigmatisering och skam.

Slutsats: En ökad kunskap och utbildning är av vikt för att stärka sjuksköterskors trygghet i sin profession. Det möjliggör en bättre vård och ett professionellt bemötande för kvinnorna och flickorna som blivit utsatta för kvinnlig könsstympning. Den medikaliseringen av kvinnlig könsstympning som pågår innebär att ingreppet kan ses som legitimt vilket gör att grundproblemet kvarstår. 

Background: Female genital mutilation is a global health problem that is a direct violation of the rights and autonomy of women and girls. It constitutes a form of power exertion and gender-based violence, where parts or all the external female genitalia are removed or harmed. It often results in long-term healthconsequences for women and girls.

Aim: To describe nurses´experiences in the care encounter with women and girls who have undergone female genital mutilation.

Method: The study was conducted as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were PubMed and CINAHL where 12 articles were included.

Results: The result resulted in two main categories with two respective subcategories: The first main category concerns nurses' experiences, with two subcategories referred to as lack of knowledge and fear of making mistakes or offending. The second main category describes culturally sensitive care encounters with the subheading's cultural norms and the nurse's experience of stigmatization and shame.

Conclusions: Increased knowledge and training are important to strengthen nurses' confidence in their profession. This enables better care and a professional approach to women and girls who have been subjected to female genital mutilation. The ongoing medicalization of female genital mutilation means that the procedure can be seen as legitimate, and the fundamental problem remains.