I det här uppsatsen så undersöks de ungdomar som var mellan 18-22 år gamla som dömdes till ungdomsfängelse. Ungdomsfängelse var ett straff som varade under tre år. Ett år på en anstalt som “elev” där ungdomen skulle få en utbildning som skulle kunna ge dem jobb i framtiden. Efter ett år så kom ungdomen ut på två års tillsyn, där eleven kunde få hjälp av en tillsynsman med bland annat pengar eller att finna en arbetsplats. Om ungdomen under denna tid inte skötte sig så kunde han bli intagen igen så länge han inte var för gammal eller brottet var för grovt. Alla ungdomar som dömdes till ungdomsfängelse i Sverige mellan 1938-1942 är en del av undersökningen. Syftet är att undersökas bland annat ålder, födelseort, yrkestitlar, och avvikelser med mera. Undersökningen kom fram till att de intagnas ålder var runt 19 år, de var en överrepresentation från ungdomar från urbana områden samt att en stor andel hade jobb som antingen fabriksarbetare eller bud. 20% av eleverna skulle behövas återkomma till ungdomsfängelset. Källor till arbetet kommer ifrån ungdomsfängelsenämnden och metoden kommer att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod. Tidigare forskning pekar på att ungdomsfängelse var en institution vars mål var att reformera ungdomarna till bättre samhällsmedborgare. De menar även på att institutioner som ungdomsfängelser också var ett misslyckande.