Dalarna University's logo and link to the university's website

This study examines how digitalization affects the professional role of accountants within individual companies in Sweden. Using a qualitative method based on semi-structed interviews with ten accountants, the study analyses the strengths, weaknesses, opportunities and threats experienced due to the digitalization. The aim is to identify and analyze the opportunities and challenges experienced in connection to the digitalization, as well as to create an understanding of how the role of the accountant has changed and may continue to change. The results show that digitalization has led to a significant transformation of the accounting profession. Many traditionally manual tasks have largely been automated. This has led to increased efficiency and freed up time for more analytical and advisory tasks. The study also shows that digital tools and cloud-based solutions enabled remote work, increasing flexibility in working life, which may contribute to an improved work environment for many. At the same time, several challenges have been identified. Many participants expressed concerns that increased automation may result in errors going undetected as control is handed over to the systems. Increased stress related to the constant need to stay updated on new technology and the expectation of constantly being connected to work, is also perceived as a weakness. There is also some concern about becoming dependent on functional systems and IT security. The empirical analysis was conducted using a SWOT-analysis and institutional theory. The SWOT-analysis shows that the effects of digitalization are situational, while digital competence can be a strength for those with the right skills, it can just as easily be a weakness or threat for others lacking the right support or training. Institutional theory is used to explain how norms, regulations and structures influence change and adaptation to digitalization. The conclusion is that the accountant’s role is undergoing a transformation –from an administrative function to a more advisory, analytical and strategic one. To succeed in the future labor market, solid accounting knowledge is not enough, digital competence and adaptability are also essential. This study thus makes an important contribution to understanding the impact of digitalization on the professional role and which skills will be crucial going forward. Is also provides guidance for educational institutions on how accounting education can be adapted to a more digital era.

Denna studie undersöker hur digitaliseringen påverkar redovisningsekonomers yrkesroll inom enskilda företag i Sverige. Genom en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med tio redovisningsekonomer, analyseras vilka styrkor, svagheter, möjligheter och hot som upplevs till följd av digitaliseringen. Syftet är att identifiera och analysera de möjligheter och utmaningar som upplevs i samband med digitaliseringen samt skapa en förståelse för hur rollen som redovisningsekonom har förändrats och fortsatt kan komma att förändras. Resultatet visar att digitaliseringen har inneburit en omfattande omställning för redovisningsyrket. Många av de traditionella manuella uppgifterna har i hög grad automatiserats. Detta har lett till en ökad effektivitet och frigjort tid för mer analytiska och rådgivande arbetsuppgifter. Det framkommer också att digitala verktyg och molnbaserade lösningar möjliggör distansarbete vilket ökar flexibiliteten i arbetslivet vilket kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö för många. Samtidigt har utmaningar identifierats, där flertalet deltagare uttrycker en oro över att den ökade automatiseringen kan leda till att fel inte upptäcks då kontrollen lämnas över till systemen. Ökad stress kopplat till att ständigt behöva hålla sig uppdaterad med ny teknik och att alltid ha möjlighet att vara uppkopplad till sitt arbete, ses även som en svaghet. Det finns även en viss oro för att hamna i en beroendeställning till fungerande system och IT-säkerhet. Analysen av empirin genomfördes med hjälp av SWOT-analys och institutionell teori. SWOT-analysen visar att digitaliseringens effekter är situationsberoende, digital kompetens kan vara en styrka för vissa, men en svaghet eller ett hot för andra som saknar rätt stöd eller utbildning. Institutionell teori används för att förklara hur normer, lagar och strukturer påverkar förändringar och anpassningen till digitaliseringen. Slutsatsen är att redovisningsekonomens roll är under omvandling – från en administrativ funktion till en mer rådgivande, analytisk och strategisk roll. För att lyckas på framtidens arbetsmarknad krävs inte bara goda redovisningskunskaper utan även digital kompetens och en stor anpassningsförmåga. Studien ger därmed ett viktigt bidrag till förståelsen av digitaliseringens inverkan på yrkesrollen och vilka förmågor som kommer att vara avgörande framöver, samt ge underlag till utbildningsaktörer för hur redovisningsutbildningar kan anpassas till en mer digital tid.