Dalarna University's logo and link to the university's website

Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur bildlärare talar om sin bildpedagogiska praktik i relation till styrdokument, läromedel och elevinflytande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex bildlärare och har analyserats genom tematisk analys.Dessutom har läroplansteori och diskursanalys använts för att förstå och förklara materialet. I bakgrunden ges läsaren kunskap om bildämnets historia vilket kan kopplas till diskurser om bildämnet idag. Forskningsgenomgången tar upp tidigare studier som kan kopplas till undersökningens forskningsfrågor.

Resultatet visar att lärarnas undervisningspraktiker påverkas av både mikrodiskurser och makrodiskurser, samtidigt som lärarna själva uppfattas bidra till att forma dessa diskurser. Bildlärarna positionerar sig som professionella och kreativa genom att själva skapa sina läromedel i stället för att använda befintliga läroböcker. Detta bidrar både till att forma diskurser om hur bildlärare förväntas vara samtidigt som bildlärarna möjligen känner att de behöver leva upp till dessa förväntningar. Undervisningen påverkas även av olika ramfaktorer som tid, budget och elevgruppen. Bildlärarna nämner att det finns bilder som är svåra att visa i undervisningen eftersom de kan väcka starka reaktioner hos elevgruppen. Ibland uppstår en diskursiv kamp eftersom elevernas värderingar, som kan ha sin grund i religiösa eller kulturella uppfattningar, krockar med skolans och läroplanens värdegrund. På så vis påverkar elevgruppen bildlärarnas pedagogiska praktik, eftersom bildlärarna kanske undviker att visa vissa typer av bilder. Eleverna påverkar bildlärarnas pedagogiska praktik på fler sätt, det är viktigt att eleverna finner ämnet intressant för att undervisningen ska bli bra. Bildlärarna menar att de arbetar med elevinflytande genom att antingen göra uppgifter utifrån elevernas intresse eller att göra uppgifterna öppna för elevernas egna idéer. När bildlärarna fick frågan om hur begreppet visuell kultur påverkar ämnet var det flera av bildlärarna som uttryckte en osäkerhet kring begreppets innebörd. Bildkommunikation var det heller ingen av bildlärarna som nämnde trots att det är en av förmågorna som uttrycks i kursplanen. Diskursen om bildämnet leder till att endast ämnetskompensatoriska funktioner diskuteras, så som lust och intresse, i stället för de kunskaper som förmedlas genom ämnet. Resultatet belyser vikten av att betona och sätta värde på de kunskaper som bildämnet utvecklar. 

The purpose of the study is to gain knowledge about how art teachers talk about their pedagogical practice in relation to policy documents, teaching materials and student influence.The study is based on qualitative semi-structured interviews with six art teachers. The analysis was conducted using a thematic analysis, while curriculum theory and discourse analysis were employed to understand and explain the results. The teachers’ descriptions of their teaching practices show that they are influenced by contextual factors. Furthermore, the teachers’practices are influenced by, but also seem to contribute to the construction of, both micro and macro discourses related to the views of the visual arts subject and the art teacher’s role. The study also reveals that art teachers find it challenging when a discursive struggle between students’ values and the values upheld by the school arises, and this may influence the teachers’ pedagogical practice. The art teachers expressed some uncertainty regarding the concept of visual culture. The concept of visual communication was not mentioned by the art teachers, even though it is one of the skills expressed in the curriculum. The discourse surrounding the visual arts subject tends to emphasize its compensatory functions rather than the knowledge it conveys. These findings highlight the importance of valuing and reinforcing the knowledge that the visual arts subject develops.