Dalarna University's logo and link to the university's website

Denna studie utgör en forskningsöversikt av sju utvalda rapporter från Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen som publicerades mellan 2009 och 2024. Syftet med denna forskningsöversikt är att identifiera förekommande riskfaktorer som leder till ungdomsbrottslighet i Sverige och samtidigt belysa hur denna information kan användas för att utveckla effektiva förebyggande åtgärder. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Hirschis teori om sociala band och Beckers stämplingsteori. Resultaten visar att det finns ett antal riskfaktorer som främjar utveckling av normbrytande beteende, bland annat ogynnsamma familjeförhållanden, dåliga skolprestationer, kamratrelationer och socioekonomiska faktorer. Otillräckliga metoder för uppfostran, brist på emotionellt stöd från föräldrar samt begränsade ekonomiska resurser leder till en förhöjd risk för ungdomar att utveckla ett kriminellt beteende. Dåliga skolprestationer associeras med ointresse för utbildning, bristfällig skolgång och en ökad risk för interaktion med antisociala grupper, som främjar normbrytande beteende. Medlemskap i antisociala kretsar bidrar till att ungdomarna internaliserar antisociala attityder och värderingar samt har en förhöjd risk att utveckla ett brottsligt beteende, som följd av grupptryck. Utveckling av ett kriminellt beteende påverkas också av socioekonomiska faktorer, som bostadsområdet och familjens begränsade ekonomiska resurser. 

This study is a research overview of seven selected reports from the Swedish National Council for Crime Prevention and the Swedish National Board of Health and Welfare, which were published between 2009 and 2024. The goal of this research overview is to identify occurring risk factors that lead to juvenile delinquency in Sweden and at the same time to illustrate how this information can be used to develop effective preventive measures. The study’s theoretical starting points consist of Hirschi’s theory about social bonds and Becker’s labeling theory. The results show that there are a number of risk factors that promote development of norm-breaking behaviour, including dysfunctional family relationships, poor school performance, peer relations and socioeconomic factors. Insufficient methods for upbringing, lack of emotional support from parents and limited financial resources lead to a high risk for young people to develop criminal behaviour. Poor school performance is associated with disinterest in education, inadequate schooling and high risk for interaction with antisocial groups, who promote a norm-breaking behaviour. Participation in antisocial circles contributes to the fact that young people internalise antisocial attitudes,values and have a higher risk to develop a criminal behaviour, as a consequence of peer pressure. Development of a criminal behaviour is influenced by socioeconomic factors, such as residential area or the family’s limited financial resources.