Dalarna University's logo and link to the university's website

Uppsatsens syfte är att utforska vad resurspersonal och speciallärare i anpassad grundskola mikropolitiskt förhandlar om när det gäller välfärden för sina elever. Det är vidare att undersöka hur de kan reflektera tillsammans. Materialet består av intervjuer med fem personer som arbetar som resurspersonal och fyra speciallärare på olika skolor inom en storstadskommun. Analysen visar att informanterna som arbetar som resurspersonal, utifrån teori av Michael Lipsky (1980), är faktiska gräsrotsbyråkrater. Vidare dominerar i materialeten omsorgsdiskurs, på bekostnad av en undervisningsdiskurs, i enlighet med Karin Lagers teori (2018). För att hantera krocken mellan omsorgsdiskurs och undervisningsdiskurs kombineras emotionssociologisk teori av Eva Olsson (2008) och Peter Andersson (2021) med Bengt Molander (1996) och Bertil Rolf (1991) teori om (tyst) kunskap i handling för att förstå förhandlingar om kunskap i sårbarhet. Slutsats är att det bör garanteras mer tid tillsammans för reflektion kring upplevelser och bedömning av sårbarhet som central kunskap i (för)handlingen om undervisningen inom den dominerande omsorgsdiskursen. 

The purpose of this thesis is to explore what paraprofessionals and special education teachers in Compulsory School for Pupils with Intellectual Disabilities negotiate about micropolitically regarding the welfare of their students. The material consists of interviews with five people working as paraprofessionals and four special education teachers at different schools within a metropolitan municipality. The analysis shows that the five people working as paraprofessionals, based on the theory of Michael Lipsky (1980), are actual grassrootsbureaucrats. In addition to this, a care discourse dominates, in the material, at the expense of a teaching discourse, in agreement with the theory of Karin Lager (2018). To manage the collision between care discourse and teaching discourse, theory of sociology of emotions by Eva Olsson (2008) and Peter Andersson (2021) is combined with Bengt Molander’s (1996) and Bertil Rolf’s (1991) theories of (tacit) knowledge-in-action to understand the negotiation of knowledge in vulnerability. The thesis concludes that more time together should be guaranteed for reflection on experiences and the assessment of vulnerability as a central form of knowledge-in-action in the negotiation of teaching within the dominant care discourse.