Dalarna University's logo and link to the university's website

The purpose of the study is to deepen the understanding of how employees experience hybrid work and the use of digital tools, as well as how these factors influence their sense of coherence. The study also aims to identify the opportunities and challenges that hybrid work and digital tools entail for employees. The research is based on a qualitative method with a phenomenological approach and is grounded in semi-structured interviews with eight employees from an organization that practices hybrid work. The analysiswas conducted using thematic analysis and interpreted in relation to previous research and Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) model. The study concludes that hybrid work and digital tools generate both opportunities and challenges. Hybrid work offers flexibility, strengthens the balance between work and private life, and increases accessibility, which contributes to social networks and a sense of control and responsibility. However, hybrid work and digital tools also bring challenges related to technological stress, unclear communication channels, and a lack of informal interaction. Furthermore, the results highlight that physical presence in the workplace is perceived as important in strengthening the sense of coherence, something that cannot be fully replaced by digital meetings. The findings also reveal that the employees' sense of coherence is not fully experienced, as there are deficiencies in one or more of the three SOC components: comprehensibility, manageability, or meaningfulness. At least one such deficiency was identified within each theme, indicating that even asingle weakness in one of the dimensions may weaken the overall sense of coherence, thereby negatively affecting both well-being and engagement.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur medarbetare upplever hybridarbete och användningen av digitala verktyg, samt hur dessa faktorer påverkar deras känsla av sammanhang. Studien syftar även till att identifiera de möjligheter och utmaningar som hybridarbete och digitala verktyg innebär för medarbetarna. Forskningen utgår från en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare från en organisation som tillämpar hybridarbete. Analysen genomfördes med tematisk analys och tolkades utifrån tidigare forskning samt Antonovskys KASAM-modell (Känsla av sammanhang). Studiens slutsatser är att hybridarbetet och digitala verktyg genererar i både möjligheter och utmaningar. Hybridarbete ger flexibilitet, stärker balansen mellan arbete och privatliv samt ökar tillgängligheten, vilket bidrar till sociala nätverk och en känsla av kontroll samt ansvar. Dock medför hybridarbete och digitala verktyg också utmaningar kopplade till teknisk stress, otydliga kommunikationskanaler och bristande informell interaktion. Vidare belyser resultatet att fysisk närvaro på arbetsplatsen upplevs ha betydelse för att stärka känslan av sammanhang, vilket inte fullt ut kan ersättas med digitala möten. Vidare framkommer det att känslan av sammanhang bland medarbetarna inte upplevs fullt eftersom det framkommer brister i någon av de tre KASAM-komponenterna: begriplighet, hanterbarhet eller meningsfullhet. I samtliga teman identifieras åtminstone en sådan brist, vilket tyder på att även en enskild svaghet i någon av dimensionerna kan försvaga den totala känslan av sammanhang och därmed påverka både välmående och engagemang negativt.