As cities strive toward more sustainable development, new demands are placed on how transport systems are planned. In sparsely populated regions, where car dependency is high, particular challenges arise in promoting sustainable mobility. This study investigates how a mobility hub can contribute to more sustainable travel behavior in Borlänge, a city characterized by heavy car traffic but with clear ambitions to reduce emissions and improve access to sustainable transport alternatives. Using a case study approach that combines site analysis, surveys, interviews, and multi-criteria analysis, the potential to repurpose centrally located parking areas into a mobility house is examined. The results indicate a clear need for change and highlight several factors that influence the attractiveness of a mobility house. Location, design, and functionality emerge as key aspects in the transition toward more sustainable travel behavior. The study identifies Ovanbro Liljeqvistska as the most suitable parking space for such a development. Transition theory is used as an analytical framework to illustrate how mobility houses can serve as drivers of transformation toward a more sustainable transport system. The conclusion is that a mobility house has the potential to support behavioral change even in cities located in sparsely populated regions.
I takt med att städer strävar mot en mer hållbar utveckling ställs nya krav på hur transportsystemet planeras. I glesbefolkade regioner där bilberoendet är stort finns särskilda utmaningar för planering av hållbar mobilitet. Denna studie undersöker hur ett mobilitetshus kan främja hållbara resvanor i Borlänge, en stad som präglas av stark biltrafik men samtidigt har ambitioner om minskade utsläpp och ökad tillgänglighet för hållbara transportmedel. Genom en fallstudie som kombinerar platsanalys, enkätundersökning, intervjuer och multikriterieanalys, undersöks möjligheterna att frigöra flertalet centrala parkeringsytor för att ersätta med ett mobilitetshus. Resultatet visar att det finns ett behov av förändring och att flera faktorer påverkar ett mobilitetshus attraktionskraft. Faktorer som lokalisering, utformning och funktioner är centrala i omställningen till mer hållbara resebeteenden. Studien identifierar Ovanbro Liljeqvistska som den mest lämpliga parkeringsplatsen för en sådan etablering. Transitionsteorin används som analytiskt ramverk för att förstå hur mobilitetshus kan fungera som en drivkraft i omställningen mot ett mer hållbart transportsystem. Slutsatsen är att ett mobilitetshus har potential att bidra till en hållbar beteendeförändring även i städer belägna i glesbefolkade regioner.