Barns läs- och skrivutveckling börjar i den tidiga barndomens språkliga miljö, där interaktiv högläsning har visats främja språkförståelse- och ordförrådsutveckling. Studiens syfte är att utveckla kunskap genom att, utifrån ett lärarperspektiv, skapa en bild av videoobserverade högläsningspraktiker i 44 olika förskoleklasser, där 27 av lärarna även intervjuades. Följande frågeställningar är centrala: Vad karaktäriserar de observerade högläsningspraktikerna? Vad anger lärarna som viktigt i sina högläsningspraktiker? Studien utgår teoretiskt från att förståelsen av ett textinnehåll sker i ett samspel mellan den som läser eller lyssnar, texten och aktiviteten, och det sociokulturella sammanhang där läsningen sker. Det innebär att eleverna använder informationen i den lästa texten och tar med sig sin kunskap för att förstå textens innehåll. Videoobserverat material kodades och analyserades deskriptivt med hjälp av ett statistikprogram, och intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Analyserna baserades på perspektiv som interagerar dynamiskt och påverkar högläsningens kvalitet utifrån följande centrala begrepp: ämnesdidaktisk kunskap, val av högläsningsbok, kvalitet på interaktionen, samt utveckling av ordförråd och tankeprocesser. Preliminära resultat indikerar att elevernas språkförståelse- och ordförrådsutveckling inte är i förgrunden för lärarna utom i någon mån när det gäller elever med svenska som andraspråk. I stället framstår elevernas intresse och bokens innehåll som centrala vid val av bok. Lärarna är måna om att möta elevernas behov och förutsättningar med stöd i skolans kompensatoriska uppdrag. Huruvida det sker interaktion om bokens innehåll är beroende av vilken bok som läses. Sammanfattningsvis framträder språkförståelse- och ordförrådsutveckling som betydelsefullt för elever med svenska som andraspråk, men i övrigt har lärarna andra motiv för högläsningen.
Referenser
Dowdall, N., Melendez-Torres, G. J., Murray, L., Gardner, F., Hartford, L., & Cooper, P. J. (2020). Shared picture book reading interventions for child language development: A systematic review and meta-analysis. Child Development, 91(2), 383–399. https://doi.org/10.1111/cdev.13225
Lennox, S. (2013). Interactive read-alouds – an avenue for enhancing children’s language for thinking and understanding: A review of recent research. Early Childhood Education Journal, 41, 381–389. https://doi.org/10.1007/s10643-013-0578-5
RAND Reading Study Group. (2002). Reading for understanding, toward an R & D program in reading comprehension. RAND.
Wasik, B. A., Hindman, A. H., & Snell, E. K. (2016). Book reading and vocabulary development: A systematic review. Early Childhood Research Quarterly, 37, 39–57. https://doi.org/10.1016/j.ecresq.2016.04.003
Whitehurst, G. J., & Lonigan, C. J. (1998). Child development and emergent literacy. Child Development, 69(3), 848–872. https://doi.org/10.2307/1132208
2025.
Nationell konferens i pedagogiskt arbete PA 2025, Kristianstad 19-21 augusti 2025