I svenskämnets styrdokument har den didaktiska vad-frågan under de senaste årtiondena lämnats utan närmare specificering, vilket även gäller i den nya ämnesplanen som träder i kraft i juli 2025. Liksom tidigare betonas skönlitteraturens betydelse för att vidga elevers förståelse av sin omvärld och den kulturella mångfald som präglar den. Samtidigt visar tidigare forskning att lärare behöver navigera mellan en rad olika faktorer som på olika sätt påverkar deras didaktiska val av litteratur. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur ramfaktorer kan tänkas påverka den kulturella representationen i en grupp lärares litteraturundervisning. Studien söker besvara hur lärarna beskriver sina överväganden vid litteraturval, samt hur de utvalda lärarna uppfattar att ramfaktorer påverkar den kulturella representationen av etnicitet, kön, funktionsnedsättning, religion och sexualitet i litteraturundervisningen. Semistrukturerade intervjuer med 13 gymnasielärare i svenska har analyserats utifrån en fenomenografisk ansats, med stöd i ett ramteoretiskt perspektiv och McCormicks teori för litterär och allmän repertoar. Resultaten indikerar, likt tidigare rön, en litteraturundervisning som domineras av en manlig, västerländsk representation av författare. Andra aspekter av kulturbegreppet framkommer i liten grad, trots att de interjvuade lärarna uttrycker en ambition att arbeta med dessa. Den kulturella representationen i litteraturundervisningen framstår därmed som starkt beroende av undervisningens ramfaktorer, då de i hög grad styr vilka litterära verk som blir möjliga att använda.
Svenska