Den här uppsatsen undersöker Olivia Viewegs grafiska roman Antoinette kehrt zurück (2014) i relation till Friedrich Dürrenmatts klassiska drama Der Besuch der alten Dame (1956). Syftet är att analysera hur Viewegs verk kan förstås som en adaption av Dürrenmatts tragedikomedi, med fokus på kvinnlig hämnd, skuld och samhällskritik. Genom en komparativ textanalys undersöks paralleller i motiv och struktur. Analysen visar att Vieweg transformerar dessa element till en mer samtidsförankrad berättelse, där individuell sårbarhet står i centrum. Med utgångspunkt i Gerard Genettes teori om hypertextualitet bör Antoinette kehrt zurück läsas som en adaption, snarare än en direkt återberättelse.