Dalarna University's logo and link to the university's website

Skönlitteratur och litteraturdidaktik har en framträdande plats i skolans svenskämne. I ämnesplanen för svenska i årskurs 7–9 tydliggörs att eleverna ska få ta delav litteratur från olika genrer, däribland poesi. Det finns också en djupare betydelse av litteratur och kultur som skrivs fram i läroplanens första kapitel där det görs en koppling mellan kultur och identitet. Det är tydligt att man ska arbeta med skönlitteratur, bland annat poesi, i klassrummet. I den här uppsatsen undersöks hur poesi definieras och representeras i läromedel för årskurs 7–9. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur poesi framställs, hur man kan arbeta med poesi och vad som ryms inom poesibegreppet. Uppsatsens frågeställningar är a) hur definieras poesi i läromedlen? b) vilket urval av poesi och poeter åskådliggörs i läroböckerna? c) hur kan man, enligt läromedlen, arbeta med poesi?

I undersökningen analyseras de avsnitt som behandlar poesi i fem läromedel för årskurs 7–9. Urvalet har varit målstyrt och föregåtts av en kravspecifikation för att undersökningen skulle vara pålitlig. Metoden som använts i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys, vilket bland annat innebär att man identifierar teman i det undersökta materialet. Jag diskuterar undersökningens kvalitet i termerna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och objektivitet. 

Det finns mycket forskning om litteraturdidaktik och en relevant del av denna används i undersökningen, liksom forskning som finns om läromedel i svenska. Annan forskning som diskuteras handlar bland annat om sångtexter utifrån ett brett litteraturgrepp och poesiläsning i skolan. Uppsatsens teorikapitel, kapitel 4, är indelat i fyra avsnitt, vilka behandlar litteraturdidaktik, vad poesi kan vara inklusive ett brett litteraturgrepp, läromedel och urval samt finkultur, fulkultur och kulturellt kapital. 

Resultatet presenteras i kapitel 5, i tre avsnitt kopplade till forskningsfrågorna. Det första avsnittet besvarar hur poesi beskrivs i läromedlen, och de teman som identifierats i materialet är: en definition av genre skild från andra genrer, en definition av poesi som nästan vad som helst, en definition utifrån språk och särskilda stiltecken, en definition kopplat till tolkning och känsla och en avslutande definition där poesi beskrivs utifrån ett brett litteraturgrepp. Det andra avsnittet kopplas till frågan om vilket urval av poesi och poeter som åskådliggörs i läroböckerna och av de sjuttio representerade poeterna urskildes fyra undergrupper: favoriter, klassiker, moderna poeter och musikartister. Det tredje avsnittet redogör för elevuppgifterna som presenteras i läromedlen och fyra områden har identifierats. Dessa är läsning av poesi, uppgifter kopplade till poesins språk och struktur, tolkning av poesi samt skrivande av poesi. I alla avsnitt förs resonemang kring resultatet av innehållsanalysen kopplat till teorin. 

I det avslutande kapitlet diskuteras resultatet. Det första avsnittet behandlar vad som ryms inom poesibegreppet och där diskuteras vem som egentligen avgör vad som är poesi. Nästa avsnitt diskuterar urval kopplat till klass och kön och en slutsats är att det finns en ojämn representation i läromedlen vilken kan kopplas till värdering. Ytterligare ett avsnitt behandlar poesiarbetet i klassrummet där en slutsats är att poesibegreppet har vidgats, men, kan det finnas motsättningar i att använda det breda litteraturgreppet? Det avslutande diskussionsavsnittet behandlar kulturellt kapital och vilket sådant eleverna kan få med sig.

Avslutningsvis ges förslag på fortsatt forskning, till exempel en komparativ studie av läromedel eller att undersöka om det finns någon motsättning mellan att läsa klassiker och använda ett brett litteraturgrepp. Inom poesididaktiken finns mycket att undersöka och det är dags att poesin hamnar högt på agendan, i både skola och i forskningsvärlden. 

The aim of this study is to examine how poetry and poets are definied and represented in five different learning materials in the Swedish subject in grade 7–9. Literature and literature didactics is an important part of the Swedish subject in school. In the curricula it is made clear that the pupils should learn about literature,which includes poetry. 

The method being used is a qualitative analysis, which for instance includes identifying themes in the investigated material. The results are linked to the research questions; the first section deals with those themes that has been identifyed regarding how poetry is defined in the learning material; the second one to which poets that are represented in the learning material; the third section describes those themes linked to how to work with poetry in the classroom. 

In the discussion there is a section about what poetry really is, and who decides what poetry is. There is also conclusions being made about, for instance, selection, representation and gender in learning material about poetry. The discussion and the conclusions are linked to theories about literature didactics, poetry, literature sociology, and selection in learning materials. In addition to that, suggestions for further research in this subject are made. There is a lot to examine in poetry didactics and it is about time for poetry to be on top of the agenda.