Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund: Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta behandlas med opioider, trots osäker effekt och ökade risker vid långvarig användning. Multimodal rehabilitering (MMR) har föreslagits som ett icke-farmakologiskt alternativ för att förbättra smärthantering och minska opioidförskrivning.

Syfte: Att undersöka trenden i opioidförskrivning bland patienter med långvarig smärta inom svensk smärtspecialistvård, med fokus på förändringar från före till efter MMR samt eventuella könsskillnader.

Metod: En registerbaserad kohortstudie genomfördes med data från Nationella Registret över Smärtrehabilitering och Socialstyrelsens läkemedelsregister. Studien inkluderade 19 334 patienter som genomgått MMR mellan 2009 och 2015. Opioidförskrivning mättes i definierade dygnsdoser (DDD) per patientmånad under perioden två år före till två år efter MMR-start. För att analysera förändringar över tid och skillnader mellan könen användes en Poisson log-linjär modell, och resultaten rapporteras som hastighetskvoter med 95% konfidensintervall. 

Etiska överväganden: Studien baseras på aggregerade registerdata och medför ingen risk för identifiering av enskilda individer. Etiskt godkännande har erhållits och informerat samtycke inhämtades vid registrering i kvalitetsregistret. 

Resultat: Opioidförskrivningen ökade fram till MMR-start och nådde sin högsta nivå strax före behandlingen, jämfört med start (hastighetskvot: 1,44; 95% konfidensintervall: 1,43–1,45). Efter MMR sågs en tydlig minskning, med fortsatt lägre nivåer två år senare jämfört med MMR-start (0,92; 0,91–0,92), trots en något högre genomsnittlig förskrivning perioden efter jämfört med perioden innan (1,06; 1,06–1,06). Män hade i genomsnitt 1,48 gånger högre förskrivning än kvinnor (1,48–1,48). 

Slutsats: Resultaten tyder på att MMR är associerat med en minskad opioidförskrivning över tid. Den kvarstående höga förskrivningsnivån och könsskillnaderna visar på behovet av fortsatt utveckling av individanpassade strategier för smärtrehabilitering

Background: Chronic pain is a complex condition often treated with opioids, despite uncertain effectiveness and increased risks associated with long-term use. Multimodal rehabilitation (MMR) has been proposed as a non-pharmacological alternative to improve pain management and reduce opioid prescribing.

Aim: To investigate trends in opioid prescribing among patients with chronic pain in Swedish specialist pain care, with a focus on changes before and after MMR and potential gender differences.

Method: A registry-based cohort study was conducted using data from the Swedish National Quality Registry for Pain Rehabilitation and the National Board of Health and Welfare's Prescribed Drug Register. The study included 19,334 patients who underwent MMR between 2009 and 2015. Opioid prescribing was measured in defined daily doses (DDD) per patient-month over the period from two years before to two years after the start of MMR. A Poisson log-linear model was used to analyze changes over time and gender differences, with results reported as rate ratios with 95% confidence intervals.

Ethical considerations: The study is based on aggregated registry data, posing no risk of identifying individual patients. Ethical approval was obtained, and informed consent was collected at the time of registry enrollment.

Results: Opioid prescribing increased up to the start of MMR, peaking just before treatment initiation compared to the start (rate ratio: 1.44; 95% confidence interval:1.43–1.45). A clear reduction was observed after MMR, with sustained lower levels two years later compared to the MMR start (0.92; 0.91–0.92), despite a slightly higher average prescribing rate in the post-treatment period compared to the pre-treatment period (1.06; 1.06–1.06). On average, men had 1.48 times higher opioid prescribing rates than women (1.48–1.48). 

Conclusion: The results suggest that MMR is associated with reduced opioid prescribing over time. However, the persistently high prescribing levels and observed gender differences underscore the need for continued development of individualized pain rehabilitation strategies.