This qualitative comparative case study investigates two distinct types of disinformation campaigns targeting Sweden: a state-driven campaign with political motives (Russian information influence) and a non-state campaign with ideological drivers (the LVU campaign). Employing a qualitative content analysis of government reports, academic literature, and news articles, within a theoretical framework grounded in Chadwick's hybrid media system theory and Paul & Matthews' "Firehose of Falsehood" model, the study analyzes how disinformation spreads and gains traction. The research highlights how psychological mechanisms such as confirmation bias and heuristic thinking are exploited within a fragmented media landscape where algorithms prioritize engagement over truth, leading to rapid dissemination of false narratives. Findings indicate that both Russian and ideologically driven disinformation effectively leverage existing distrust and cultural divides, contributing to increased societal polarization and undermining public trust in democratic institutions. The study concludes that a robust psychological defense necessitates broad collaboration and proactive trust-building to strengthen societal resilience against multifaceted information threats.
Denna kvalitativa jämförande fallstudie undersöker två distinkta typer av desinformationskampanjer riktade mot Sverige: en statligt driven med politiska motiv (rysk informationspåverkan) och en icke-statlig med ideologiska drivkrafter (LVU-kampanjen). Genom en kvalitativ innehållsanalys av myndighetsrapporter, akademisk litteratur och nyhetsartiklar, med en teoretisk ram förankrad i Chadwicks teori om det hybrida medielandskapet och Paul & Matthews "Firehose of Falsehood"-modell, analyseras hur desinformation sprids och får fäste. Studien belyser hur psykologiska mekanismer som bekräftelsebias och heuristiska tankemönster utnyttjas i ett fragmenterat medielandskap där algoritmer förstärker engagemang framför sanning, vilket leder till snabb spridning av falska narrativ. Resultaten indikerar att både rysk och ideologiskt driven desinformation effektivt utnyttjar befintlig misstro och kulturella klyftor, vilket bidrar till ökad samhällspolarisering och undergräver allmänhetens förtroende för demokratiska institutioner. Slutsatsen är att ett robust psykologiskt försvar kräver bred samverkan och proaktivt förtroendebyggande för att stärka samhällets motståndskraft mot mångfacetterade informationshot.