Dalarna University's logo and link to the university's website

Background: Violence against women is a major social problem globally that negatively affects women's quality of life and health. In their profession, midwives meet women of all ages. The midwife's profession includes having the knowledge to identify signs of psychological and physical violence, as well as having knowledge of the resources available to ensure that women exposed to violence receives the right support and protection. Aim: To describe midwives' experiences of supporting women exposed to violence. Methods: Qualitative meta-synthesis with meta-ethnographic and thematic analysis. Results: The results were structured around two main themes: Between obstacles and hope - the supportive role of the midwife in a limited system, and the midwife as the woman's main support person - the power of the relationship. Under these two main themes, six sub-themes emerged: Time, resources and education, the midwife as a bridge - about language, culture and multidisciplinary collaboration, navigating issues of violence, interpreting signs - intuition and uncertainty in identifying violence, the supportive encounter - the midwife's experiences and challenges, and when support becomes burden. Conclusion: The results of the meta-synthesis showed that midwives requested organisational support, training and resources to be able to support women exposed to violence. The midwife had a central role in identifying and counselling even though she lacked the training required to deal with such situations. Clinical implication: The results of the meta-synthesis can primarily be applied in the work of midwives, where educational initiatives enable the dissemination of knowledge about violence against women exposed to violence.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem över hela världen som påverkar kvinnors livskvalité och hälsa negativt. Barnmorskor möter i sitt yrke kvinnor i alla åldrar. I barnmorskans profession ingår att ha kunskap om att identifiera tecken på psykiskt och fysiskt våld samt ha kunskap om vilka resurser som finns för att våldsutsatta kvinnor ska få rätt stöd och skydd. Syftet: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja våldsutsatta kvinnor. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk och tematisk analys. Resultat: Resultatet består av två huvudteman: Mellan hinder och hopp - Barnmorskans stödjande roll i ett begränsat system samt Barnmorskan som kvinnans främsta stödperson - relationens kraft. Under dessa två huvudteman framkom sex underteman: Tid, resurser och utbildning, barnmorskan som brobryggare - om språk, kultur samt multidisciplinärt samarbete, att navigera våldsfrågor, att tolka tecken - intuition och osäkerhet i att identifiering våldsutsatthet, det stödjande mötet - barnmorskans upplevelser och utmaningar samt när stöd blir beslastning. Slutsats: Resultatet från metasyntes visade att barnmorskor efterfrågade organisatoriskt stöd, utbildning och resurser för att kunna stödja våldsutsatta kvinnor. Barnmorskor har en central roll i att identifiera och samtala trots att barnmorskor generellt sett saknar vidareutbildning och den träning som krävs för att ge stöd åt våldsutsatta kvinnor. Klinisk tillämpbarhet: Metasyntesens resultat kan främst tillämpas i barnmorskans arbete, där utbildningsinsatser möjliggör spridning av kunskap om våld mot kvinnor.