Dalarna University's logo and link to the university's website

Background: Minors represent a particularly vulnerable group within the field of sexual and reproductive health and rights. Their increased tendency toward sexual risk-taking contributes to a heightened risk of unplanned pregnancy. Although the frequency of unplanned pregnancies among minors is declining both globally and in Sweden, it remains a significant issue. Pregnancy at a young age can lead to social, economic, and health-related consequences. Aim: The aim was to explore midwives' experiences and perceptions of encounters with minors who are unintentionally pregnant. Methods: A qualitative, semi-structured interview study. Results: The results showed that minors often turn to midwives when they suspect pregnancy. In cases where the pregnancy test is positive, they react with a range of emotions. According to the midwives' experiences, most minors express a desire to have an abortion. A key finding was that midwives actively encourage and support the minors in involving their guardians, as this is considered important to ensure the necessary support and care in the situation. Conclusion: Midwives perceive that unplanned pregnancies among minors have decreased, and that most choose to have an abortion, in line with national statistics. They strive to create a safe environment and tailor information to the minor’s level of maturity, which can be challenging. A professional, attentive, and non-judgmental approach is highlighted as essential. While respecting the minor’s right to autonomy and confidentiality, midwives also encourage support from a guardian or another close relative. The value of minors’ place on anonymity in contact with midwives is also confirmed in this study. Clinical implications: There is limited research on midwives’ experiences of encounters with minors who are involuntarily pregnant, particularly in high-income countries like Sweden. The findings may contribute to a deeper understanding of midwives’ needs in these situations and can be used to improve practice, for example by developing local guidelines, which were something the participants expressed a need for.

Bakgrund: Minderåriga utgör en särskilt sårbar grupp inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Deras ökade benägenhet till sexuellt risktagande medför en förhöjd risk för oplanerad graviditet. Trots att förekomsten av oplanerade graviditeter bland minderåriga minskar både globalt och i Sverige, kvarstår det som ett betydande problem. En graviditet i ung ålder kan leda till sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser. Syfte: Syftet var att undersöka barnmorskors erfarenheter och upplevelser av mötet med minderåriga som är oplanerat gravida. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultatet visade att minderåriga ofta vände sig till barnmorskor vid misstanke om graviditet. Vid ett positivt graviditetstest reagerade de minderåriga med olika känslor. Barnmorskors erfarenhet var att de flesta önskade göra abort. Ett centralt fynd var att barnmorskor aktivt uppmuntrade och stöttade de minderåriga i att involvera vårdnadshavare för att säkerställa det stöd och omsorg som situationen krävde. Slutsats: Barnmorskor upplevde att oplanerade graviditeter bland minderåriga hade minskat och att de flesta valde abort, i linje med nationell statistik. De strävade efter att skapa trygghet och anpassade information efter den minderårigas mognad, vilket kunde vara utmanande. Ett professionellt, lyhört och icke-dömande bemötande lyftes fram som centralt. Barnmorskor respekterade den minderårigas rätt till självbestämmande och sekretess samtidigt som de uppmuntrade till stöd från vårdnadshavare eller annan närstående. Minderårigas uppskattning av anonymitet i kontakt med barnmorskor bekräftades i detta arbete. Klinisk tillämpbarhet: Det finns begränsad forskning om barnmorskors erfarenheter av mötet med minderåriga som är oplanerat gravida, särskilt i höginkomstländer som Sverige. Resultatet av examensarbetet kan bidra till ökad förståelse för barnmorskors behov i dessa möten samt användas för att utveckla verksamheten, exempelvis genom att utforma lokala riktlinjer vilket efterfrågades av deltagarna.