Dalarna University's logo and link to the university's website

Denna studie undersöker utvecklingen av valdeltagandet i Europaparlamentsvalen med särskilt fokus på valet 2019. Syftet är att fördjupa förståelsen kring varför deltagandet varierar mellan EU:s medlemsländer genom att analysera effekten av individuella faktorer (politiskt intresse, förtroende för Europaparlamentet, utbildningsnivå), kontextuella faktorer (politisk polarisering, längden på medlemskapet) och institutionella faktorer (valplikt, förtidsröstning). Tidigare forskning lyfter fram EU-skepticism och transnationalism som centrala perspektiv för att förklara variationer i deltagande. EU-skepticism förknippas med lägre valdeltagande, medan transnationalism belyser hur gränsöverskridande flöden inom EU påverkar medborgarnas politiska engagemang. Studien bygger på en kvantitativ analys av data från EU:s medlemsländer mellan 1984 och 2019. Resultaten visar att antalet medlemsländer ökade successivt mellan 1984 och 2014, samtidigt som valdeltagandet generellt minskade fram till 2009. I flera länder, som Cypern, skedde en markant nedgång i valdeltagandet efter EU-anslutningen.

Mellan 2014 och 2019 vände dock trenden och valdeltagandet ökade i 21 medlemsländer. Trots detta kvarstår stora skillnader mellan länder. Bland de analyserade faktorerna visade längden på medlemskapet och valplikt starkast samband med valdeltagandet 2019, vilket tyder på att kontextuella och institutionella faktorer haft större betydelse än individuella. Studien understryker vikten av att beakta flera förklaringsfaktorer för att förstå både ökningen i valdeltagandet 2019 och variationen mellan EU:s medlemsländer.

This study examines the development of voter turnout in European Parliament elections, with a particular focus on the 2019 election. The aim is to deepen the understanding of why turnout varies between EU member states by analyzing the effects of individual factors (political interest, trust in the European Parliament, and level of education), contextual factors (political polarization and length of EU membership), and institutional factors (compulsory voting and early voting). Previous research highlights EU-skepticism and transnationalismas key perspectives in explaining variation in participation. EU-skepticism is associated with lower turnout due to distrust in the Union, while transnationalism emphasizes how cross-border dynamics within the EU influence citizens’ political engagement.

The study is based on a quantitative analysis of data from EU member states between 1984 and 2019. The findings show that the number of member states increased steadily from 1984 to 2014, while voter turnout generally declined until 2009. In several countries, such as Cyprus, turnout dropped significantly after joining the EU. Between 2014 and 2019, however, the trend reversed, and turnout increased in 21 member states. Despite this, significant differences in turnout remain between countries. Among the factors analyzed, length of membership (contextual) and compulsory voting (institutional) showed the strongest correlation with turnout in 2019, suggesting they play a greater role than individual-level factors. The study emphasizes the importance of considering multiple explanatory levels to understand both the rise in turnout in 2019 and the persisting variation across EU member states.