Elever i förskoleklass befinner sig i en expansiv fas i sin språk-, läs- och skrivutveckling, och kommer till skolan med olika erfarenheter. En del har mött högläsning och samtal i hemmet och i förskolans språkstimulerande miljö, andra barn har färre erfarenheter av språkutvecklande och skriftrelaterade aktiviteter. Elevernas skilda erfarenheter ställer olika krav på undervisningen. Förskoleklassen har en viktig roll i att grundlägga elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Skolformen har också en betydande kompensatorisk roll som handlar om att uppväga de skillnader i elevers lärande som kan uppstå till följd av exempelvis språklig bakgrund, föräldrars utbildningsnivå eller andra socioekonomiska förutsättningar. Lärarens läs- och skrivundervisning ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Den tidiga läsinlärningen och skrivinlärningen kan inte skiljas åt eftersom den utvecklas i ömsesidighet och därför benämns läs- och skrivinlärning (Myrberg, 2003). Betydelsefulla faktorer är fonologisk medvetenhet (förmågan att uppmärksamma språkets form skilt från dess betydelse), bokstavskännedom och ordförråd (Ehri, 2000). Språkutvecklingen går hand i hand med att eleverna lär sig att läsa och skriva och därför används begrepp som språk-, läs- och skrivutveckling synonymt med läs- och skrivutveckling. Det övergripande syftet i den här texten är att lyfta fram den vetenskapliga grunden för läs- och skrivinlärning som lärare i förskoleklass behöver för att kunna följa elevernas utveckling och för att kunna genomföra en systematisk och strukturerad läs- och skrivundervisning utifrån varje elevs förutsättningar och behov.
Lärportalen Skolverket
Språk-, läs- och skrivutveckling – Grundskola åk F–3
Modul: Tidig läsundervisning
Del 1: Läs- och skrivundervisning i förskoleklass och årskurs 1