Dalarna University's logo and link to the university's website

Bakgrund

Den palliativa patienten går inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste möjliga kvalitet enligt definitionen av palliativ vård. Patienter inom palliativ vård drabbas av många olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ångest är vanligt och påverkar livskvaliteten negativt. Höga krav ställs på sjuksköterskor, vilka har till uppgift att lindra lidande hos denna patientgrupp.

Syfte

Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter, av omvårdnad vid ångest och oro hos vuxna patienter, inom palliativ vård.

Metod

Strukturerad litteraturöversikt i vilken artiklar söktes i vetenskapliga databaser, utifrån centrala begrepp i syftet. Analysen genomfördes i fyra steg utifrån Fribergs modell, där materialet bearbetades av båda författarna och presentades i form av rubriker och underrubriker.

Resultat

Resultatet landade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Relation och kommunikation visade sig vara viktigt inom den palliativa vården, tillit och förtroende samt att våga tala om svåra ämnen lyftes återkommande. Strategier för att lindra oro och ångest visade sig vara läkemedel, att vara närvarande och lyhörd samt samtal om existentiella frågor. Utmaningar i omvårdnadsarbetet visade sig vara tid och resursbrist, patienters sjukdomsinsikt, arbetskultur och brister i samarbete. Sjuksköterskor påverkas känslomässigt av att vårda palliativa patienter med ångest och oro, de upplevde symtom som oro, stress, frustration och sorg.

Slutsats

Palliativa patienters ångest och oro innebär en komplex symtombild. Sjuksköterskor ställ inför en uppgift som kan upplevas svårhanterlig, i fråga om att lindra det emotionella lidandet. Förutsättningar att skapa bra relation med patienterna var viktigt för omvårdnaden vid psykiskt lidande. Sjuksköterskor förväntas uppfylla ett brett ansvarsområde, vilket inte nödvändigt vis motsvarar i deras utbildning, erfarenhet eller kompetens.

Background

A palliative patient can’t be cured, caregivers aim to maintain the highest possible quality of life during the patient’s remaining time. The clinical profile of the patients can be complex and often include severe emotional distress. Anxiety and worry will have a negative impact on the patient’s wellbeing. The situation creates a challenging situation for the nurses, responsible for caring and supporting a patient when death is imminent.

Aim

To describe nurses experiences of caring for adult palliative patients, suffering from worry and anxiety.

Method

A structured literature review, conducted through searching databases for articles, using specific search terms. The analysis was completed in four steps, and the results were presented as main- and subcategories.

Results

The review resulted in four main and eleven subcategories. Interaction and communication were central aspects of palliative care, as well as trust and the ability to initiate and participate in conversations regarding difficult topics. Strategies for meeting patients that suffered from emotional distress included medication, being present and available, responsive to the patient’s needs and offering conversations about existential and spiritual subjects. Challenges for caregivers included lack of time and resources, and varying opinions among caregivers regarding how palliative care should and could be conducted. Nurses were often emotionally affected by working with palliative patients, and experienced worry, stress, frustration and sadness.

Conclusions

The anxiety and worry of palliative patients represent a complex symptom picture. Nurses are faced with a task that can feel difficult to manage, specifically regarding alleviating emotional suffering. The ability to establish good relationships with patients is crucial for care in instances of psychological distress. Nurses are expected to fulfill a wide area of responsibility, which may not necessarily correspond to their education, experience or competence.