Projektet har undersökt hur ekocertifierade och icke ekocertifierade förskolor i Sverige arbetar med frågor kring hållbar utveckling i relation till barns förståelse och agens, pedagogiska praktiker, och ledarskap. Data samlades in från 25 ekocertifierade och 25 icke ekocertifierade förskolor i 25 kommuner genom intervjuer med 403 barn i femårsåldern samt genom enkäter med 584 deltagande förskollärare och 47 deltagande rektorer. Urvalsprocessen utformades för att möjliggöra jämförelser mellan ekocertifierade och icke ekocertifierade förskolors arbete med hållbar utveckling och samtidigt att åstadkomma ett nationellt representativt urval av barn i sista förskoleåret.
Resultaten om barns lärande visar att många förskolebarn har kunskaper och resonemangsförmåga kring frågor som handlar om hållbar utveckling, bland annat förståelse för rättvisa, ansvar, miljöpåverkan och sociala frågor, samt empati och vilja att bidra till en bättre värld. Skillnaderna mellan ekocertifierade och icke ekocertifierade förskolor var relativt små, men barn i ekocertifierade förskolor mötte oftare ett mer systematiskt och synligt arbete med hållbar utveckling, vilket kan tolkas som att det stärker deras förståelse av sammanhang över tid.
När det gäller undervisning demonstrerar studierna att utbildning för hållbar utveckling är etablerad i svenska förskolor och präglas av en pluralistisk undervisningstradition. Förskollärare kombinerar planerad, spontan och semi-spontan undervisning, där särskilt den semi-spontana undervisningen, som utgår från barns initiativ i genomtänkta lärmiljöer, framstår som central. Undervisningens innehåll är ofta vardagsnära och relaterat till exempelvis återvinning, resurshantering, konsumtion, odling samt jämlikhet och mångfald. Ekonomisk hållbar utveckling framstår som den mest utmanande dimensionen, trots att den ofta hanteras implicit genom vardagspraktiker.
Ledarskap och organisation framträder som avgörande faktorer. Ekocertifierade förskolor uppvisar generellt ett mer sammanhållet och långsiktigt organisatoriskt arbete, där hållbar utveckling är integrerad i verksamhetens vision, rutiner och uppföljning. I icke ekocertifierade förskolor är arbetet ofta mer beroende av enskilda förskollärares[1] engagemang.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är viktigt för förskolan att läroplanens intentioner stöds av ett tydligt ledarskap, ändamålsenliga organisatoriska strukturer, genomtänkta didaktiska strategier samt reella möjligheter för barn att vara aktiva och delaktiga.
[1] I studien används termen förskollärare som ett samlingsbegrepp för både utbildade förskollärare och barnskötare.
Falun: Högskolan Dalarna, 2026. , p. 22
Agenda 2030, barn, barnskötare, didaktik, ekocertifiering, förskola, globala mål, lärande, lärare, läroplan, rektorer, undervisning, utbildning för hållbar utveckling