Nationella skolmyndigheter introducerar återkommande policyer som syftar till att förbättra den lokala pedagogiska praktiken i förskolor. Ett exempel är Skolverkets förbättringsinitiativ Samverkan för bästa skola (SBS). Vårt syfte är att bidra med kunskap om hur professionella som deltagit i detta initiativ erfarit och berörts av satsningen över tid, samt att diskutera hur förbättringssatsningar kan fortleva i utbildningspraktiker. Tidigare forskning visar att förbättringsinitiativ formas av lokala förutsättningar (Olsson & Fredriksson, 2024), men kunskapen är begränsad om hur professionella erfar storskaliga och långsiktiga initiativ som SBS över tid (Nordholm m.fl., 2022), särskilt gällande förskolan. SBS-satsningen inbegriper policy och förstås i studien genom begreppet policy enactment (Ball m.fl., 2012), med fokus på hur professionella tolkar, omtolkar och hanterar en sådan satsning. Studien bygger på kvalitativa data från elva semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal verksamma vid fyra förskolor samt med förvaltningspersonal i en kommun. Skriftligt samtycke, frivillighet och konfidentialitet liksom pseudonymisering säkerställdes. Av studiens resultat framgår att förskollärare och rektorer beskriver en förbättrad pedagogisk praktik med ett stärkt fokus på barnens behov och på arbetssätt kopplade till deras språkutveckling. På flera förskolor verkar SBS-arbetet ha fortlevt efter satsningens formella avslut, men framstår även som sårbart för personalförändringar. Förvaltningspersonalen beskriver att satsningen har inlemmats i befintliga strukturer och etablerat ett långsiktigt arbetssätt med kvalitetsutveckling som en del av verksamheten. Satsningen uppfattas dock olika på olika organisatoriska nivåer, något som tycks ha skapat glapp dem emellan. Detta indikerar behovet av dialog och samordning mellan professionella inom hela utbildningsorganisationen för att förbättringssatsningar ska få önskad genomslagskraft.