Dalarna University's logo and link to the university's website

Background

Pressure ulcers are preventable healthcare associated injuries that can lead to both physical and psychological consequences for patients. Despite being largely avoidable, many patients within healthcare settings continue to develop pressure ulcers. Nurses hold a central responsibility in preventing and managing pressure ulcers, thereby reducing unnecessary patient suffering.

Aim

To describe nurses’ experiences of pressure ulcer prevention.

Method

The literature review was based on fifteen scientific articles, ten qualitative and five quantitative. Articles relevant to the aim were retrieved from the CINAHL and PubMed databases. Data analysis was conducted according to Popenoe et al. (2021), who describe a guide for inductive content analysis adapted for general literature reviews.

Results

The findings were presented in two main categories: nurses’ knowledge and competence in pressure ulcer prevention, and organizational conditions and barriers. In addition, five subcategories were identified: competence, education and continuing education, workload, resources and assistive devices and communication within the care team.

Conclusions

This study shows that nurses’ ability to prevent pressure ulcers is influenced by limited knowledge, insufficient resources, high workload and insufficient support from management. Strengthening preventive efforts requires continuous education, access to adequate resources and clear organizational support, which can contribute to improved patient safety and reduced suffering.

Bakgrund

Trycksår är en undvikbar vårdrelaterad skada som kan orsaka både fysiska och psykiska konsekvenser för patienter. Trots att trycksår går att förebygga drabbas fortfarande många patienter inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att förebygga och behandla trycksår, och därigenom minska patientens onödiga lidande.

Syfte

Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i det förebyggande arbetet av trycksår.

Metod

Litteraturöversikten baserades på femton vetenskapliga artiklar, tio artiklar är kvalitativa och fem kvantitativa. Artiklarna som svarade på studiens syfte inhämtades från CINAHL och PubMed databaser. Dataanalysen genomfördes enligt Popenoe et al (2021), som beskriver en guide för induktiv innehållsanalys anpassad för allmänna litteraturöversikter.

Resultat

Resultaten presenterades i två huvudkategorier: kunskap och kompetens i trycksårprevention samt organisatoriska förutsättningar och hinder. Dessutom identifierades fem underkategorier: Kompetens, utbildning och fortbildning, arbetsbelastning, resurser och hjälpmedel samt kommunikation i vårdteamet.

Slutsats

Studien visar att sjuksköterskors möjligheter till trycksårsprevention påverkas av bristande kunskap, tillgång till resurser, högarbetsbelastning samt bristande stöd från ledningen. För att förstärka det förebyggande arbetet krävs kontinuerlig utbildning, tillgång till adekvata resurser och ett tydligt organisatoriskt stöd, vilket kan bidra till ökad patientsäkerhet och minskat lidande.