Dalarna University's logo and link to the university's website

This degree project examines art teachers’ perceptions of the importance of expanded visual arts education and elective aesthetic learning opportunities in school. The study is based on the discontinuation of elevens val (student choice) in Swedish compulsory education and explores its potential implications for students' development, creativity, motivation, and well-being. The study is based on semi-structured interviews with four art teachers with experience in visual arts specializations, student-choice programs, or other forms of expanded visual arts education. The collected material was analyzed using thematic analysis. The results indicate that the teachers perceive expanded visual arts education and elective aesthetic learning opportunities as important to students’ opportunities for subject-specific development, creativity, individual expression, motivation, social belonging, and well-being. The findings suggest that visual arts education serves functions beyond subject knowledge and may also contribute to identity formation, social interaction, and health-promoting learning. The study highlights the importance of aesthetic learning opportunities in relation to the school’s mission of supporting diverse student needs.

Detta examensarbete undersöker hur lärare uppfattar betydelsen av valbara bildrelaterade och praktiskt-estetiska undervisningsutrymmen i skolan, med särskilt fokus på bildämnets didaktiska villkor, elevers motivation, välbefinnande, sociala relationer och möjligheter till estetisk fördjupning. Studien tar sin utgångspunkt i avvecklingen av elevens val i grundskolan och diskuterar hur denna förändring kan förstås i relation till skolans individfrämjande uppdrag. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som har erfarenhet av bildämnet, elevens val, bildprofil eller andra former av valbara estetiska undervisningsutrymmen. Tre av informanterna är verksamma inom högstadiet och en informant är verksam inom gymnasieskolan. Den fjärde intervjun används som ett kompletterande perspektiv, eftersom gymnasiets individuella val inte är identiskt med elevens val men berör liknande frågor om valfrihet, motivation och estetisk fördjupning. Det empiriska materialet har analyserats genom tematisk analys, där återkommande mönster i lärarnas utsagor har identifierats, kodats och grupperats i teman. Resultatet visar att valbara bildrelaterade och praktiskt-estetiska undervisningsutrymmen tillskrivs flera betydelser. De beskrivs som viktiga för elevers möjlighet till fördjupning i bildämnet, utveckling av kreativitet och individuellt uttryck samt för motivation, välbefinnande och social tillhörighet. Lärarna framhåller att utökad tid i bild kan skapa utrymme för praktiskt arbete, koncentration och fördjupade skapandeprocesser. Samtidigt visar resultatet att minskade valmöjligheter kan begränsa vissa elevers möjligheter att utveckla sina estetiska styrkor och att uppleva delaktighet i skolan. Analysen visar att bildämnet inte enbart kan förstås som ett praktiskt-estetiskt ämne, utan även som ett rum för identitetsskapande, social interaktion och hälsofrämjande lärande. Studien synliggör därmed en spänning mellan skolans mål om individanpassning och den minskade tillgången till valbara estetiska undervisningsutrymmen.