I denna uppsats undersöks färgkorrigeringens och färgbearbetningens funktion som ett betydande berättarelement i film. Hur kan färger inverka på berättelsen i filmen och hur påverkas stämningen? För att undersöka det har jag analyserat tre utvalda scener från två Harry Potter-filmer, där scenerna är valda utifrån en stämning. Scenerna analyseras med stöd av semiotik där färgteori tillämpas för att se vilka färgkoder som finns i scenen och hur färgtoner används för att påverka och/eller förstärka stämningen. Genom analysen har jag dragit slutsatsen att färg är en stark berättarkomponent i film som kan ha skilda associationer beroende på individuella tolkningar och erfarenheter. Val av färgton och färgbearbetning kan även påverka en scens stämning.