Denna studie handlar om det gyllene snittet. Det gyllene snittet innehåller olika värden som kan beskrivas som ett politiskt-kulturellt värde utifrån kursplanerna i matematik för grundskolan och gymnasiet, ett historiskt värde utifrån matematikhistorien, och ett matematiskt värde utifrån de geometriska konstruktionerna. Skolverket skriver i kursplanerna i matematik för årskurs 7-9 i Läroplan för grundskolan från 2011 (Lgr 11) och för gymnasiet i Läroplan för gymnasiet från 2011 (Lgy 11) att det är viktigt att elever har möjlighet att upptäcka estetiska värden. Det gyllene snittet är ett bra exempel som kan användas till just det. Det gyllene snittet har även kopplats till kursplanen och dess matematiska innehåll, det visar hur de olika matematiska delarna hänger ihop och ger matematiken en helhet, att elever både kan beskriva något geometriskt och algebraiskt.
Undersökningen har fokuserat på att definiera det gyllene snittet, samt beskriva de olika geometriska konstruktionerna. Matematikhistorien beskriver hur begreppet vuxit fram i historien och hur begreppet har tillämpats. För att ta reda på detta har studien använt sig av en litteraturstudie.
Resultatet av litteraturstudien visar att definitionen av gyllene snittet och de olika geometriska konstruktionerna har flera kopplingar till de aktuella kursplanerna för årkurs 7-9 i Lgr 11 och gymnasiet i Lgy 11. Det visar även att det finns skilda uppgifter om vem som rent historiskt upptäckte gyllene snittet, och att det står emellan Pytagoras och Euklides. Euklides visar tydligt i sitt matematiska verk Elementa att det var han som kom fram till delningen av en rät linje som delas enligt definitionen av det gyllene snittet. Det gyllene snittet finns i naturen och vi, människorna, har sedan tagit del av det. Det har lett till en del felkällor i tillämpning av det gyllene snittet, vilket går att finna i matematikhistorien.