Dalarna University's logo and link to the university's website

The need to steer economic development has always been great and as

management model has the balanced scorecard has been popular since the mid-

1990s, mainly in the private sector but also in the municipal sector. The

introduction of the balanced scorecard has been primarily to organizations to see

more than economic dimensions. The Balanced Scorecard was originally a

measurement system, and today it works more as a strategic instrument. In our

study is a case study to evaluate a municipality and how they make use of the

balanced scorecard as a tool for strategic and value-adding work in municipal

activities.

In the local business is it important that the organization adapts the balanced

scorecard, so it fits on the basis that it is a politically driven organization, with

mandates, committees and administrations. In our study, we used a qualitative

method with a deductive approach. In the study, we have gathered information

through a case study where we interviewed 7 people in leading positions. In our

analysis and results section, we came to the conclusion that the municipality does

not use the balanced scorecard correctly. We also found that the balanced

scorecard as a tool for value creation and strategic planning does not work in a

favorable way. In our study, we see difficulties with the implementation of the

balanced scorecard. If the municipality has invested in implementing the balanced

scorecard at all levels of the business so the municipality would be able to use it on

one of the activities more adequately. When the municipality is a politically driven

organization, it is important that vision alive and changing based on the conditions

that reflect the outside world and the municipality in general. Looking at a vivid

vision, goals and business ideas, it's balanced scorecard in line with how a

balanced scorecard should look like. The municipality has a strategic plan in terms

of staff and employees at large. In the study, we have seen that the strategic plan is

not followed up in a good way and for the business favorably, the municipality

chooses the easy way out for evaluation.

Employee participation to changes and ongoing human resources management

feels nonexistent. However, as has been the vision of creating empowered and

motivated employees. In our conclusion, we describe how we in our study look at

the use of the balanced scorecard in municipal operations. We can also discern that

a balanced scorecard as a tool for value creation and strategic work is good if it is

used properly. In the study, we have concluded that the municipality we have

chosen to study should not use the balanced scorecard when you have not created

the tools and platforms required for employees, civil servants and politicians to

evaluate, monitor and create a living scorecard change over time. The study

reveals major shortcomings in the implementation, evaluation and follow-up

possibilities, and the consequence of this is that the balanced scorecard is not

- 4 -

preferable in municipal operations as a strategic instrument for value creation and

long-term planning.

Behovet att styra den ekonomiska utvecklingen har alltid varit stort och som

styrmodell har det balanserade styrkortet varit populärt sedan mitten av 1990-

talet. Främst inom den privata sektorn men även inom den kommunala sektorn.

Införandet av det balanserade styrkortet har främst varit för att organisationerna

skall kunna se mer än de ekonomiska måtten. Det balanserade styrkortet var från

början ett mätsystem och idag fungerar det mer som ett strategiskt instrument. I

vår fallstudie utvärderar vi en kommun och hur de använder sig av det balanserade

styrkortet som ett instrument för det strategiska och värdeskapande arbetet inom

den kommunala verksamheten.

Inom den kommunala verksamheten är det av vikt att organisationen anpassar det

balanserade styrkortet så det passar in utifrån att den är en politiskt styrd

organisation, med mandatperioder, nämnder och förvaltningar. I vår studie har vi

använt oss av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. I studien har vi samlat

in information genom en fallstudie där vi intervjuat 7 personer i ledande position. I

vår analys och resultatdel kom vi fram till att kommunen inte använder sig av det

balanserade styrkortet på rätt sätt. Vi kommer även fram till att det balanserade

styrkortet som instrument för värdeskapande och strategiskplanering inte fungerar

på ett gynnsamt sätt. I vår studie ser vi svårigheter med implementeringen av det

balanserade styrkortet. Vi ser vidare att om kommunen satsat på att implementera

det balanserade styrkortet på alla nivåer i verksamheten skulle kommunen kunna

använda det på ett för verksamheten mer adekvat sätt. Då kommunen är en

politiskt styrd organisation är det av vikt att visionen lever och förändras utifrån de

förutsättningar som speglar omvärlden och kommunen i stort. Ser vi till en levande

vision, mål och verksamhetsidéer är det balanserade styrkortet väl i linje med hur

ett balanserat styrkort bör se ut. Kommunen har en strategiskplan när det gäller

personal och medarbetare i stort. I studien har vi sett att den strategiska planen inte

följs upp på ett bra och för verksamheten gynnsamt sätt, kommunen väljer den

enkla vägen för utvärdering. Delaktigheten bland medarbetarna för förändringar

och löpande personalpolitiska frågor känns obefintlig. Dock så har man visionen

om att skapa delaktiga och motiverade medarbetare.

- 5 -

I vår slutsats beskriver vi hur vi i vår studie ser på användningen av det

balanserade styrkortet inom kommunal verksamhet. Vi kan även skönja att ett

balanserat styrkort som instrument för värdeskapande och strategiskt arbete är bra

om det används på rätt sätt. I studien har vi kommit fram till att kommunen vi har

valt att studera inte bör använda sig av balanserat styrkort då kommunen inte

skapat verktygen och de plattformar som behövs för medarbetare, tjänstemän samt

politiker för att utvärdera, följa upp och skapa ett levande styrkort som förändras

över tid. Studien visar på stora brister i implementeringen, utvärdering och

uppföljningsmöjligheter och följden av detta är att det balanserade styrkortet inte

är att föredra inom kommunal verksamhet som ett strategiskt instrument för

värdeskapande och långsiktigplanering.