Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 359
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahokas, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande.
    ”Viktigast att kunna prata. Lättare att skaffa vänner då.”: Nyanlända elevers upplevelser av undervisning på en mottagningsenhet2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien har genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer studerat yngre nyanlända elevers upplevelser av undervisning och social tillhörighet. Studiens specifika syfte är att undersöka upplevelser av undervisning och social tillhörighet, hos nyanlända elever i årskurs 4–6, under deras tid i en förberedande klass på en mottagningsenhet.

    Studien utgår från en fenomenologisk och hermeneutisk ansats eftersom den bygger på analyser och tolkningar av nyanlända elevers egna upplevelser av undervisning. Studien har också ett sociokulturellt perspektiv på andraspråksinlärning som utgångspunkt.

    I studien intervjuades sju nyanlända elever i årskurs 4–6. När intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som tillsammans med studiens frågeställningar utgjorde grunden till studiens resultat.

    I resultatet framkommer bland annat att samtliga intervjuade elever uppskattade tiden i den förberedande klassen och ansåg det vara bra att ha påbörjat sin första tid i svenskskola där. Samtliga elever beskriver det också som positivt att få undervisning i olika ämnen i den förberedande klassen men svenska bör fokuseras på säger flertalet elever. Alla elever säger att de hade önskat utökad svenska i den förberedande klassen, dels genom fler lektioner i ämnet svenska, dels genom att tala mer svenska på lektionerna. Eleverna uttrycker ett särskilt behov av att arbeta mer med muntliga övningar. Just muntlig förmåga är också det som eleverna säger vara det viktigaste att lära sig i det svenska språket under den första tiden i svensk skola. De ämnen som eleverna säger vara viktigast att lära sig den inledande tiden är svenska och engelska. Dessa två ämnen ses som basämnen och är viktiga att kunna för att kommunicera med andra människor. Angående sociala förmågor i svenska önskar samtliga elever att de hade fått mer explicit undervisning om fasta fraser samt fått träna på dialoger som de hade kunnat använda vid kommunikation med jämnåriga.

    Sammanfattningsvis visar studien att de nyanlända eleverna som intervjuats är positiva till sin tid i den förberedande klassen på mottagningsenheten vilket stämmer väl överens med elevers åsikter i tidigare presenterad forskning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Aldeeb, Louai
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Engelska undervisning med grammatik?: En studie om engelsk grammatikundervisning strategier i svenska grundskolor2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    I conducted a study on teaching grammar in English classes for grades 4-6 in primary schools in Sweden. I noticed that there was a lack of research in this area, so I wanted to increase our knowledge about teaching strategies and learning theories used by English teachers. I focused on the relationship between English grammar and the use of Swedish language, and I used sociocultural theory as the basis of the study because I believe that collaborative learning is important.

    To gather data, I conducted semi-structured interviews with primary school teachers who are currently teaching or have taught grades 4-6 in different municipalities in Sweden. I used a qualitative methodological perspective, and the empirical study was based on the interviews.

    My study showed that the English teachers in my sample used a variety of teaching strategies to teach grammar in English. They relied on textbooks, digital tools, repetition tasks, and other methods. Many of the teachers based their teaching on best practices, and it was clear from their statements that sociocultural theory was important to their approach.

    Interestingly, my study didn't find that Swedish language played a significant role in English lessons except for grammar questions in English. Lastly, I found that teachers mainly assessed students' grammar knowledge through oral and written tasks rather than formal grammar tests. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alfredsson, Oscar
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att förstå bråk: En kvalitativ studie om bråkundervisning och elevers förståelse av bråk2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bråk är något som många elever upplever är svårt. Samtidigt har bråk en central roll i taluppfattningen och är nödvändigt för att förstå andra områden i matematiken. Syftet med den här studien är att få en förståelse för hur lärare som arbetar i årskurs 4–6 beskriver elevers svårigheter och missuppfattningar kring bråkbegreppet. Det är även att förstå hur de beskriver sin undervisning gällande innehåll och didaktiska strategier för att öka elevers förståelse för bråkbegreppet. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar årskurs 6. Som underlag till intervjuerna har även ett elevtest tagits fram som bygger på de fem subgrupperna av bråk: del- helhet, förhållande, operator, resultat av division och mätning. Det insamlade materialet sammanställdes sedan i kategorier som dels handlade om elevers förståelse, dels om lärarnas undervisning. Därefter analyserades det som lärarna beskrev och kopplades samman med tidigare forskning på området. Det framkom i samtalen med lärarna att de känner väl till sina eleversstyrkor och svagheter. Det framkom även att undervisningen som eleverna möter, har ett fokus på procedurer. En slutsats är att det vore gynnsamt att frångå läromedel för att elever ska få en mer begreppslig förståelse för bråkbegreppet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Al-Rubaye, Nejood
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Arabiska.
    Berg, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Arabiska.
    Danial, Bianca
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Arabiska.
    دليل المدرّسين في طرائق تدريس العربية: تطبيقات في تدريس القواعد والأدب وطرائق التقييم2021Bok (Fagfellevurdert)
    Abstract [ar]

    Lärarhandledning i arabisk didaktik – litteratur, grammatik och bedömning 

    Boken är ett läromedel avsett för modersmålslärare i arabiska och består av åtta kapitel som behandlar didaktiska frågor rörande grammatik och litteraturundervisning samt bedömning.

  • 5.
    Andersson, Erik
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Sundhäll, Marcus
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Teledahl, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik.
    Rudsberg, Karin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring: ett helhetsperspektiv2022 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring bygger på flera års praktiknära forskning och annan forskning inom skolutveckling, professionsutveckling och pedagogiskt ledarskap. Den erbjuder pedagogiska teorier, modeller och metoder för kollegialt lärande i ett helhetsperspektiv som stärker alla elever. I boken framträder kollegialt lärande både som ett arbetssätt och ett förhållningssätt, och du som läsare rustas med verktyg för att hantera det kollegiala lärandets möjligheter och utmaningar. Dessa verktyg är vetenskapligt förankrade. Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring vänder sig till lärarstudenter, lärare rektorer, kvalitetsutvecklare och skolchefer inom alla skolformer. Boken är lämplig som litteratur på rektorsprogrammet och för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, framför allt inom områdena utvärdering, utvecklingsarbete och pedagogiskt ledarskap.

  • 6.
    Andersson, Sophia
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Peterson, Lovisa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Den goda samhällsmedborgaren - hur utbildas eleverna att nå målen?: En intervjustudie om lärares uppfattning av begreppet god samhällsmedborgare samt dess realisering i praktiken i årskurs 1–32023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens utgångspunkt är att ta reda på om begreppet god samhällsmedborgare upplevs som en målbild av lärare i årskurs 1–3 eftersom det kommuniceras som ett mål ifrån Högskolan Dalarnas grundlärarutbildning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 uppfattar sitt uppdrag vilket konkretiseras i tre frågeställningar: Vad innebär begreppet god samhällsmedborgare för dessa lärare? Hur arbetar lärare med fostrans- och kunskapsuppdraget? Vilken är dessa lärares upplevelser av sitt uppdrag? Syftet och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod där åtta lärare som undervisar i årskurs 1–3 deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet visar att begreppet god samhällsmedborgare uppfattas och definieras på olika sätt av lärarna. I studien framkommer lärarnas syn på läroplanen och samtliga uppfattar enbart kunskapsmålen som faktiska mål. Det leder till att fostran och kunskap får olika stort utrymme samtidigt som lärarna uttrycker stor ambivalens gällande läroplanens praktiska genomförande. Andra faktorer som påverkar utrymmet för de båda uppdragen uppges vara skolans ekonomiska förutsättningar, elevgruppernas sammansättning och storlek samt lärarens personlighet. Planerade moment där fostran får stå i förgrunden sker oftast inom so-ämnet även om samtliga lärare är överens om att fostransuppdraget är bredare än ämnesundervisningen. Resultatet synliggör en differens mellan både forskning och skola samt teori och praktik. Enligt forskningsbakgrunden som den här studien vilar på finns det fyra övergripande komponenter för en god samhällsmedborgare där samtliga lärare bara berör tre av dem. Forskningen menar att alla fyra komponenter måste beröras för att anses tillräckligt. Målet att utbilda mot goda samhällsmedborgare så som det kommuniceras från läroplanen kräver både mer forskning och utbildning för lärarna innan hela uppdraget kan realiseras på ett tillfredsställande sätt. Slutligen visar studiens resultat att ytterligare en revidering av styrdokumenten kan vara aktuell. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Arkatova, Larisa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Experiment i kemiundervisningen utifrån lärares perspektiv: Hur lärare resonerar när de väljer olika typer av experimentarbete för sina syften2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att utforska kemi- och naturvetenskapslärarnas syn på experiment som en metod för att undervisa kemi på gymnasienivå. Kvalitativ analys valdes som forskningsmetod i detta arbete. Tio kemilärare som har lång erfarenhet av undervisning i kemi intervjuades. Intervjuer transkriberades och innehållsanalys genomfördes. Genom intervjuer och kvalitativ analys utforskar denna uppsats hur gymnasielärare förstår experimentet med att undervisa i kemi, vilken roll spelar experimentarbete för att bemästra kurserna Kemi 1 och Kemi 2, hur man med hjälp av experimentet uppnår utbildnings- och utvecklingsmål i den pedagogiska processen och hur påverkar experimentet ökat intresse för kemi och elevernas motivation att studera detta ämnesområde. Dessutom lyfts frågeställningarna om problemforskningsupplägget och kritiskt tänkande vid uppläggning av ett experiment.

    I examensarbetet analyseras ett experimentellt förhållningssätt till undervisning i kemi med utgångspunkt från pragmatism, eller logisk positivism, som integrerade delar av empirismen. Resultaten av forskningen visar att alla lärare har en mycket positiv syn på experimentarbete i undervisningen i kemi. Lärare ser att många elever som deltar i experimentellt arbete avsevärt ökar intresset och motivationen, och därmed akademisk prestation i kemi.

    Enligt lärarnas enhetliga åsikt är införandet av experiment i undervisning i kemi ett mycket bra sätt att stimulera eleverna. Alla lärare jag har pratat med tror att laborationer i första hand förbättrar förståelsen för abstrakta begrepp inom ämnet. Lärare använder slutna laborationer i sitt arbete för det mesta, och det kan förklaras av vanan att göra dem och det faktum att öppna laborationer tar mycket mer tid. För framgångsrik undervisning i kemi är det nödvändigt att kombinera olika undervisningsmetoder, inklusive teoretisk och praktisk träning, det vill säga den så kalladei ntegrerade metoden. Ett av resultaten av denna studie är att lärare tror att de ställs inför en uppgift,som de i stort sett inte har tillräckligt med tid för, därför behövs ytterligare lektioner i kemi, samt en förbättring av de materiella och tekniska resurserna

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Aziz, Arleen
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Estetiska lärprocesser i den naturvetenskapliga undervisningen: En intervjustudie om estetiska lärprocessers betydelse för naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan F-92022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta är en empirisk studie vars syfte är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolan årskurs F-9 och hur de upplever att det främjar elevers lärande. Fokus ligger dock framför allt på det gemensamma mellan estetik och lärande där estetiska lärprocesser anses vara ett arbetssätt för att, inom alla ämnen, nå kunskap. Studiens empiri har samlats in genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, där intervjuer genomfördes med åtta verksamma lärare. Det insamlade materialet analyserades med en tematisk analys. Studiens resultat visar att en del lärare uppfattar estetiska lärprocesser som något människan har naturligt i sig. Med detta menas att människan redan från barnsben har ett intresse och nyfikenhet att utforska sin omgivning. Andra lärare använder det som ett verktyg för att hjälpa eleverna att minnas och lära. Lärarnas uppfattningar om syftet med att använda estetiska lärprocesser i naturvetenskapsundervisning varierade. De flesta lärare ansåg att syftet med att använda estetiska lärprocesser är att ge eleverna möjlighet att praktiskt träna in kunskapen som ett komplement till att läsa och skriva. Några lärare ansåg att syftet är att göra lektionerna levande samt ett sätt att nå eleverna. Lärarna upplevde även att elever påverkas i sin inlärning av estetiska läroprocesser inom naturvetenskap, då de flesta av dem inspireras och blir mer engagerade. En del lärare ansåg även att eleverna blir mer positiva och att de upplever lektionerna som roliga när de får arbeta med estetiska lärprocesser medan andra lärare upplever det estetiska som ett sätt att uppleva kunskapen med hela kroppen, att eleverna lär genom att använda alla sinnen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Backman, Erik
    Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och fritidskultur.
    Friluftsliv: a contribution to equity and democracy in Swedish PE? : An analysis of codes in Swedish PE curricula2011Inngår i: Journal of Curriculum Studies, ISSN 0022-0272, E-ISSN 1366-5839, Vol. 43, nr 2, s. 269-288Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the last decade, expanding research investigating school subject Physical Education (PE), indicates a promotion of inequalities regarding which children benefit from PE teaching. Outdoor education and its Scandinavian equivalent friluftsliv, is a part of the PE curriculum in many countries and these practices have been claimed to have the potential to contribute to more equity in PE teaching. Through an investigation of how stipulations regarding friluftsliv in the national Swedish PE curriculum are transformed and interpreted into 31 local PE syllabus documents, this paper investigates the possibilities for friluftsliv to fulfil this potential. In an analysis inspired by educational sociologist Basil Bernstein, I claim that Swedish PE teachers’ marginalised interpretation of friluftsliv indicates its weak classification when a part of PE. When friluftsliv is addressed in PE, the strong dominance of a performance code transforms it into mere sport activities. The results of this study highlight questions regarding PE teachers’ interpretation of learning aims and their work with text documents. It also discusses alternatives to implementing friluftsliv through PE and the role of teachers in curriculum reforms. 

  • 10.
    Backman, Erik
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Undervisning och bedömning i ämnet friluftsliv i ämnet idrott och hälsa2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Presentation Undervisning och bedömning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa
  • 11.
    Bagger, Anette
    Umeå University, Umeå, Sweden.
    Den flerspråkiga elevens nationella provdeltagande i matematik: diskursiva förutsättningar2017Inngår i: Utbildning och Demokrati, ISSN 1102-6472, E-ISSN 2001-7316, Vol. 26, nr 2, s. 95-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Multilingual students’ participation in national tests in mathematics – discursive prerequisites. This article explores discursive prerequisites in test-taking for second language learners with other mother tongues than Swedish. Four students were interviewed in 2016 during their final year of compulsory school. The results imply that multilingual students are positioned as disadvantaged within testing. This phenomenon is mainly situated in a competitive discourse with several subordinated discourses that further position the students: A discourse of justice positioned the students as being sorted or left behind, a discourse of handling the assessment positioned the students as caretakers and a discourse of future challenges positioned the students as struggling while learning, being capable to learn or facing positive challenges. The results imply that national testing is a personal and relational experience and gives rise to issues of legitimacy and equality. These issues should be considered in policy-making, the construction and the carrying out of tests as well as in the conclusions which are based on the results on individual, group and organisational levels.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Bagger, Anette
    Department of science and mathematics education, Umeå University.
    "It is only a test": social aspects of displaying knowledge in mathematics for second language learners2017Inngår i: Proceedings of the Tenth Congress of the European Society for Research in Mathematics Education / [ed] Dooley, T., & Gueudet, G., Dublin: Institute of Education, Dublin City University , 2017, s. 1433-1440Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article discusses social dimensions connected to assessment in mathematics for second language learners in Sweden. The data consist of two semi-structured interviews with students in the ninth grade of compulsory school. Foucault’s thinking on discourse and positioning was advocated as a frame for analysis. The units for analysis were students’ statements about caring and the other in connection to the display of knowledge in mathematics. Results show that caring of and for others are important resources in managing assessment and believing in the future.

    Fulltekst (pdf)
    It is only a test
  • 13.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Provgivande med flerspråkiga provdeltagare: Styrningen av nationella prov i matematik2022Inngår i: Matematikundervisningens sociopolitiska utmaningar / [ed] Paola Valero; Lisa Björklund Boistrup; Iben Maj Christiansen; Eva Norén, Stockholm: Stockholm University Press , 2022, s. 101-128Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Instruktionerna om genomförandet av det nationella provet i matematik innehåller bland annat beskrivningar av hur genomförandet bör gå till, anpassningar göras och elever bemötas. Här ingår elever med annat modersmål än svenska. Instruktionerna förstås i detta kapitel som ett av många styrande dokument vad gäller lärares roll som provgivare. De förstås vidare som en följd av vad som är historiskt, socialt, samhälleligt, politiskt och kulturellt möjligt eller eftersträvansvärt i en nationell provsituation. Mer precist har detta kapitel utforskat framskrivningen av eleven med annat modersmål än svenska under en femårsperiod och för skolår tre, sex och nio. Resultatet har satts i relation till förändringar i svensk skola under samma period. Eleven framträder som en missgynnad provdeltagare framför allt beroende på brister i bedömningsspråket, vilket medför att den riskerar att stå utanför kunskapsbedömningen. Hur detta kommer till uttryck förändrades över femårsperioden och skillnader finns mellan årskurserna.

  • 14.
    Bagger, Anette
    Department of science and mathematics education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Quality and equity in the era of national testing: the case of Sweden2017Inngår i: World yearbook of education 2017: assessment inequalities / [ed] Julie Allan, Alfredo J. Artiles, London: Routledge , 2017, s. 68-88Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This work considers quality and equity in mathematics education and addresses how discursive circumstances on national tests position students, particularly those in need of special support, at both the individual and group levels. Research on equity and quality in mathematics education often focuses on policy and the big picture, school governance, or personal stories. By contrast, the purpose of this text is to connect those perspectives, chiefly by exploring contradictions and connections as shown in discourses on equity and quality in Sweden. Sweden presents an interesting case given the tension between education’s goal to promote social justice by providing ‘high and equal education for all’ and the neoliberal governance of schools where students’ choice of school is central (Lundahl 2016). Finally, I offer some conclusions regarding equity in quality and quality in equity as those relationships inform national tests, as well as discussing challenges and possibilities that lie ahead.

  • 15.
    Bagger, Anette
    Department of science and mathematics education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    The discourse regarding the multilingual student in need of support in test-instructions2017Inngår i: ICT in mathematics education: the future and the realities : proceedings of MADIF 10 : the tenth research seminar of the Swedish society for research in mathematics education, Karlstad, January 26-27, 2016, Göteborg: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning (SMDF) , 2017, s. 151-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Bagger, Anette
    et al.
    Department of Science and Mathematics Education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Björklund Boistrup, Lisa
    Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University, Sweden.
    Norén, Eva
    Department of Mathematics and Science Education, Stockholm University, Sweden.
    The governing of three researchers' technologies of the self2018Inngår i: The Mathematics Enthusiast, E-ISSN 1551-3440, Vol. 15, nr 1-2, s. 278-302, artikkel-id 15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article sheds light on a number of discursive conditions relating to being researchers in mathematics education and with an interest in diversity. The data derived from a self-reflective trialogue (dialogue of three people) between the three authors, three researchers. Two of Foucault’s governing technologies were adopted: technologies of power and technologies of the self. By exploring regularities between these in our trialogue we construed formations of governing technologies in relation to subjectification and subjectivation. We uncovered five formations: “Tensions between mathematics education (ME) researchers from different traditions through processes of normalization and othering”, “Limiting space between ME researchers within the socio- political through dismissal of knowledge”, “The socio-political tradition of a need for theory connects theory and ME researcher's’ self-cultivation”, “The researchers’ processes of self-cultivation connect theory and compassionate research practices”. and “Research on policy statements as resistance towards technologies of domination in society”. 

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Bagger, Anette
    et al.
    Department of science and mathematics education, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Roos, Helena
    Linnaeus University, Växjö, Sweden.
    How Research Conceptualises the Student in Need of Special Education in Mathematics2015Inngår i: Development of Mathematics Teaching: Design, Scale, Effects. Proceeding of MADIF 9. The Ninth Swedish Mathematics Education Research Seminar Umeå February 4-5, 2014 / [ed] O. Helenius, A. Engström, T. Meaney, P. Nilsson, E. Norén, J. Sayers, M. Österholm, Linköping: Svensk förening för MatematikDidaktisk Forskning - SMDF , 2015, s. 27-36Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The focus of this paper is the conceptualisation of students in special educational needs in mathematics (SEM students) in the research fields of mathematics and special education. A difference between fields regarding the perspectives taken on the SEM student is obvious in the reviewed articles. Those in the special educational field were individual oriented in their view of the difficulties, whilst reviewed articles from the field of mathematics education more often discuss socio-cultural settings. The content in the selected 28 articles reveals that the overall conceptualisation of SEM student has to do with the social construct of the SEM student, as well as with students’ experiences, affects, and prerequisites; with the specific training methods or interventions applied; with special areas in the subject of mathematics; with special groups of students; and with teachers’ knowledge about all these factors.

  • 18.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Epistemisk pendling mellan del och helhet i historieundervisning: Återskapa, orientera, problematisera och erfara som didaktiska funktioner i lärares förståelse av  skolämnet historia2023Inngår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 3, artikkel-id 16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln undersöks hur en epistemisk pendling mellan del och helhet kan bidra till olika didaktiska funktioner i historieundervisning. Syftet i föreliggande artikel riktas mot att i lärares förståelse av historieundervisning undersöka hur olika urval av kunskapsinnehåll kan bidra till olika didaktiska funktioner. Två empiriskt inriktade forskningsfrågor ställs: (1) Vilka olika relationer mellan del och helhet kan identifieras i lärares förståelse av ett undervisningsinnehåll i ämnet historia? (2) Baserat på resultaten, hur kan olika avvägningar mellan del och helhet, som identifierats i lärares förståelse av historieundervisning, observeras med avseende på olika didaktiska funktioner? Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med historielärare i årskurs 7–9. Resultaten visar på en pendling i lärarnas förståelse mellan del och helhet i kunskapsinnehållet, men också mellan att utgå från ett mer avgränsat kunskapsinnehåll och elevernas egna frågor när de formulerar ett kunskapsinnehåll för historiekurserna i skolan. I dessa epistemiska pendlingar har fyra didaktiska funktioner identifierats: Återskapa, Orientera, Problematisera och Erfara. Resultaten bidrar således till en diskussion om vilka situerade avvägningar som kan göras av historieämnet, dess innehåll och syfte i förhållande till undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Karlstad universitet.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2010Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The overall aim of this study is to analyse history teachers’ understanding of the school subject history. The aim have also been to uncover what factors the history teachers say have affected their understanding of the school subject. Based on survey and interview methods, the question that this study deals with is: in the light of which general understanding of the school subject history, do the teachers make didactic choices on a daily basis?

    The first theme is biographical. The teachers’ life-history is taken into consideration and several factors in the teachers’ background and the school environment have been identified. It also seems as if the teachers’ understanding of the school subject goes from an elementary and searching approach to one that is more complex and convinced.

    The second theme is a more structural approach. The results shows three major orientations among the teachers’ general understanding namely, educational (bildung) orientation, critical orientation and identity orientation. Even though a main orientation can be seen among the teachers, an important result is also that the orientation is overall complex.

    At the most general level some patterns can be seen. First the connection between the teachers’ biography and their general understanding of the school subject. In the understanding of the school subject, it is also notable that teachers relate in different ways to history as science, history as identity and history from an ideological viewpoint. It is also possible to note some signs of change in the school subject history that follows a lager historiographical context.

    Fulltekst (pdf)
    Historielärares historier
  • 20.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Historielärares historier: Ämnesbiografi och ämnesförståelse hos gymnasielärare i historia2012Inngår i: Forskning av och för lärare: 14 ämnesdidaktiska studier i historia och samhällskunskap / [ed] Hans Lödén, Karlstad: Karlstad University Press, 2012, 1, s. 33-50Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Historielärares historier
  • 21.
    Berg, Mikael
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Karlstad universitet.
    Historielärares ämnesförståelse: Centrala begrepp i historielärares förståelse av skolämnet historia2014Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on four different aspects of history teachers’ comprehensiveunderstanding of the school subject history. More specifically, the aim is tostudy the comprehension of the subject as perceived by individual historyteachers. Special emphasis is placed on identifying the concepts of the field ofhistory that are central to the teachers’ understanding of the school subject history.The first aspect studied is the teachers’ biographical changes. In a life historyperspective it seems as if the teachers’ subject conception changes from anunproblematic and tentative approach to a more complex and confident understandingof the subject. The second aspect treated is the rationale behind theirgrasp of the purpose and content of the subject. Three major positions areidentified, namely educational (bildung) orientation, critical orientation, andidentity orientation.The third aspect studied is the teachers’ interpretation of a curriculumnew to them. The teachers placed the curriculum in the field of tension betweenan education policy position, emphasizing more precise knowledge, onthe one hand, and a history science position, emphasizing concepts of historicalconsciousness. The fourth aspect studied is five different conceptual tools displayedin the teachers’ remarks on having completed the teaching of a newcourse. These are termed ‘history as narrative’, ‘history as time-space’, ‘historyas explanation’, ‘history as perspective taking’, and ‘history as skills’At the general level the study shows not only that subject conception is ofimportance to the teachers’ understanding of their obligation as teachers of historybut also how it is formed and constantly transformed by many differentfactors. In this process it is clear that the concepts used by the teachers, althoughvariously defined, can be seen as specific to the school subject historyand essential to the construction of history as a school subject.

    Fulltekst (pdf)
    Historieläreares ämnesförståelse
  • 22.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Martin, Stolare
    School Trips to Historical Sites: Pupils' Cognitive, Affective and Physical Experiences from Visits to Auschwitz2024Inngår i: History Education Research Journal (HERJ), E-ISSN 2631-9713, Vol. 21, nr 1, s. 1-18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    History can be experienced in many ways, including visits to historical sites. Indeed, it is becoming increasingly common for Swedish schools to organise trips for their pupils to historical sites, in this case, to concentration camps. This article analyses how cognitive, affective, and physical experiences frame pupils' interpretations of historical sites and discusses how visits to historical sites might contribute to history education. The research questions we examine are as follows: What forms of experience did the pupils express, and how did these forms relate to each other? What implications might these expressed experiences pose for how teachers organise their teaching, including trips to Holocaust memorial sites? This article analyses seminars that comprised part of the examinable work in a course that involved a study trip to the Auschwitz concentration camp. Empirical data were analysed using a model in which cognitive, affective and physical experiences were identified and described. The results demonstrate how cognitive, affective and physical responses interact with pupils’ experiences. Pupils described how the school trip contributed to their understanding of what is and is not possible to know, and to their will to influence society. Thus, the results indicate that physical encounters with historical sites can create new opportunities for pupils’ learning of history and the meaning-making that comes from it.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Dalarna University.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Historia.
    Fyra arbetssätt för ökad nyansering2024Inngår i: Att undervisa om kontroversiella frågor: Didaktiska möjligheter och utmaningar / [ed] Anna Larsson, Gleerups Utbildning AB, 2024, s. 113-127Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kapitel 9, Fyra arbetssätt för ökad nyansering, presenterar och diskuterarhur lärare kan välja att möta elever när de uttrycker ensidigt formulerade ståndpunkter. Baserat på gruppsamtal med lärare ochelever visar kapitlet hur lärare kan använda skiftande urval av kunskapför att bidra till nyansering av den aktuella frågan. Beroende på denkonkreta situationen kan läraren behöva pendla mellan utmanande,engagerande, kompletterande och enande aspekter av kunskapsinnehållet,vilket fyller olika didaktiska funktioner som att störa, involvera,överbrygga och bredda.

  • 24.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Västerbergslagens Utbildningsförbund.
    Persson, Anders
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia.
    Graderande granskning och förklarade glapp: Svensk historie- och samhällskunskapsdidaktisk forskning om lärares bedömningspraktik 2009–20192020Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 1, s. 18-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been an increasing interest in the Swedish research field concerning assessment in schools, especially with focus on the school subject’s history and social science. The aim of this article is therefore to explore what perspectives that have being used by researchers in the Swedish field of history and social science subject didactic, when investigating teacher’s assessment practice. The method used in the article is a text analysis of 13 Swedish thesis and articles that deal with teacher’s assessment practice within the Swedish field of history and social science subject didactics between 2009 and 2019. The result shows that there an overwhelming part of the studies deals with examine teacher’s assessment practice. Another dominant trend is to explain the variations in teacher’s assessment practice. Overall the result shows that there is a lack of studies which begin with teachers subject specific experiences and also a lack of studies with a policy critical approach. To try to capture the complexity in assessment we therefore argue in the light of the result that there is a need of both a theoretical and cumulative broadening of the Swedish research field concerning teacher’s assessment with focus on the school subject’s history and social science.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Berg, Mikael
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Historia. Västerbergslagens utbildningsförbund.
    Stolare, Martin
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Samuelsson, Johan
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik..
    Schüllerqvist, Bengt
    Is a scientific basis for subject specific teaching possible?: The example of history education2015Inngår i: Education: Opole University Annual, ISSN 2450-7121, Vol. 1, s. 135-151Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 26.
    Berggren-Norén, Irmelin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    ”Läsförståelse ingår ju i allt”: En studie om gymnasielärares förståelse av läsförståelse och lässtrategier2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study aims to expand the understanding of how teachers in upper secondary school talk about their understanding and teaching of reading comprehension and reading strategies. Using semistructured interviews with five active teachers within a Swedish upper secondary school, we can get a better perspective of the tools that students receive during their education and how students are receiving them. This study shows how teachers adapt and change the way they teach based on several factors and also gives us an insight to why they structure their education the way that they do. The teachers describe an understanding of how reading comprehension should be taught through a dialogue-heavy way with a wide variety of teaching methods as tools to best fulfill the needs of the students. The teachers also describe their understanding of reading strategies as either a simplifying tool or as a tool for more in depth analysis. This difference of understanding is interesting and seems to stem from the teachers perspective of what tools their current students are more in need of developing, but may also be an indicator of the teachers personal understanding of what reading strategies are. This understanding of reading comprehension and reading strategies are also reflected in the way the teachers describe how they structure their classes. The teachers point out the importance of dialogue both between teachers and students but also amongst the students themselves and describe their teaching of reading strategies as an increasing process of knowledge that is developed and followed up on over a long period of time. Finally the interviewed teachers turned out to differ quite a bit from those of several other studies in their description of how comfortable they are with teaching reading comprehension and reading strategies to students in upper secondary school.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Berglund, Magdalena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle.
    Relationer och Religionskunskap: En undersökning om religionskunskapsämnets relationella möjligheter utifrån ett lärarperspektiv2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate experiences that teachers in religion has about the subject’s potential to function as an arena for development of relationships between teachers and students. Through interviews and qualitative content analysis has this essay tried to respond to this.

    It turns out that student’s negative approach against the subject affects the opportunities for conversations. And based on Martin Buber and Jonas Apelin’s theories of relationships then the chances of what they call an interpersonal meeting reduces, where relationships develop when the interpersonal sphere primarily is established through conversations.

    At the same time as the student´s positive attitude towards certain content such as existential questions, ethics and morals can encourage just such interpersonal encounters, as the students are perceived to experience this as relevant and interesting and also participate in other ways in the discussions. A particularly exiting result was that several of the teachers experienced that relationships improved through student’s religiosity, and the conversations that arouse thanks to students faith.

    Knowledge and understanding of how relationships work and can develop in the context of certain school subjects like religion is an unexplored, therefore this study can contribute to further research.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bergqvist, Tomas
    et al.
    Umeå universitet, Interaktiva medier och lärande.
    Lithner, Johan
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Sumpter, Lovisa
    Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik.
    Upper secondary students’ task reasoning2008Inngår i: International journal of mathematical education in science and technology, ISSN 0020-739X, E-ISSN 1464-5211, Vol. 39, nr 1, s. 1-12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Upper secondary students’ task solving reasoning was analysed, with a focus on grounds for different strategy choices and implementations. The results indicate that mathematically well-founded considerations were rare. The dominating reasoning types were algorithmic reasoning, where students tried to remember a suitable algorithm, sometimes in a random way, and guided reasoning, where progress was possible only when essentially all important strategy choices were made by the interviewer.

  • 29.
    Björk, Evelinn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Digitala verktyg och medier i bildämnet: En studie om lärares uppfattning gällande elevers förutsättningar att bli medvetna medieanvändare genom digitala verktyg och medier i bildämnet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The main purpose of this study is to increase knowledge about how teachers use digital tools and media in art education and their attitude towards using them. The aim is also to examine how art teachers perceive working with digital tools and media can help students use media more consciously.

    I used a categorization within media literacy, introduced by Rolf Ekman and Karin Fogelberg, throughout my study. The categorization divides media literacy into three categories: use, understanding, and production. I used two methods to gather empirical material for my study: an online survey and interviews.

    The results show that many teachers have a positive attitude towards using digital tools and media in art education, even though a lot of them have not received education regarding working with digital tools and media. It also shows that many students lack knowledge when it comes to using a computer, which is a common digital tool in school today. The conclusion shows that teachers can be the key to helping students become more conscious when using media, and that art education can be a useful tool for it.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30. Björk, Rebecca
    Att undervisa i sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen: En fenomenografisk studie om religionskunskapslärares uppfattningar om införlivningen av kunskapsområdet i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöker jag religionskunskapslärares uppfattningar om införlivandet av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att undersöka vilka områden lärarna införlivar, hur de gör det och vilka utmaningar de möter i processen. För att utforska området genomförde jag intervjuer med fem behöriga lärare i religionskunskap. Resultaten av intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats för att identifiera variationer i uppfattningarna, med förhoppningen om att variationer skulle synliggöra bredden inom kunskapsområdet.

    Resultaten från den fenomenografiska analysmodellen visar att lärarna anser att kunskapsområdet, sexualitet, samtycke och relationer är av stor betydelse med tanke på lärarnas uppfattningar om elevernas behov. Via den fenomenografiska analysmodellen framkommer det variationer i uppfattningar om elevernas behov, och mångfacetterade uppfattning om ämnesinnehåll samt didaktiska strategier för hur kunskapsområdet kan införlivas i religionskunskapen. Med den fenomenografiska ansatsen framkommer mångvarierade uppfattningar om utmaningar med införlivningen av kunskapsområdet, uppfattningar om vad som är utmanande varierar och det en lärare uppfattar som utmanande kan en annan lärare uppfatta som en möjlighet till att införliva sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen.

    För vidare analys av det fenomeneografiska resultaten tillämpade jag det teoretiska förhållningsättet lärarprofessionsperspektivet. Resultaten av analysen visar att läraren ständigt navigerar och balanserar mellan didaktiska strategier, ämnesinnehåll och mellan externa och interna faktorer när hen ska införliva kunskapsområdet i undervisningen. För det första framkommer det att lärarnas uppfattningar om elevernas behov sammanflätas med lärarnas didaktiska val och de utmaningar som de står inför. För det andra behöver lärarna balansera mellan avvägningar och avgränsningar baserade på elevernas livserfarenheter och med hänsyn till de interna och externa utmaningar som lärarna möter i deras arbete. Vidare visar analysen att när lärarna navigerar mellan olika didaktiska och ämnesdidaktiska val är deras professionella kunskap och praktiska erfarenheter avgörande för att kunna bedöma vad som är lämpligt, hur undervisningen ska utformas när kunskapsområdet införlivas i religionskunskapen, samt när ett införlivande av kunskapsområdet är möjligt. De uppfattade utmaningarna som framkommer visar snarare att lärarna tar hänsyn till elevernas tidigare livserfarenheter och kulturella och religiösa bakgrund mer än att lärarna saknar kompetens eller vidare kunskaper att undervisa i kunskapsområdet. Genom att analysera lärarnas uppfattning med lärarprofessionsperspektivet blir det tydligt att deras kunskap och professionella förnuft är avgörande för att kunna skapa en meningsfull undervisning som tar hänsyn till elevernas behov och bakgrund.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Black, Laura
    et al.
    University of Manchester, Manchester, UK.
    Bagger, Anette
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Chronaki, Anna
    University of Thessaly, Thessaly, Greece; University of Malmö, Malmö, Sweden.
    Bohlmann, Nina
    Leipzig University, Leipzig, Germany.
    Bobsin Salazar, Sabrina
    Universidade Federal de Pelotas, Pelotas, Brazil.
    ERME column: ERME Thematic Working Groups.  Introducing CERME’s Thematic Working Group 10 – Social, Cultural and Political Aspects of Mathematics Education2021Inngår i: EMS magazine, ISSN 2747-7894, Vol. 121, s. 51-52Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Blennow, Katarina
    et al.
    Lunds universitet.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Stockholms universitet.
    Social studies teaching as webs of narratives2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 33. Blennow, Katarina
    et al.
    Olson, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Stockholms Universitet.
    Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary school: Limitations and openings2023Inngår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 17, nr 2, s. 1-24, artikkel-id 4Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we undertake a narrative analysis of social science teaching in Swedish upper secondary school as a case study. In doing so, we want to stress the need to pay attention to the contextual and situated limits and openings of the conceivable repertoire of legitimate stories of social science in the Swedish context and its related research. The students’ attempts at sense making and action in encounters with the subject matter content, approached in terms of emplotments, render visible to what extent and in what ways the students insert cultural narratives into the subject matter teaching repertoire through their own subject storytelling. Furthermore, it indicates the limits and openings of social science teaching as predetermined “truth telling”, that is, as already-established socio-political knowledge repertoires.

    In focusing on students’ unique, situated and collective interweaving of their “own” experiences with established cultural and political knowledge repertoires, we wish to make a case for the potential to renew society and students’ ways of acting and being in this storytelling. If meagre attention is provided to this interweaving, we argue that there is a danger that the renewal of society and of social science education will get lost, or at least disturbed, in an undesirable way.

    Fulltekst (pdf)
    Blennow and Olson 2023 Students’ narrative action in social science teaching in Swedish upper secondary school: Limitations and openings ADNO
  • 34.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Barnboken och undergången: Preapokalypsens funktion i barn- och ungdomslitteratur2023Inngår i: Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen: Litteraturdidaktisk nätverkskonferens 2023, 2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 35.
    Borsgård, Gustav
    et al.
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Jönsson, Maria
    Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
    Från litteraturförståelse till literacy: Om utbredningen av ett begrepp och konsekvenserna för litteraturdidaktiken2019Inngår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 4, s. 69-78Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    During the last few decades, the concept of ”literacy” has had a growing impact on the vast fields of education. Although the uses of the concept are multifaceted and diverse, the hegemonic policy discourse as supported by the OECD treats literacy as an individual competence closely tied to the development of explicit reading strategies. This article examines what the concept of literacy means for literary studies in general and literature education in particular. We argue that there are reasons to critically reflect upon the effects 

    of invoking the concept of literacy in the field of literature education. With the aid of theorists like Rita Felski and Toril Moi, our main focus is to examine the risks of centering attention on the ”subject” (the student and his/her abilities) instead of the ”object” (in our case, the works of fiction). By turning to Gert Biesta and Emmanuel Lévinas, we argue that there is an educational value in acknowledging and appreciating what lies beyond the scope of the student’s immediate understanding.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Boström, Ulrika
    Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier.
    ”När man kollar på bilden tänker man så här”: en receptionsstudie av gymnasieelevers uppfattning om bilder som kunskapskällor i historieundervisningen2014Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Images are used in history education for a variety of reasons, not least to generate interest through a better understanding of historical events and people. The aim of this study was to investigate how historical pictures, either illustrated or documentary/photographic, can be used as a resource for activating and improving pupils' historical empathy, in the way described by Stéphane Lévasque.

    I conducted a reception study on five different focus groups consisting of pupils from different upper secondary schools in Sweden. The pupils varied with regard to number of credits for admission to upper secondary school. A sixth group of pupils was interviewed as a contrasting control group in order to add perspective to the results. The discussions were based on the pupils' interpretations of 34 selected pictures, all of which were taken from the most common history textbooks. Each pupil was asked to choose the picture he/she felt was the most representative historical image. On the basis of the strategies used by the pupils when interpreting the pictures and discussing them, the material was analysed in accordance with Lévesque's categories: imagination, historical contextualisation and morals. The last category, morals, was further divided into three sub-categories: sense of justice, sympathy and progression.

    The reflections of the pupils and the degree of contextualisation varied. It appeared that the pupils were less inclined to discuss assumptions about the persons in the pictures; instead they chose to discuss the historical context in question. The pictures in this study did not seem to trigger the pupils to fabricate anachronistic reasoning about history; when they did produce lengthy reasoning, it was contextual, structural and metahistorical. In this context, the pupils who belonged to the group with the highest average of credits showed some signs of reflection on the basis of historical context and some criticism about the historical sources. On no occasion did any of the pupils choose a picture as a concrete expression of injustice.

    One of the questions this study aimed to explore was whether a lack of historical context affects how pictures trigger emotions and reasoning on the basis of moral aspects. Some of the pupils displayed moral standpoints, primarily the degree of morals concerning injustice. One possible interpretation could be that the feeling of being unfairly treated and subjected to insulting behaviour and social injustice was something the pupils could relate to. The group of pupils who had not yet studied history at upper secondary school, the control group, generally made reflections using this sort of reasoning when they discussed the historical aspects of the pictures.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Bourbour, Maryam
    Högskolan i Gävle.
    Lärares användning av interaktiv skrivtavla i matematikundervisning i förskolan2016Inngår i: Praktiknära forskning: Barn, lärare och lärande / [ed] Elisabeth Björklund och Christina Gustafsson, Studentlitteratur AB, 2016, 1, s. 97-119Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel har ett specifikt fokus på lärares handlingar i samband med matematikundervisning. Förhoppningen är att kapitlet ska bidra till ökad kunskap om lärarens roll för barns matematiklärande med hjälp av interaktiva skrivtavlor. Kapitlet inleds med en beskrivning av undersökningsområdet. Därefter presenteras en historisk överblick av matematikundervisning och förskollärarens roll i förskolan. Här beskrivs hur synen på barns matematiklärande har förändrats i och med skrivningarna i förskolans läroplan och något om introduktionen av den interaktiva skrivtavlan i pedagogiska verksamheter. Efter detta följer ett avsnitt om bakgrunden till digitala redskap i matematikundervisning i förskolan. Därefter diskuteras hur en empirisk studie har genomförts och analyserats, vilka resultat den har givit och avslutningsvis diskuteras dessa resultat. Materialet som ligger till grund för detta kapitel är hämtat från en tidigare publicerad artikel (se Bourbour, Vigmo & Pramling Samuelsson, 2014).

  • 38.
    Bourbour, Maryam
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Putting Scaffolding Into Action: Preschool Teachers’ Actions Using Interactive Whiteboard2018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to explore preschool teachers’ actions in order to support children’s learning processes in a context where an interactive whiteboard (IWB) is used. Five preschool teachers and 22 children aged 4–6 were video observed in 2017 and early spring 2018 over a period of 5 months. The findings of the study revealed 21 scaffolding actions which preschool teachers used including: Concretizing, Questioning, Instructing, Providing space, Affirming, Providing feedback, Inviting, Watching, Laughing together, Approaching, Standing/sitting beside, Simplifying, Filling in the blanks, Confirming, Par- ticipating, Challenging perception, Challenging thought, Explaining facts, Displaying, Explaining solutions, and Referring back. By characterizing teachers’ actions in relation to different scaffolding functions, the relationship between action and scaffolding function was particularly clarified. Six of the functions, including recruitment, direction maintenance, marking critical features, reduction in degrees of freedom, frustration control and demonstration were aligned with Wood et al.’s (Child Psychol Psychiatry 17:88–100, 1976) theoretical framework. By identifying two additional functions, i.e., mutual enjoyment and participation in the activity, more importantly the study contributed to the development of Wood et al.’s (Child Psychol Psychiatry 17:88–100, 1976) theoretical framework. It can be said that the findings of the study expanded and deepened our understanding regarding scaffolding processes and the ways they can be implemented in teaching practices.

  • 39.
    Bourbour, Maryam
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Teachers’ mediated teaching actions through Interactive Whiteboard2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate the ways in which a particular digital technology, the Interactive Whiteboard (IWB), mediates preschool teachers’ teaching. The following more precise research questions were explored in this study: How do IWBs mediate teaching actions? What is privileged in IWB-mediated teaching actions? Over five months, five preschool teachers and 22 children aged 4-6 were video observed. By identifying aspects of IWB as a mediational means, the findings of the study have shed light on the relationship between mediational means and teachers’ mediated teaching actions and mapped what is privileged. This study highlights seven ways that using a particular digital technology, the IWB, informs teachers’ teaching practices. This study, furthermore, maps the possible consequences of using IWB in terms of opportunities and constraints in early education.

  • 40.
    Bourbour, Maryam
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Teachers’ mediated teaching actions through Interactive Whiteboard2020Inngår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate the ways in which a particular digital technology, the Interactive Whiteboard (IWB), mediates preschool teachers’ teaching. The following more precise research questions were explored in this study: How do IWBs mediate teaching actions? What is privileged in IWB-mediated teaching actions? Over five months, five preschool teachers and 22 children aged 4-6 were video observed. By identifying aspects of IWB as a mediational means, the findings of the study have shed light on the relationship between mediational means and teachers’ mediated teaching actions and mapped what is privileged. This study highlights seven ways that using a particular digital technology, the IWB, informs teachers’ teaching practices. This study, furthermore, maps the possible consequences of using IWB in terms of opportunities and constraints in early education.

  • 41.
    Bourbour, Maryam
    et al.
    Högskolan i Gävle.
    Masoumi, Davoud
    Högskolan i Gävle.
    Practise what you preach: the Interactive Whiteboard in preschool mathematics education2017Inngår i: Early Child Development and Care, ISSN 0300-4430, E-ISSN 1476-8275, Vol. 187, nr 11, s. 1819-1832Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The Interactive Whiteboard (IWB) is now a common technological artefact in Swedish preschools and schools. This study examines preschool teachers' thinking behind the embedding of IWB in the early years' mathematics classroom and how preschool teachers structure their mathematical activities when using IWB. Two complementary empirical studies, that is, interviews and video observations, were conducted with four preschool teachers. The findings demonstrate that (just) having a positive attitude to technological artefacts like IWB is less likely to enrich the learning environment and lead to pedagogical change. This suggests that teachers' IWB use is mostly informed by their pedagogical knowledge.

  • 42.
    Brask, Felicia
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Elevdelaktighet i bildämnet, hur?: En intervjustudie om bildlärares strategier för elevdelaktighet2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Något som elever ständigt upplever i sin skolgång är lektionsmoment som de anser äro intressanta, onödiga eller icke motiverande. Delaktighet i utbildningen är inte bara motiverande för eleverna utan något som lärare och skola måste eftersträva enligt skollagen. Syftet med den här studien är att fördjupa kunskap om vilka strategier gymnasielärare kan använda sig av för att göra elever delaktiga i bildämnet. Syftet ämnas besvaras genom intervjuer med fyra bildlärare på gymnasiet. Materialet från intervjuerna analyseras sedan med hjälp av relationell pedagogik samt en teoretisk modell fördelaktighet. Resultaten från studien visar hur bildlärare använder sig av generella metoder för elevinflytande som även framkommer inom andra ämnen, såsom samtal om demokrati och acceptans, grupparbeten, medveten gruppuppdelning, uppmuntra elever att hjälpa varandra, se till så uppgifterna förstås och visa intresse i ämnet. Resultatet från studien visar också hur bildlärare använder sig av strategier som är mer speciella för bildämnet, såsom öppna uppgifter, gruppdiskussioner, användning av exempelbilder och exempeluppgifter, lära ut grundkunskaper i Bild, se misslyckande som något positivt och tillgång till bildsalen utanför lektionstid. Goda relationer och kommunikation är något som behövs som grund för att främja elevdelaktigheten i alla ämnen. De behövs även för att de speciella strategierna för bildämnet ska fungera så bra som möjligt. Slutligen bekräftar resultaten från studien att elevdelaktighet är ett komplext ämne där olika faktorer behöver överlappa varandra för att främja elevdelaktigheten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Burman, Kajsa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Grammatikundervisning inom skrivundervisning: En systematisk litteraturstudie om hur grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning för att bidra till skrivutveckling2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter.

    Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Campbell, Coral
    et al.
    Deakin University Australien.
    Bäckman, Kerstin
    Högskolan i Gävle.
    Eeckhout, Thijs
    Odisee Belgien.
    Speldewinde, Chrisopher
    Deakin University Australien .
    Johansson, Annie-Maj
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Naturvetenskap.
    Arnqvist, Anders
    Uppsala Universitet.
    Sweden, Australia, and Belgium: STEM comparisons in Early Childhood2022Inngår i: Play and STEM Education in the Early Years:: International Policies and Practices / [ed] In Kennedy, T & Tunnicliffe, S. D., Springer Nature, 2022Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This edited book provides an overview of unstructured and structured play scenarios crucial to developing young children's awareness, interest, and ability to learn Science, Technology, Engineering and Mathematics (STEM) in informal and formal education environments.

    The key elements for developing future STEM capital, enabling children to use their intuitive critical thinking and problem-solving abilities, and promoting active citizenship and a scientifically literate workforce, begins in the early years as children learn through play, employing trial and error, and often investigating on their own. Forty-seven STEM experts come together from 16 countries (Argentina, Australia, Belgium, Canada, England, Finland, Germany, Israel, Jamaica, Japan, Malta, Mauritius, Mexico, Russia, Sweden, and the USA) and describe educational policies and experiences related to young learners 3-4 years of age, as well as students attending formal-nursery school, early primary school, and the early years classes post 5 years of age. The book is intended for parents seeking to provide STEM activities for their children at home and in playgroups, citizen scientists seeking guidance to provide children with quality educational activities, daycare practitioners providing educational structures for young children from birth to formal education, primary school teachers and preservice teachers seeking to teach preschool, kindergarten or children typically aged 5-8 years old in grades 1-3, as well as researchers and policy makers working in science didactics with small children.BIC:

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 45. Christiansen, I. M.
    et al.
    Erixon, Eva-Lena
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Opportunities to learn mathematics pedagogy and learning to teach mathematics in Swedish mathematics teacher education: A survey of student experiences2021Inngår i: European Journal of Teacher Education, ISSN 0261-9768, E-ISSN 1469-5928Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A research-based teacher education rests on research on the practices of teacher education. We undertook a survey of the opportunities to learn mathematics pedagogy and to teach mathematics perceived by students in their last year of teacher education. Questionnaires were distributed to 753 students graduating in June 2020 from 13 Swedish universities, and the response rate was 11.2%. Overall, new graduates perceived good opportunities to learn mathematics pedagogy, but there were substantial variations in opportunities to learn specific competencies of teaching, such as analysing learners’ answers or leading a mathematical discussion. A similar unevenness in perceived opportunities to learn from the practicum experience was found. These results point to less-than-optimal opportunities to learn core practices of mathematics teaching. We recommend that institutions take a more systematic approach to programme coverage, and to create opportunities to use theory/research to deconstruct practice and to inform rehearsing ‘approximations of practice’ in campus-based activities. © 2021 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

  • 46.
    Cortas Nordlander, Maria
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Case Study: Visualization as a Tool to Enhance the Understanding of Trigonometric Limits from a Procedural Towards a Conceptual Understanding2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 47.
    Cortas Nordlander, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Matematikdidaktik.
    Dissection of text-based mathematical tasks in the multilingual classroom: A pilot study2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 48.
    Cortas Nordlander, Maria
    et al.
    Vasaskolan, Gävle.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för elektronik.
    A Study of Students’ Ability to Solve Text-Based Mathematical Problems with Irrelevant or Superfluous Information2008Inngår i: Mathematical Views, MAVI 14: Strobl/Salzburg, Austria, May 2008, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A limited quantitative survey has been performed in order to study the capability of students to solve text-based mathematical problems containing irrelevant or superfluous information, as well as their ability to scrutinize text and sort out the relevant information. The students took a written test with text-based problems of different amount of irrelevant or superfluous information. The capability of understanding such problems was investigated versus degree of maturity and gender. Obtained results indicate a noticeable correlation between the occurrence of irrelevant or superfluous information and ability of solving the problems. Furthermore, the results show that the degree of maturity, expressed in terms of age, has a clear influence on the results. This study has not revealed any significant difference between genders as regards ability of sorting out the relevant information.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 49.
    Cortas Nordlander, Maria
    et al.
    Vasaskolan, Gävle.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Elektronik.
    Komplexa tal är inte så komplexa!2010Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Abstraktion kan ofta utgöra ett hinder för lärande i matematik. Momentet med komplexa tal är inte något undantag. Varför ska man acceptera att i2=-1? Hur kan lärare introducera det på ett pedagogiskt sätt? Visualisering kan vara ett väsentligt led i att underlätta studenters lärande, ge dem en känsla av lägre abstraktion och härigenom vara nyckeln till djupare förståelse. Artikeln beskriver en visuell ansats som uppfyller kravet på lättillgänglighet. Metoden bygger på upprepade rotationer i det komplexa talplanet, vilket åskådliggör och konkretiserar komplexa tal genom visualisering.

  • 50.
    Cox Eriksson, Christine
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Att arbeta medvetet med ordförrådet2019Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 359
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf