Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever
inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i
och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i
matematik.
Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med
problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan
påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga,
läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska
problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse
väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin
grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker
som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter.
Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest
dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det
matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av
matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i
studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av
matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en
systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har
genomförts i olika databaser.