Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2582
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aasland, Erik
    et al.
    Univ Agder, Norway.
    Nyberg, Gunn
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete. Univ Agder, Norway.
    Barker, Dean
    Oslo Metropolitan Univ, Norway; Univ Orebro Sweden.
    Enacting a new physical education curriculum: a collaborative investigation2024Ingår i: Sport, Education and Society, ISSN 1357-3322, E-ISSN 1470-1243Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Previous research shows that enacting a new curriculum is a complex process. Teachers can be enthusiastic and committed to new curricular objectives, but they can also experience frustration and disappointment. Scholars have suggested that teachers who perceive lack of support, or tensions between their personal philosophies and the educational principles underpinning a new curriculum, struggle to enact new curricula in line with their intent. Our purpose in this article is to illustrate how two Physical Education (PE) teachers experienced the enactment of a new official curriculum. An action research approach was used as design of the study. Researchers cooperated with two PE teachers for 18 months. The empirical material consisted of 50 sets of field notes from the two teachers' teaching lessons, transcripts from one semi-structured qualitative interview with both teachers following the completion of the school year. The material also consisted of reflection logs produced by the teachers containing written notes about their experiences of the curriculum enactment. We used literature on educational change (Fullan, M., & Hargreaves, A. (1991). What's worth fighting fore? Working together for your school. Ontario Public School Teachers' Federation) as our theoretical framework. Our findings show that the teachers experienced the curriculum enactment in contradictory ways. Shifting from previous PE practices that focused on sports activities and emphasized teacher instruction, to pedagogical practices informed by the new PE curriculum (including sociocultural perspectives of learning and assessment), led to uncertainty, surprise, satisfaction, as well as distrust. Our findings also showed that the teachers' experiences of the enactment were influenced by perceived gender biases. We argue that teachers' beliefs and the teaching culture were particularly influential dimensions regarding the two PE teachers' experiences of the curriculum enactment. Practitioners and researchers attempting curriculum enactment in the future should pay careful attention to such dimensions, especially given that tensions and uncertainty often occur during any educational change.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abdi Sheikh Ali, Mandeq
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Flerspråkighet i förskolan: En intervjustudie om hur förskollärare stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Jag har undersökt hur förskollärare beskriver att de stödjer flerspråkiga barn i att utveckla både det svenska språket och deras modersmål. I och med att det befinner sig alltmer flerspråkiga barn i de svenska förskolorna är mitt syfte med studien att ta reda på fem förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barns språkutveckling och vilka verktyg de beskriver att de använder i arbetet med att stimulera barns språkutveckling. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer där jag har intervjuat fem förskollärare som arbetar på två olika förskolor. Studiens resultat diskuteras utifrån forskning om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. I resultatdiskussionen har även resonemang förts i relation till den sociokulturella teorin. Resultatet visar att förskollärarna menar att barn behöver kunna sitt modersmål så att de kan lära sig eller utveckla ett andraspråk i förskolan. Därför behövs det modersmålslärare som stödjer barnen i att utveckla modersmålet. Förskollärarna beskriver att de använder sig av vardagliga situationer för att stimulera barnens språk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abdi Sheikh Ali, Muna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abdullah, Avin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Socioekonomiska status och dess påverkan på elevers prestation i matematik: Vilken roll spelar socioekonomisk status för elevers motivation, ängslan och prestation i matematik?2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med forskningsbaserad kunskap om huruvida elevernas socioekonomiska status (SES) spelar roll för elevernas prestationer i matematik i grundskolan. Dessutom har studien för avsikt att undersöka hur elevers SES påverkar deras motivation och inställning till matematik. Vidare kommer studien undersöka hur SES i relation med motivation och matematikängslan (ångest) påverkar elevernas prestationer i matematik. I studien används en kvalitativ metod och det empiriska materialet består av intervju med fem matematiklärare som undervisar på olika skolor i områden med olika SES. Studiens resultat är att elever vars föräldrar har hög SES har bättre förståelse av matematik som leder till att dessa elever presterar bättre i matematik. Studien visar även att elever i familjer med låg SES visar en låg självkänsla, vilket påverkar deras prestationer i matematik negativt. Det visas också i studien att elever med låg självkänsla är mer mottagliga för att få matematikängslan, vilket leder till lägre prestationer. Studien tyder på att lärarnas kompetens att skapa goda lärandemöjligheter och föräldrarnas stöd samt engagemang minskar elevernas matematikångest och bidrar till ökad motivation i matematik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abidalkader, Wehad
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    “Det är många som hör vad jag säger men inte kan koppla det till verkligheten”: Kvalitativ studie om hur fysiklärare resonerar om begreppsförståelse2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många elever har svårigheter att förstå fysik och det har ofta att göra med avsaknad av grundlig begreppsförståelse. Då fysiken rymmer många ämnesspecifika ord som har andra betydelser i vardagsspråket krävs det att läraren arbetar med elevernas förståelse och användning av fysikaliska begrepp. Studien bygger på intervjuer med fyra fysiklärare och syftar till att beskriva och undersöka lärarnas resonemang vid val av metod för begreppsinlärning samt deras syn på syftet med att utveckla förmågan att använda begrepp och begreppsförståelse utifrån forskning och teori om sociokulturellt perspektiv för språkutveckling. Hur resonerar lärare om sina metoder i begreppsundervisning i fysikämnet på grundskolan? Hur motiverar lärare syftet med begreppsanvändning och begreppsförståelse i fysikämnet? Val av metod vid begreppsinlärning beror på att eleverna inte anses tillgodogöra sig undervisningen enbart via läroböcker utan behöver använda egna ord och aktiviteter för att hålla koncentration och intresse vid liv. Slutsatsen är att det finns olika resonemang för olika val av metoder. Den gemensamma åsikten är att det mest effektiva för att nå flest elever är att variera metoder och använda sig av elevernas eget intresse och vokabulär. Vikten av att lära sig begrepp tidigt för att förstå fysiken betonas, men lärare använder sig av sina erfarenheter i undervisningen istället för att metodiskt undersöka elevernas förförståelse. Studiens resultat är inte generaliserbart men ger information om hur fysiklärare resonerar om metodval och begreppsundervisning.

  • 6.
    Abou-Chakra, Adnan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Att synliggöra, reflektera och utveckla. En Learning study om bråkräkning i matematik.2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Abrahamsson och Amanda Wiberg, Denice
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Wiberg, Amanda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kriterier och planering i litteraturundervisningen: Svensklärares uppfattningar om den egna normkritiska litteraturundervisningen2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverket (2023) har efter Regeringskansliets (2022) handlingsplan Agenda 2030 fått i uppdrag att stötta svensklärare i deras arbete att främja likabehandling. En del av det främjande arbetet är att öka normmedvetenheten i skolans undervisning. Skolverket (2023) menar att samtliga verksamma aktörer inom skolan ska vara medvetna om att de bör “Reflektera över den egna positionen och vad vi som skolpersonal tar med oss in i verksamheten.” (Skolverket, 2023). I den här enkätstudien undersöker vi hur 25 svensklärare uppfattar att de inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt i sin litteraturundervisning. De frågeställningar som vi utgår ifrån är följande:• Vilka kriterier säger de utvalda svensklärarna att de utgår från gällande valet av skönlitteratur?• Hur beskriver de utvalda svensklärarna att de planerar litteraturundervisningen i relation till ett normkritiskt förhållningssätt? I genomförandet av studien har vi den normkritiska pedagogiken som det teoretiska ramverket. Vi har en hermeneutisk metodansats och genom en innehållsanalys identifierar vi viktiga beståndsdelar som resulterar i att besvara våra frågeställningar. Val av metod grundar sig i att vi eftersöker en förståelse för svensklärarnas uppfattningar. Studiens resultat påvisar att samtliga 25 svensklärare anser att deras litteraturundervisning berörs av ett normkritiskt förhållningssätt. Det framkommer att svensklärarna utgår från kriterier så som: betygskriterier, elevgruppen, ekonomi, tillgång till litteratur och tid. Respondenterna lyfter även att det är viktigt att de själva läst den text som eleverna förväntas läsa, vilket bidrar till att vissa lärare bygger upp en egen litterär kanon som de grundar sin undervisning på. Ett flertal av respondenterna menar att det krävs goda relationer mellan lärare och elev för att lämpliga litteraturval ska kunna göras. Resultaten påvisar att det finns kriterier som svensklärarna utgår från när de planerar sin litteraturundervisning. Dessutom har fem teman identifierats när svensklärarna redogör för vilka litterära verk de använder i sin undervisning. Vår slutsats är således att de 25 utvalda svensklärarna anser att de arbetar enligt Regeringskansliets mål gällande främjandet av en ökad normmedvetenhet i skolundervis-ningen.

  • 8.
    Abukar Hassan, Saafi
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Vikten av förskollärarens förhållningssätt i konflikthantering, när det gäller konflikter mellan barnen.2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att bidra till kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar med konflikt och konflikthantering vid samlingar. Till min undersökning har jag använt mig av olika kvalitativa forskningsmetoder, observation och intervjuer för att få inblick i hur förskolläraren hanterar barnens konflikter. Resultatet visar hur förskollärarna betonar vikten av att kommunicera med barnen, samt att skapandet av goda relationer är avgörande för att förebygga och lösa konflikter. Resultatet visade också att vissa barn klarar av att lösa konflikter på egen hand men att de även behöver stöd och hjälp från förskolläraren i vissa situationer. Min slutsats är att förskollärarnas generella strategier för konfliktlösning är att lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att sedan hjälpa dem att lösa konflikten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Aderhold, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Vad spelar det för roll?: En studie om spel som redskap i ämnet Moderna språk2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbetes undersökning är att fördjupa kunskapen om hur, när och varförspel används i (modern) språkundervisning samt hur spel påverkar elevernas lärande. Istudien analyserades och diskuterades befintliga hypoteser kring spel som inlärningsredskapi jämförelse med insamlat data av en digital enkätundersökning av 24 språklärare och derasattityder till spelets användning under deras lektioner. Resultatet visar bland annat att spelpositivt kan påverka den kommunikativa förmågan och öka elevernas intresse att lära sigspråket och aktivt delta i undervisningen. Facit av undersökningen är att speletsanvändningsområden är mångfaldiga och att för en lyckad inlärningseffekt kräver spelplanering, målsättning och transparens.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Adervall, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Sällström, Astrid
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskolan - en könsdiskurs i förändring: Förskollärarens tolkning och implementering av uppdraget att motverka traditionella könsroller2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare beskriver traditionella könsroller men också om det i deras beskrivningar går att urskilja olika diskurser och i så fall vilka. Då vi utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är förskollärarnas beskrivningar viktiga för att förstå de diskurser som inom förskolans verksamhet skapas rörande könsroller, då dessa i sin tur påverkar vilka normer och värderingar de barn som där vistas tar till sig och för vidare. Diskursbegreppet är i denna studie ett nyckelbegrepp och vårt resultat kommer att behandlas i en kritisk diskursanalys. Metoden som använts för att samla in för studien relevant data är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I vårt resultat blev en tydlig individdiskurs synlig vilken vi tolkat vara förskolans rådande diskurs och den som styrdokumenten genom sin utformning och innehåll uppmanar till. Vi fann även uttryck för en könsneutral diskurs liksom en gruppdiskurs. Dessa tre diskurser verkar parallellt och tycks många gånger leda till motsättningar i det praktiska arbetet. Detta går i linje med tidigare forskning. Vår studie visar att även de förskolor som har som ambition att erbjuda en könsneutral verksamhet omedvetet tenderar att utgå ifrån en manlig norm. Studien pekar också på att, trots att en individdiskurs är önskvärd, så utformas arbetet med att motverka traditionella könsroller ofta på ett sätt som upprätthåller dikotoma könsroller.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Adlertz Forsgren, Frida
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Högberg, Ylva
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Ja vad menar man egentligen med fri lek?”: Pedagogers synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet.2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Adolfi, Hanna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ett tudelat uppdrag: - En kvalitativ fallstudie rörande lärares möjligheter att fostra demokratiska samhällsmedborgare2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna uppsats har jag haft att syftet försöka tydliggöra hur lärare upplever den praktiska verkligen rörande arbetet med att genomföra delar av skolans uppdrag: att främja demokra-tiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna samt att motverka främlingsfientlighet. För att kunna göra detta ville jag undersöka vilka möjligheter och hinder lärare, verksamma inom grundskolan, upplevde i sitt arbete med att genomföra denna del av skolans lagstadgade uppdrag.

    Som utgångspunkt för att genomföra denna undersökning använde jag följande frågeställning:

    Vilka möjligheter och/eller hinder ser grundskolelärare i sitt arbete med att genomföra det lagstadgade uppdraget att främja demokratiska värderingar, förankra de mänskliga rättigheterna och arbeta med värdegrunden i praktiken?

    Genom att använda mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer samlade jag empiri för att besvara min frågeställning.

    Det jag kom fram till, och tillika svaret på min frågeställning var att, lärarna upplevde stora möjligheter att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån sin egen drivkraft och vilja och ibland med hjälp av eldsjälar på skolan. Dock lyfter de fyra stora hinder i detta arbete: avsaknad av strukturer, avsaknad av tid, känslan av att det är ett, av ledningen, oprioriterat arbetsområde och avsaknad av tydlig styrning.

  • 13.
    Adolfsson, Ann-Christin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Utomhusmatematik i förskoleklass - pedagogers syn på möjligheter och hinder: En intervjustudie med 5 pedagoger2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Adås, Caroline
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Kommunikationens betydelse: En observationsstudie utifrån ett intersektionellt perspektiv i en flerspråkig förskolemiljö2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett intersektionellt perspektiv ta reda på vilken betydelse kommunikationen har vad gäller barns status, positionering och rollfördelning i en flerspråkig förskolemiljö. För att genomföra undersökningen har observationer som metod använts. Ett intersektionellt perspektiv handlar om att synliggöra korsande maktobalanser utifrån variabler såsom exempelvis kön, etnicitet, klass, sexualitet, ålder och funktionsförmåga. Dessa över- och underordningar i samhället skapas, reproduceras och upprätthålls och görs till så kallade sanningar. Genom makt kan man kontrollera andra människors handlingar. Barn utövar ständig makt och kontroll genom kommunikation med varandra, där de försöker behålla eller höja sin sociala status. De barn som deltagit i undersökningen har överlag lekt flickor för sig och pojkar för sig, där könsöverskridande lek förekommit i liten skala. Pojkarna har i större utsträckning försökt ta sig in i flickornas lek än vice versa. Flickorna har över lag tagit mer plats och haft högre status i förhållande till pojkarna, vilket främst skulle kunna bero på flickornas högre ålder.

  • 15.
    Afsari, Shima
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Matematikdidaktik.
    Lärarens roll i förståelsen av algebraiska bokstavssymboler: En studie om lärarnas kunskaper gällande elevers svårigheter med bokstavssymboler i algebra2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker vad svenska matematiklärare uppfattar vara vanligt förekommande missuppfattningar hos elever när det gäller elevernas användning och inlärning av bokstavssymboler i algebra, samt betydelsen av lärarnas egna kunskaper om dessa symboler. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra erfarna matematiklärare och den efterföljande analysen baseras i huvudsak på Küchemanns kategoriseringar av bokstavssymboler. Resultaten visar att lärare identifierar tre huvudsakliga typer av missförstånd, nämligen (1) bokstäver som tilldelas specifika värden, (2) bokstäver som uppfattas som objekt och (3) bokstäver med flera betydelser. Lärarna som har varit föremål för intervjuerna understryker vikten av deras egna förmågor att korrekt förklara och använda bokstavssymboler i syfte att effektivt kunna svara mot elevernas vanliga missuppfattningar. De framhäver även strategier såsom visualisering, konkretisering och problembaserad undervisning som centrala för att främja elevers inlärning. Studien bidrar till en djupare insikt om vissa bakomliggande orsaker till problemen att korrekt tillämpa bokstavssymboler samt ger förslag på hur matematikundervisningen kan förbättras genom ökad insikt om bokstavssymbolers olika roller och användningsområden. Studiens resultat kan det understrykas att det är viktigt att lärarutbildningar rustar blivande lärare för de utmaningar som finns inom algebraundervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Agebert, Anna
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    "Och pappa bakar kakor": En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller i förskolan2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att få mer kunskap om hur pedagoger i förskolan resonerar kring och vilken uppfattning de har om arbetet med uppdraget att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Studien har en fenomenografisk ansats där pedagogernas olika uppfattningar har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att pedagogerna uppfattar att de ser och bemöter barnen som individer och att uppdraget handlar om att barnen ska få samma möjligheter oavsett kön. Att ha kunskaper om genus och jämställdhet uppfattade pedagogerna som betydelsefullt i arbetet och att vara självkritisk och medveten om olika förväntningar är en förutsättning för detta arbete.

    Det konkreta arbetet med uppdraget gestaltar sig genom att pedagogerna blandar material och organiserar miljön på ett sådant sätt att barnen kan leka över könsgränserna. Vidare så visar resultatet på en uppfattning hos pedagogerna om att barnen behöver få samtala och reflektera över könsroller och könsmönster med hjälp av exempelvis litteratur eller utifrån det barnen säger och gör. En slutsats som kan dras utifrån denna studie är att kunskaper om genus och jämställdhet samt att kritiskt granska sig själv och verksamheten ses som viktiga aspekter i arbetet.

  • 17.
    Agnas, Axel J.B.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Ämnesövergripande samarbeten & studenters betyg - En jämförelse av betyg mellan elevgrupper vilka undervisats med olika undervisningsformer2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Over the last few years, several studies have suggested that interdisciplinary collaborations in teaching is beneficial to students’ learning process. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) encourages Swedish teachers to work interdisciplinary, but the question is if interdisciplinary collaborations could result in higher grades?    This study has found that the 408 students who participated in interdisciplinary collaborations within their science or biology courses have been graded significantly higher than the 474 students who did not. The 408 were also graded significantly higher in their science/biology courses compared to their medium grade in their diploma than the students within the non interdisciplinary course. However, students in high school (gymnasium) programmes that specifically prepared them for university studies were found to have been graded significantly lower in their science/biology courses compared to their medium grade, in their diploma, when their courses included interdisciplinary collaborations.      This study could be interpreted as an indication that interdisciplinary collaborations within general-science or biology courses could affect students’ grades.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Ahlén, Susanne
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Värdegrundsarbete i praktiken: Avgörande faktorer för framgångsrikt värdegrundsarbete2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stora delar av skolpolitiken har den senaste tiden bestått av ordning och reda med allt fokus på de mätbara kunskapsresultaten. Politikerna framhåller att kunskapsmålen sätts främst och pekar på vikten av att ha höga förväntningar på eleverna, men även ett tydligt pedagogiskt ledarskap och goda relationer mellan lärare och elev samt en gemensam värdegrund och tydliga regler betonas.

    Min studie belyser faktorer som kan antas vara avgörande för den studerade skolans prisbelönta framgångar mot främlingsfientlighet och kränkande behandling. Lärarnas värdegrundsarbete genomsyrande det dagliga arbetet Det finns samarbete mellan skolans olika klasser, en tydlig och drivande ledning samt en utveckling av elevhälsoteamet. Jag formulerade två forskningsfrågor som skulle hjälpa mig att få svar på mitt syfte: Vad är det i den utvalda skolans rektor, speciallärare samt några få utvalda elever anser sig ha lyckats med när det gäller skolans värdegrund samt frågan om det finns några viktiga faktorer i värdegrundsarbetet att beakta och i så fall vilka?

    För att få svar på mina forskningsfrågor intervjuade jag rektor och en speciallärare samt fem slumpvalda elever i årskurs 6. Resultatet visar bland annat att det finns en röd tråd av syften och medvetenhet i hela verksamheten. Den visar också på stor elevdelaktighet. Man identifierar snabbt konflikter och tar aktivt ställning och försöker göra något åt detta. Skolan hjälper eleverna att hantera konflikter med bl.a. DRACON, ett konflikthanteringsprogram. Skolan synliggör skolans uppdrag, värdegrund, hälsa och lärande tydligt för eleverna. Den visar även på ett stort gemensamt engagemang och kompetens hos lärarna, där alla pedagoger eftersträvar samma sak och i lika hög grad.

  • 19.
    Ahmed, Ilhan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Interkulturellt klassrum: En studie om hur ett interkulturellt klassrum skapas.2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Ahmed, Ilhan
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Interkulturellt klassrum: En studie om hur ett interkulturellt klassrum skapas2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur SO-lärare i åk 4-6 beskriver att de arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom intervjuer med sex olika lärare besvaras studiens två frågeställningar: Hur beskriver SO-lärare i åk 4-6 att de arbetar för att inkludera elever med annat modersmål än svenska och deras tidigare kunskaper i undervisningen? Hur tycker SO-lärare i åk 4-6 att läromedlen i SO-undervisning förhåller sig till det interkulturella perspektivet?Den här uppsatsen utgår från det interkulturella perspektivet. De tidigare forskningarna inom detta ämne har man haft fokus på vilka faktorer som elever med annat modersmål gynnas av. De forskarna som presenteras i detta arbete belyser vikten av att stärka andraspråkselevernas första språk.Resultatet visade att interkulturellt klassrum skapas genom att uppmärksamma och välkomna elevers olika kulturer. Resultaten visade även att lärarna behöver mer kunskap om det interkulturella perspektivet.

  • 21.
    Ahnberg, Samuel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Programmering i bildämnet: En fallstudie om potentialer med programmering i åk 4-62019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Ahnberg, Samuel
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Programmering i bildämnet: En kvalitativ intervjustudie om potentialer med programmering i åk 4-62018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie ta reda på möjligheter och svårigheter med programmering i bildämnet. De frågeställningar min studie ämnar besvara är

    Hur beskriver och förhåller sig läraren till programmering i bildämnet?, Vilka möjligheter och utmaningar ser läraren på skolan med programmering i bildundervisningen? och Hur lägger läraren upp sin undervisning? Studien behandlas utifrån dessa frågeställningar i kombination med det multimodala perspektivet och det designteoretiska perspektivet. Undersökningen visar på de intervjuade lärarnas förhållningssätt till programmering i bildämnet och exempel på hur de använder och arbetar med programmering. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarna ser positivt på programmering i bildämnet men att den egna kunskapen om programmering är något som måste utvecklas för att kunna bedriva en bra undervisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Aho, Erika
    et al.
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Henriksson Persson, Anna
    Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Larsson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Skolnära – ett skolnära begrepp?2016Ingår i: Kapet (avslutad tryckt version), ISSN 1653-4743, Vol. 12, nr 1, s. 116-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolnära kan beskrivas som ett relativt nytt begrepp inom utbildning och forskning med skolanknytning. Det förekommer ofta i sammanhang där det tycks finnas en ambition att knyta skola och forskning närmare varandra. Det kan till exempel handla om olika forskarskolor, skolforskning och skolutvecklingsprojekt. Dock finns ingen enhetlig definition av begreppet utan det används parallellt med och i vissa fall synonymt med begreppen praktiknära och praxisnära. Syftet med denna artikel är att bidra till en problematisering av begreppet skolnära med fokus på såväl innebörder som användningsområden. Utifrån studier av olika typer av texter belyses hur begreppet skolnära används inom skolforskning och i andra utbildningsvetenskapliga sammanhang idag. Begreppet skolnära ser ut att uppkomma i samband med framväxten av forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete men återfinns idag även inom andra forskarutbildningsämnen. Till exempel kan en ”skolnära avhandling” vara skriven inom pedagogik eller något ämnesdidaktiskt ämne. Vad det innebär att forskningen är skolnära tycks ha skiftande innebörd och avgränsning i olika sammanhang. Det kan till exempel handla om huruvida forskningen bedrivs av eller för lärare. Begreppet används också inom skolvärlden i ett vidare perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Aho, Petra
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Cultural Deficit Perspective in the EFL Classroom: Teachers’ choice of Perspective in Swedish grades 4-6 Multilingual Classrooms2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Ahrman, Gudrun
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Variera mera- om Learning study i grundsärskolans matematikundervisning2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här arbetet syftade till att undersöka om det är fruktbart att använda Learning study som undervisningsmetod i grundsärskolans matematikundervisning. Learning study bygger på va-riationsteorin som betyder att lärares undervisning ska varieras för att eleven ska kunna ur-skilja det läraren vill visa. Det är en kvalitativ fallstudie där jag genomfört lektioner varav några videofilmats. Elever i grundsärskolan har en medfödd eller förvärvad utvecklingsstör-ning och kan därför behöva längre tid eller fler upprepningar för att lära. Det är därmed inte är sagt att undervisningen behöver vara enformig eller utan variation. Jag har genom litteratur-studier och analyser av lektionerna funnit att Learning study är en metod som kan fungera.

  • 26.
    Ahrreman, Celina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Theander, Nathalie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan – med inriktning på de yngsta barnen.2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares resonemang om hur de arbetar medoch tolkar begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i relation till förskolans yngsta barn,ett till tre år. För att svara på studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åttaförskollärare, som vi sedan har analyserat utifrån Deweys begrepp och kunskapssyn inompragmatismen och tidigare forskning. Den tidigare forskningen visade att de yngsta barnensännu inte utvecklade verbala språk var avgörande för barns inflytande i förskolan då de äldrebarnen ges mer förutsättningar till inflytande än de yngre. Forskningen visade att pedagoger harmakten att avgöra om barn får bestämma eller inte baserat på deras ålder. Däremot visade ävenforskning att barn ska ges möjlighet att få påverka verksamheten. Studiens resultat visar attförskollärarna ser fler möjligheter än utmaningar med förskolans yngsta barn trots att barnenännu inte har det utvecklade verbala språket. Resultatet visar även att barns språkliga förmågaeller ålder inte spelar någon roll i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande. Vi finnerdet glädjande att vår studie kan bidra med kunskap till pedagoger inom förskolan i arbetet medde yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Aktas, Narin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning.
    Att arbeta undersökande inom montessoripedagogik: En kvalitativ intervjustudie om hur montessorilärare arbetar med systematiska undersökningar i årskurs 4-62023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien belyser systematiska undersökningar inom montessoripedagogiken. Syftet är att få kunskap om vad montessorilärare anser vara betydelsefullt vid undervisning genom systematiska undersökningar inom NO för årskurs 4-6. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex montessorilärare runtom i Sverige. Syftet med intervjuerna var att besvara studiens frågeställning: Vad beskriver montessorilärare som betydelsefullt vid undervisning genom systematiska undersökningar? Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Därefter kategoriserades materialet utifrån likheter och skillnader för att identifiera mönster. Studien utgår från ett pragmatiskt perspektiv som menar att praktiskt och teoretiskt arbete går hand i hand. Resultatet visar att montessorilärare ständigt försöker anpassa undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Hur det arbetas varierar dock beroende på elevantal, tid, erfarenhet och miljö. Trots lärarnas medvetenhet om vikten av att arbeta praktiskt i NO-undervisningen var det dock några som poängterade att bristen på tid var orsak till att de inte arbetade praktiskt i den utsträckning som de önskade.

  • 28.
    Al Zahed, Mohammad
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Modersmålet som en resurs i matematikundervisningen för flerspråkiga elever2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien handlar om att använda modersmålet som en resurs i matematiklärandet. I den tidigare forskningen har det sagts att det är positivt med kodväxling och två olika språk i matematikundervisningen då de flerspråkiga eleverna får chansen att använda sitt modersmål. Dock har det sagts att detta kan hämma matematikutvecklingen hos dessa flerspråkiga elever. I den tidigare forskningen har det framkommit att språket som matematikundervisningen sker på är väldigt viktigt för flerspråkiga elevers matematiklärande, speciellt när man arbetar med textuppgifter. Studiens syfte är att belysa varför samt på vilka sätt elever som inte har modersmål som svenska kan använda kodväxling som en resurs i matematikundervisningen. Frågeställningarna lyder så här: På vilka sätt används kodväxling som en resurs i matematikundervisningen för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik? Varför används kodväxling i matematikundervisningen för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik?Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ metod som innehöll strukturerade observationer samt semistrukturerade intervjuer. Lärarna som var deltagande var två olika matematiklärare som observerades och intervjuades. Det skedde en observation och en intervju med varje lärare. Studiens resultat har visat att det fanns olika tillfällen och olika orsaker där kodväxling kunde användas i matematikundervisningen för att elevernas matematiklärande skulle främjas. Båda lärarna var ense om att språket är väldigt viktigt för elevernas matematiklärande. Dock har det visat sig att lärarna var oense huruvida man borde använda modersmålet i undervisningen eller inte. Dessutom framkom det av resultatet hur anpassningar för flerspråkiga elever skedde.

  • 29.
    Al Zoghbi, Amal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärares organisering av matematikundervisning i förståelse av matematiska problem: En intervjustudie om hur lärare organiserar sin undervisning för att elever ska förstå matematiska problem2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare organiserar sin matematikundervisning för att elever ska förstå matematiska problem. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av sex verksamma grundskolelärare i matematikämnet. Undersökningen har en utgångspunkt av Polyas (1973) fem moduler övning som framgår i första fasen i problemlösningsprocessen vilka är att hjälpa eleven, frågor, rekommendationer och intellektuella arbetssätt, common sense, generalisera och lärare och elever och imitation och. Resultaten visar att lärare hjälper elever att förstå matematiska problem genom samspel, arbete med en mångfald arbetssätt och genom att förankra problem med elevers verklighet. Lärare skapar förutsättningar för att elever ska självständigt förstå matematiska problem genom att generalisera arbetssätten och visa att det råder samband i matematiska problem. Resultaten visar att en del av lärares strävan till generalisering som ska hjälpa elever till ett självständigt förhållningssätt uppnås inte i den utsträckning som de tänker sig. Resultaten visar även att lärare försöker ta vara på elevers egna nivå och förankrar matematiska problem med verkliga situationer för att hjälpa dem i sin utveckling i förståelsen av matematiska problem. Trots detta kan lärare möta svårigheter att nå till elevers egentliga nivå. Därutöver visar resultat att trots lärares hjälp kan elever ha svårt att tänka utifrån ett sunt förnuft vilket hämmar förståelsen av matematiska problem.

  • 30.
    Al Zoghbi, Amal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga, läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter. Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har genomförts i olika databaser.

  • 31.
    Al Zoghbi, Amal
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Problemlösning i matematik: En litteraturstudie om svårigheter i problemlösning i matematik för elever i grundskolans tidiga åldrar2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Elevers problemlösningsförmåga uppmärksammas i PISA undersökningar som visar att svenska elever

    inte uppnår goda resultat inom området. Problemlösning är en viktig färdighet som elever behöver i

    och utanför skolan. Problemlösning har förekommit sedan flera decennier tillbaka i skolans kursplan i

    matematik.

    Syftet med den här studien är att få kunskap om svårigheter elever kan ha när de arbetar med

    problemlösning i matematik i grundskolans tidiga skolår och, om så möjligt, vilka orsaker som kan

    påverka dessa svårigheter. Resultaten visar att språkfärdigheter som läsförmåga, förståelseförmåga,

    läsflyt samt det matematiska tänkandet påverkar elevers förmåga att förstå och lösa matematiska

    problem. Likaså är färdigheter i matematiska ord och begrepp samt matematisk text- och talförståelse

    väsentliga. Språk- och problemlösningsfärdigheter främjas av färdigheterna i tänkandet som har sin

    grund i språket. Resultaten visar även att kognitiva faktorer och föräldrars utbildningsnivå är orsaker

    som kan ha en inverkan på elevers förmågor i förståelsen och lösningen av problemlösningsuppgifter.

    Slutsatserna som dras i den här studien är att språkfärdigheter och kognitiva faktorer är de mest

    dominerande i de svårigheter elever kan ha i arbetet med problemlösning. Förståelsen av det

    matematiska problemet utgör den viktigaste delen i problemlösningsprocessen som beskrivs av

    matematikern George Polya och består av en fyra stegs process. Ytterligare en slutsats som dras i

    studien är lärarens roll och undervisningens upplägg som utgör en viktig del i elevers förståelse av

    matematiska problem samt förmågan att lösa dem. Metoden som har använts till den här studien är en

    systematisk litteraturstudie där sökningar på svenska och engelska efter vetenskaplig forskning har

    genomförts i olika databaser.

  • 32.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Alla skolämnen ansvarar för elevers läsförmåga2023Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 17-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap!2024Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln: Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap

    Artikeln lyfter vikten av högläsning för de yngsta barnen och betydelsen av ett läsfrämjande arbete genom hela skolgången. Den handlar också om samverkan mellan hem, förskola, skola och bibliotek för att utveckla barns läsförmåga och uppmuntra ett läsintresse.

    Artikeln är skriven av Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna. Artikeln är framtagen av Skolverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Children and young people need help to join the reading community!2024Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Artikeln: Barn och unga behöver stöd för att komma in i de läsandes gemenskap

    Artikeln lyfter vikten av högläsning för de yngsta barnen och betydelsen av ett läsfrämjande arbete genom hela skolgången. Den handlar också om samverkan mellan hem, förskola, skola och bibliotek för att utveckla barns läsförmåga och uppmuntra ett läsintresse.

    Artikeln är skriven av Tarja Alatalo, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för lärarutbildning vid Högskolan Dalarna. Artikeln är framtagen av Skolverket.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Dalaforskaren: Så hjälper du ditt barn eller barnbarn in i de läsandes klubb2024Ingår i: Falukuriren, ISSN 1103-9256, artikel-id 2024-03-30Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 36.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Forskning som stöd i professionaliseringen av lärarna2008Ingår i: Pedagogiskt arbete: Ett forskningsämne i utveckling vid IPD / [ed] Rönnerman, Karin; Runesson, Ulla, Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet , 2008, s. 9-24Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, s. 79-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöks två lärarkategoriers, förskollärares och lärares, uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklassen, mötet mellan de båda lärargrupperna samt deras uppfattningar om en obligatorisk förskoleklass med en tydligare skolförberedande roll. Studien är genomförd utifrån sociokulturell teori och diskuterar möjligheter som studiens resultat öppnar för vad gäller utvecklandet av förskoleklassens pedagogik i enlighet med önskade intentioner. Resultatet visar att samverkan mellan förskollärare och lärare med bakgrund i de olika praktikgemenskaperna kan vara av betydelse för utvecklandet av förskoleklassens skolförberedande pedagogik.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen – didaktiska implikationer2023Ingår i: Skrivundervisningens grunder / [ed] Karin Forsling och Catharina Tjernberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, s. 37-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Grundläggande förmågor och färdigheter i skrivutvecklingen - didaktiska implikationer2020Ingår i: Skrivundervisningens grunder / [ed] Karin Forsling & Catharina Tjernberg, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2020, 1, s. 35-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Hur kommer man med i de läsandes gemenskap?2024Ingår i: Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi, ISSN 2004-3538, nr 2, s. 18-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling2021 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2019Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2019, 2, s. 13-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2023Ingår i: Läsundervisningens grunder / [ed] Tarja Alatalo, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 13-16Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    ”Kalle, du kan ju läsa!”: Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling2017Ingår i: Nordic Journal of Literacy Research, ISSN 2464-1596, Vol. 3, nr 2, s. 1-18Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här studien tar sin utgångspunkt i ett kompetensutvecklingsprojekt där lärare i förskoleklass gavs möjlighet att genom erfarenhet i handling samt reflektion stärka sina ämneskunskaper inom skriftspråksområdet. Sju lärare i förskoleklass intervjuades om sina erfarenheter i samband med bedömning av elevers skriftspråksutveckling. Studiens syfte var att undersöka vilket meningsskapande som enligt lärarna sker i samband med bedömningsaktiviteten. Fokus riktades mot lärarnas beskrivningar av det egna men också elevernas meningsskapande. Studiens grund i sociokulturell teori och pragmatismens begrepp erfarenhet och meningsskapande som centrala analysverktyg, synliggjorde lärarnas fördjupade förståelse för elevers skriftspråksutveckling. I materialet framträder en bild av att tidigare erfarenheter omvärderades och användes tillsammans med nya erfarenheter för att skapa ny kunskap hos både lärare och elever. Exempelvis beskriver lärare hur elever i samband med bedömningsaktiviteten upptäckte att de kunde läsa. I mötet mellan projektets ämnesfokus och praktisk handling kunde lärarna omvärdera tidigare erfarenheter och upptäcka att elever i förskoleklassen läser, hur de läser och hur de själva kan stimulera eleverna vidare. Studiens avsikt är att öppna för en diskussion om hur kompetensutveckling om skriftspråksutveckling kan öka förskoleklasslärares möjligheter att stimulera elever vidare och öka elevernas förutsättningar att utvecklas i riktning mot skolans kunskapskrav.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Kartläggning och bedömning – för att stötta alla elevers läs- och skrivutveckling2022Ingår i: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch & Sari Vuorenpää, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, s. 17-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Ledare: Vad innebär skicklig läs och skrivundervisning?2023Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, nr 3, s. 4-5Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Alltsedan min doktorsavhandling för tolv år sedan har jag burit med mig begreppet skicklig läs- och skrivundervisning. Åren har gått och jag har breddat och fördjupat mina kunskaper genom egen och andras forskning, men begreppet har inte lämnat mig och inte jag begreppet. Nu, när undersökningar visar att läsförmågan hos elever svajar redan i årskurs 4, är jag alltmer övertygad om vikten av att förskollärares och lärares ämnesdidaktiska kompetenser har en stark förankring i den kognitivt inriktade forskningen om läs- och skrivutveckling.

    Det är en förutsättning för barns och elevers optimala utveckling av läs- och skrivkompetens att läraren har kunskap om vilka förmågor och färdigheter läs- och skrivutvecklingen innefattar, vad barnet är på gång att utveckla eller behöver utmanas i. Det handlar om att förskolläraren och läraren kan identifiera var barnet befinner sig i den tidiga läs- och skrivutvecklingen och att läraren har verktyg för att undervisa framåtsiktande. Det kan vara så att en kartläggning av elevernas språk- läs- och skrivutveckling i de tidiga skolåren visar att någon elev exempelvis behöver stöttas i den fonologiska medvetenheten eller med att automatisera ordavkodningen. Då behöver läraren kunskap för sina didaktiska avvägningar och om forskningsgrundade metoder, men också beprövad erfarenhet, som kan användas för att hjälpa eleven framåt. Om läraren inte har verktygen, finns det risk att ansvaret läggs på elev och föräldrar och det är inte rättvist. Det räcker inte heller alltid med att eleven gör mer av samma sak, utan lärarkunskapen handlar om att veta vad eleven behöver träna på och hur det kan göras på bästa sätt. Sådan kunskap är grundläggande för att förskollärare och lärare ska kunna bedriva skicklig läs- och skrivundervisning.

    Det sker läs- och skrivundervisning i alla sammanhang i förskola och skola och lärarens roll är att stimulera och utmana barn och elever att utveckla sin språkliga förmåga, att känna till vad ord betyder och veta hur de används i olika ämnesområden, och att stimulera läs- och skrivutvecklingen. Här behövs såväl en fysisk som en social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling. Den fysiska miljön med exempelvis lokalernas utformning, tillgång till läs- och skrivmaterial och utbud av språk-, läs- och skrivutvecklande resurser i form av bland annat bibliotek, böcker och digitala verktyg är viktigt. Men även skrivplatser och skrivmaterial är betydelsefulla för barns läs- och skrivutveckling. En rik social miljö för språk-, läs- och skrivutveckling skapas genom att läraren är stöttande och skapar dialoger och samtal, modellerar och ger respons som stärker barnens språkutveckling. Här ingår explicita samtal om vad exempelvis ord, mening och frågetecken i skrift innebär och hur de används.

    I en skicklig läs- och skrivundervisning är huvudsakligen två områden centrala för att stötta alla barns och elevers lärande: meningsfokus och kodfokus. De två områdena är möjliga att ha med i undervisning redan i förskolans lekbaserade didaktik.

    Meningsfokuserade praktiker innebär att läraren i samband med aktiviteter och undervisning inom olika ämnesområden i förskola och skola medvetet skapar en språkligt varierad undervisning, där ord och begrepp ges utrymme i kognitivt utvecklande samtal för att stimulera och utmana barnens tänkande. Språklig förmåga och ordförråd har direkt påverkan på den framtida läsförståelsen. Högläsning av skönlitteratur och faktatext med samtal före, under och efter läsningen ger många möjligheter till meningsfokus i alla barngrupper redan i förskolan. I skolan är alla ämnen läs- och skrivutvecklande eftersom där förekommer ämnesspecifika ord och begrepp som kan undervisas med utgångspunkt i elevernas erfarenheter och utifrån en medveten didaktik. Läsning och skrivande för att lära sig läsa och skriva, och läsning och skrivande för att lära sig ett innehåll är viktiga inslag i ämnesundervisningen.

    Kodfokuserade praktiker innebär att läraren skapar möjligheter för barn i förskola och förskoleklass att förstå den alfabetiska principen med bokstäver och bokstavsljud i centrum. Redan i förskolans olika aktiviteter tar den skickliga läraren in bokstäver och bokstavsljud i varierade sammanhang och utifrån barnens erfarenheter och intressen. I en språkligt rik undervisning finns återkommande möjligheter att uppmärksamma barnen på språkets ljudsida. Den fonologiska medvetenheten och förmågan att urskilja ordens enskilda fonem är en väsentlig grund för läs- och skrivutveckling och behöver även undervisas systematiskt och strukturerat för att skapa förutsättningar för alla barns läsinlärning. Forskningen anger även medvetenheten om skrift som en grundläggande utgångspunkt för den formella läs- och skrivundervisningen. Skriftmedvetenhet speglar barns framväxande förmåga att tänka på och interagera med skrivet språk, och visar därmed att barnet börjar förstå skriftens form och funktion. I förskola och förskoleklass finns många möjligheter att förena inslag av meningsfokuserade och kodfokuserade praktiker exempelvis i samband med högläsning.

    Läs- och skrivutvecklingen börjar i förskoleåldern och är en mödosam process som barn och elever ska gå igenom under årens lopp. I den processen behöver alla barn och elever förskollärarens och lärarens skickliga läs- och skrivundervisning. Läs- och skrivundervisningen avslutas inte i lågstadiet utan pågår under hela skoltiden

  • 47.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12015 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 48.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Livet i Bokstavslandet: Lärarhandledning åk 12018 (uppl. 3)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 49.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Lärarens kunskaper är viktiga i den tidiga läs- och skrivundervisningen2024Ingår i: Vi lärare, ISSN 2004-5999, artikel-id 2024-01-19Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Alatalo, Tarja
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärarens ämneskompetens är av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling2015Ingår i: Dyslexi, ISSN 1401-2480, Vol. 20, nr 1, s. 11-13Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 1 - 50 av 2582
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf