Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson och Amanda Wiberg, Denice
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Wiberg, Amanda
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kriterier och planering i litteraturundervisningen: Svensklärares uppfattningar om den egna normkritiska litteraturundervisningen2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolverket (2023) har efter Regeringskansliets (2022) handlingsplan Agenda 2030 fått i uppdrag att stötta svensklärare i deras arbete att främja likabehandling. En del av det främjande arbetet är att öka normmedvetenheten i skolans undervisning. Skolverket (2023) menar att samtliga verksamma aktörer inom skolan ska vara medvetna om att de bör “Reflektera över den egna positionen och vad vi som skolpersonal tar med oss in i verksamheten.” (Skolverket, 2023). I den här enkätstudien undersöker vi hur 25 svensklärare uppfattar att de inkluderar ett normkritiskt förhållningssätt i sin litteraturundervisning. De frågeställningar som vi utgår ifrån är följande:• Vilka kriterier säger de utvalda svensklärarna att de utgår från gällande valet av skönlitteratur?• Hur beskriver de utvalda svensklärarna att de planerar litteraturundervisningen i relation till ett normkritiskt förhållningssätt? I genomförandet av studien har vi den normkritiska pedagogiken som det teoretiska ramverket. Vi har en hermeneutisk metodansats och genom en innehållsanalys identifierar vi viktiga beståndsdelar som resulterar i att besvara våra frågeställningar. Val av metod grundar sig i att vi eftersöker en förståelse för svensklärarnas uppfattningar. Studiens resultat påvisar att samtliga 25 svensklärare anser att deras litteraturundervisning berörs av ett normkritiskt förhållningssätt. Det framkommer att svensklärarna utgår från kriterier så som: betygskriterier, elevgruppen, ekonomi, tillgång till litteratur och tid. Respondenterna lyfter även att det är viktigt att de själva läst den text som eleverna förväntas läsa, vilket bidrar till att vissa lärare bygger upp en egen litterär kanon som de grundar sin undervisning på. Ett flertal av respondenterna menar att det krävs goda relationer mellan lärare och elev för att lämpliga litteraturval ska kunna göras. Resultaten påvisar att det finns kriterier som svensklärarna utgår från när de planerar sin litteraturundervisning. Dessutom har fem teman identifierats när svensklärarna redogör för vilka litterära verk de använder i sin undervisning. Vår slutsats är således att de 25 utvalda svensklärarna anser att de arbetar enligt Regeringskansliets mål gällande främjandet av en ökad normmedvetenhet i skolundervis-ningen.

  • 2.
    Amilon Rogerstam, Elin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kårelind, Clara
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Att utveckla läsmotivation i undervisningen: En empirisk studie som undersöker hur en grupp svensklärare arbetar med läsmotivation2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den senaste PISA-mätningen uppvisade de lägsta siffrorna sedan mätningens start år 2000 när det kommer till läsförståelse. Läsmotivation är en viktig del i att få barn och ungdomar att läsa litteratur och således utveckla läsförmågan, läsförståelse innefattat, och är därmed relevant inom svenskdidaktik. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka hur en grupp svensklärare beskriver hur de i undervisningen arbetar med att främja elevers läsmotivation. Detta undersöktes genom semistrukturerade intervjuer med 11 lärare i årskurs 7–9. Resultatet visar att lärarna upplever att såväl läsmotivation som läsförståelse idag är bristande och många av lärarna beskriver också hur de anpassar sin undervisning utifrån det. De mest framträdande metoderna i undervisningen, utifrån lärarnas beskrivningar, är att arbeta gemensamt med litteraturen, både när det kommer till läsningen i sig och uppgifterna kopplade till den. Litteraturen i sig och dess innehåll är även av vikt där lärarna bland annat framhåller att det är viktigt att hitta litteratur som intresserar och relaterar till eleverna, samt litteratur av rätt svårighetsgrad. Det resultat denna studie pekar på är relativt överensstämmande med den tidigare forskningen som lyfter såväl gemensam läsning och vikten av att använda litteratur som passar eleverna. Många av undervisningsmetoderna lärarna nämner kan relateras till den motivationsteori som används i denna studie, Self-Determination Theory, som framhåller att det för motivationen är viktigt att elever får känna att de lyckas och därmed känna kompetens, samt att elever motiveras av att känna samhörighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Against Adventure: A reminder from Thomas Kuhn2024Ingår i: NERA 2024: Adventures of Education: Desires, Encounters and Differences, 2024Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Barnboken och undergången: Preapokalypsens funktion i barn- och ungdomslitteratur2023Ingår i: Litteraturdidaktik i framtiden och framtiden i litteraturen: Litteraturdidaktisk nätverkskonferens 2023, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 5.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    En kommande bildning: Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen2022Ingår i: SMDI 2022: 15:e nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, Lund 23-24 november 2022, 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 6.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    En kommande bildning: Svenskämnet efter ämnesbetygsreformen2024Ingår i: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? / [ed] Anders Ohlsson, Anders Sigrell, Paul Strand & Martin Sundby, Lund: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2024, s. 89-103Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka de förändringar som väntar gällande gymnasieämnet svenska i och med att ämnesbetygsreformen träder i kraft. I fokus för studien är Skolverkets ambition att tydligare synliggöra svenskämnets bildningsaspekter. Studien undersöker dels hur bildning förstås av Skolverket inom ramen för ämnesbetygreformen, dels hur denna bildningsförståelse kommer till uttryck i en remissversion av gymnasieskolans svenskämne från 2022. Studien redogör för den teoretiska underbyggnaden till Skolverkets bildningsförståelse och jämför denna med den förståelse av bildning som Skolverket gav uttryck för under 1990-talet. Studien undersöker även hur svenskämnets bildningsaspekter knyts till språk respektive litteratur i 2022 års remissversion av svenskämnet. Studien visar att Skolverket har tagit till sig av den kritik som har riktats mot ämnesplanerna som infördes 2011. För svenskämnets del innebär förändringen ett större fokus på bildning, tilltro till den egna språkliga förmågan samt ett framhävande av litteraturens estetiska egenvärde. De nya förslagen på betygskriterier innebär också ett sätt att undvika att undervisningen styrs för mycket av kunskapskraven. Samtidigt diskuterar studien dels hur en ny form av styrning kan uppstå när detaljgraden höjs i ämnets centrala innehåll, dels hur det finns teoretiska spänningar mellan de bildningsteoretiker som Skolverket åberopar när skolans bildningsuppdrag skrivs fram.

  • 7.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska. Dalarna University.
    Facts vs. ”Flum”: Conceptions of Humanistic Knowledge in the Debates on Swedish School2023Ingår i: NoFa9 – The 9th Nordic Conference on Subject Education: Education, knowledge and Bildung in a global world, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 8.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Från normkritik till normmedvetenhet: Problemen med "kritik" i skolan och litteraturundervisningen2022Ingår i: Genusperspektiv på litteratur, litteraturvetenskap och litteraturundervisning: Nationell ämneskonferens i litteraturvetenskap vid Umeå universitet 5–6 oktober 2022, 2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Från progressivism till postmodernism: Om den föränderliga synen på ”flum”2023Ingår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 51, s. 259-271Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Höra efter: Utbildningsfilosofiska perspektiv på uppmärksamhet och läsning2024Ingår i: Uppmärksamhet: En antologi / [ed] Gustav Borsgård, Jenny Jarlsdotter Wikström & Tora Lane, Stockholm: Bokförlaget Faethon , 2024, s. 157-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kommunpoeten: Kulturbryggan, Jimmy Alm och institutionaliserad modernism2024Ingår i: Litteratur, konst och politik i välfärdsstatens Sverige / [ed] Erik Erlanson, Jon Helgason, Peter Henning & Linnéa Lindsköld, Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 2024, s. 117-134Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Borsgård Kommunpoeten
  • 12.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Litteraturdidaktiska gränser: stat, subjekt, estetik2023Ingår i: Gränser: Svensklärarföreningens årsskrift 2022 / [ed] Nils Larsson, Ulrika Németh, Suzanne Parmenius Swärd, Stockholm: Natur & Kultur , 2023, 1, s. 105-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Managing Uncertainty: Ambivalence and Resonance in Literature Education2023Ingår i: Literary Development Reconsidered: Perceiving Literary Education in an Ethical Frame, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 14.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Prekariatets arbetarlitteratur?: Arbete och ideologi i influencerböcker2022Ingår i: Nordisk arbetarlitteratur VIII: Arbetarlitteratur bortom kanon, 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 15.
    Borsgård, Gustav
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Skoldebattens retrotopi: Läskrisen som katastrofscenario2024Ingår i: Skola & Samhälle, E-ISSN 2001-6727Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 16.
    Borsgård, Gustav
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Jarlsdotter Wikström, Jenny
    Lane, Tora
    Förord2024Ingår i: Uppmärksamhet: En antologi / [ed] Gustav Borsgård, Jenny Jarlsdotter Wikström & Tora Lane, Stockholm: Bokförlaget Faethon , 2024, s. 9-19Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Borsgård, Gustav
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Jarlsdotter Wikström, JennyLane, Tora
    Uppmärksamhet: En antologi2024Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Boxner, Emma
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Lärares uppfattningar om sambedömning av nationella prov i svenska i årskurs 9: En intervjustudie2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en kvalitativ sådan som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 10 lärare som alla är behöriga i svenskämnet och som undervisar i ämnet och som även har bedömt minst en omgång av nationella prov i svenska medverkar. Resultatet har analyserats med hjälp av policyperspektivet. Resultaten i studien påvisar att lärarna anser att sambedömning ökar möjligheten till en likvärdig bedömning men att bedömningen av de nationella provens olika delprov bedöms olika beroende på vilken skola eller vilken kommun lärare arbetar i. Utifrån studiens resultat kan vi dra slutsatser kring för- och nackdelar med sambedömning för en ökad likvärdighet men även hur bedömningen av de olika delproven går till i relation till vilka utmaningar lärarna beskriver. Utifrån resultatet av denna studie påvisas det att lärare bedömer delproven olika och att lärarna är positivt inställda till sambedömning. De nackdelar som påvisas är tidsbristen och att lärare tolkar styrdokument olika vilket leder till att likvärdigheten brister. Men fördelarna kring sambedömning väger tyngre än nackdelarna och därmed är sambedömning att föredra ur ett likvärdighetsperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Drobni, Moa
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    ”Valet av skönlitteratur är inte så ädelt som man kunde önska”: En intervjustudie om svensklärares resonemang och arbetssätt med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11)2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Eriksson, Ella
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Särg, Pauline
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Är lättläst alltid så lätt att läsa?: En systematisk litteraturstudie om den lättlästa skönlitteraturens påverkan på elevens läsutveckling samt dess förtjänster och utmaningar2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Freundt, Max
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Drama i svenskämnet: En systematisk litteraturstudie om drama som undervisningsmetod2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna litteraturstudie behandlar drama som undervisningsmetod i relation till läsförståelse och ordförståelse. Tidigare forskning visar att läsförståelsen sjunker bland svenska elever, att läsningen av fack- och skönlitteratur bland ungdomar i grundskolan minskar samt att området drama som metod behöver mer forskning. Syftet med undersökningen är att skapa en överblick över vad forskningen visar gällande drama som undervisningsmetod inom svenskämnet, med särskild inriktning mot hur drama kan utveckla läsförståelse och ordförståelse. Frågeställningarna som används för att uppfylla syftet är: Vilka är de främsta syftena lärare har med användningen av drama i undervisningen? Hur kan dramaprocessen påverka läsförståelse och ordförståelse? Resultaten visar bland annat att de mest uttalade syftena med lärarnas användning av drama i undervisningen är att stärka empati, ge nya perspektiv samt att skapa trygghet i klassen. Resultaten visar också att drama verkar fördjupa språkutveckling som exempelvis läsförståelse. Slutsatser som dras i denna litteraturstudie är att drama verkar kunna fungera som ett komplement i svenskundervisning för att exempelvis skapa engagemang i och fördjupa läsförståelsearbetet och att det behövs mer forskning kring drama som metod i svenskämnet för att tydliggöra för- och nackdelar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Furstedt Karlsson, Erica
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Eriksmark, Elin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    “Det finns ju en text eller en bok eller en tanke för alla”: Svensklärares texturval i litteraturundervisningen på högstadiet och gymnasiet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om svensklärares val av skönlitterär text i undervisning och hur de förklarar och motiverar dessa val. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: Vilka skönlitterära verk och texttyper väljer de intervjuade lärarna att använda sig av i sin undervisning i ämnet svenska? Hur motiverar lärarna sina val av skönlitterära texter? Och vilka faktorer påverkar lärarnas val av skönlitterär text i undervisningen? Forskningsresultat visar att lärares urvalsprocess är en komplex aktivitet där mer forskning inom ämnet behövs. Metoden som användes för att besvara frågeställningarna och således syftet med studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Metodansatsen är fenomenografisk metod vilket syftar till att undersöka uppfattningar om fenomen. Det teoretiska ramverk som används vid analys av empirin är sociokulturell teori. Resultatet har kontrasterats mot tidigare forskning inom ämnet, samt olika perspektiv på svenskämnet och litteraturens plats i undervisningen i svenska. I likhet med tidigare forskning visar resultatet en mångfasetterad och komplex bild av lärares urvalsprocess. Några aspekter ter sig extra intressanta och framträdande i de data som samlats in i denna undersökning. Det gäller tidspress på grund av stofftäthet, vilket gör att noveller används i hög utsträckning. Texter väljs ofta för att möjliggöra samtal och diskussioner. Resultatet indikerar en möjlig förekomst av en skönlitterär kanon. Flera lärare anser att bedömning försvårar deras litteraturundervisning och påverkar deras val av texter. Ett intressant resultat är även att vårdnadshavare i viss utsträckning verkar påverka val av skönlitteratur. Lärarna pekar även på att elevernas bristande färdigheter och förmågor påverkar deras litteraturval. Det framkommer också att lärarna ofta utgår från eleverna och att de är färgade av sina ämneskonceptioner när de väljer texter. Lärarna visar medvetenhet om sociokulturell teori för lärande men i den faktiska undervisningen visar det sig att denna inte alltid är möjlig att implementera på grund av de ovanstående faktorerna vilket försvårar lärarnas arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Garcia-Yeste, Miguel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Engelska.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    From “go to the writing centre” to “we can work on these things ourselves”: University lecturers’ changing views on Academic Literacies in the Social Sciences2024Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the last few decades, Higher Education institutions in Sweden and across the globe have been working on widened participation, sustainable development, and increased accessibility to university studies. The impact of these initiatives can be seen in today’s student populations, which are characterised by diversity and a wider range of academic skills. Other effects, however, include (a) concerns about lowering standards, (b) a discourse of deficit that focuses on the knowledge and skills students lack, and (c) a remedial approach to tackle said deficits. A common (mis)conception is that students lack language skills (e.g., language proficiency, writing skills) and that referring students to writing centres will solve the issue. However, research (e.g., Blåsjö, 2004; Barton, 2007; Shanahan & Shanahan, 2012; Wingate, 2012; Catell, 2013; Solheim et al. 2022) shows that integrating literacy efforts within disciplines is a more effective way to scaffold student learning. 

    This presentation reports on preliminary findings from an ongoing empirical study on teaching practices for the development of university student’s academic literacies in the social sciences. In particular, the focus is on the changing views of teaching staff on scaffolding and the role of academic literacies in the students’ learning journey. 

    The study rests on Academic Literacies (Lea & Street, 1998; Lillis, 2003; Lea, 2004; Eklund Heinonen et al., 2018) as its theoretical framework. The data consists of: (a) video-recorded ethnographic interviews with two lecturers in an undergraduate programme in the Social Sciences; (b) text analyses of, e.g., assignment instructions, feedback provided by lecturers, and samples of student writing; and (c) workshop-style sessions where the informants were given opportunities to explore hands-on strategies to scaffold the development of their students’ academic literacies.

    The results show a change from a discourse of deficit and a remedial approach to integrating academic literacies in the discipline. More specifically, the findings illustrate the lecturers’ changing views in relation to:

    1.    The students’ needs: From basic proficiency to disciplinary practices. 

    2.    The lecturers’ own abilities: From outsourcing to collaboration.

    3.    Teaching practices: Modelling, strategy use, and formative feedback emerge as useful scaffolding tools. 

    4.    The role of writing in the development of content knowledge.

    This study highlights the benefits of a collaboration between researchers at a writing centre and subject lecturers. The results show that applied linguistics can contribute to scaffolding the students’ learning journey by fostering engagement with disciplinary discourse to build disciplinary knowledge.

  • 24.
    Garcia-Yeste, Miguel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Engelska.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    “The best way to explain it is to do it”: An ongoing empirical study focusing on how university teaching staff use modelling to help students develop their academic literacies2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Over the last few decades, Swedish Higher Education institutions have been working on widened participation (Högskolelagen, 1992, p.1434) as part of a wider effort towards sustainable development and increased accessibility to university studies (Agenda 2030). As a consequence, student populations today bring with them a wider range of academic skills. This, in turn, means that teaching staff across disciplines face a myriad of challenges. In our presentation, we discuss an ongoing empirical study on teaching practices for the development of university students’ academic literacies in the social sciences, with a particular focus on the role of modelling as a teaching strategy. Using Academic Literacies (Lea & Street, 1998; Lillis, 2003; Lea, 2004; Eklund Heinonen et al., 2018) as the theoretical framework, the study aims at (a) identifying challenges as experienced by teaching staff in the Social Sciences, and (b) carrying out a pedagogical intervention. The project, which is a collaboration between two lecturers from the Social Sciences and two researchers from the Language Support Unit, comprises four stages, namely: (1) a needs analysis to map the faculty’s existing teaching practices and to identify their challenges in relation to their students’ academic skills; (2) planning of a pedagogical intervention through a series of workshops; (3) implementation of the intervention; and (4) assessment of the project. So far, the findings reveal that modelling is a crucial teaching strategy in making tacit knowledge and task instructions explicit. The project is also expected to contribute to our understanding of (a) the challenges teaching staff experience in Swedish Higher Education today and (b) how to best support university students’ development of academic literacies. Furthermore, the project’s findings will be used to develop a course for professional development targeting teaching staff at our university.

  • 25.
    Göthberg, Martin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Att undervisa i teater: Presentation av antologin Att undervisa i teater utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.)2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att undervisa i teater

    Presentation av antologin Att undervisa i teater, utgiven på Studentlitteratur i augusti 2020 (red: Ahlstrand, P., & Remfeldt, J.) 

     Presentationen har två delar. För det första skissar jag en bakgrund till antologin Att undervisa i teater samt gör en översikt av dess innehåll. För det andra fokuserar jag på de tydligt forskningsanknutna kapitel som jag skrivit: ”Teater som kollektivt lärande” respektive ”Publikmötet ur kommunikativt perspektiv”.

     Antologins titel, Att undervisa i teater, innefattar många av teaterns uttrycksformer: skådespeleri, scenografi, ljud, ljus, kostym och mask. I teaterns undervisningssituationer, där ett görande och ett sinnligt erfarande är centralt, så utvecklas ett situerat kunnande som delvis kan vara svårt att artikulera. Den här antologin vill bidra till att identifiera och diskutera det kunnandet. Inom teaterundervisningsfältet finns en internationell litteraturresurs att förhålla sig till men den nationella forskningsanknutna litteraturen har lyst med sin frånvaro. Vi författare menar att behovet av sådan litteratur finns hos många teaterlärare, teaterledare och teaterutövare runtom i vårt land.

    Antologin genomsyras av ett synsätt på lärande som betonar det kollektiva i den bemärkelsen att elever, deltagare, studenter och lärare gemensamt bidrar till det kunnande som ges möjlighet att utvecklas i teaterundervisningen. Mina kapitel är tydliga exempel på detta. Jag tar som utgångspunkt att teaterverksamhet huvudsakligen handlar om att kollektivt förbereda för möte med publik. Kapitlen visar en väg att förstå det kollektiva inom teater genom vetenskaplig teori och tidigare forskning. Grunderna är dialogisk och sociokulturell teori i relation till teaterpedagogik. Jag ger också konkreta exempel från min forskning kring lärande i, om och genom teaterproduktion på gymnasieskolans estetiska program. 

     _____

       

    Kommentar 1: Om en diskutand för presentationen utses (i linje med inbjudan till DiS 2020) så föreslår jag att hen koncentrerar sig på ett av de kapitel jag nämner ovan. Men just den här presentationen kan även klara sig utan diskutand med tanke på att det rör sig om en antologi och att texterna inte utgör forskningsstudier även om de (ofta) använder sig av forskning.

    Kommentar 2: Delar av abstract ovan utgör bearbetning av text i antologins förord, text som jag medverkat i tillkomsten av.

     

     

     

  • 26.
    Göthberg, Martin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Lyngfelt, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet2021Ingår i: LDN2021, Högskolan Kristianstad, 2021-11-11 –12 Litterturdidaktik och känslor (LDN=Litteraturdidaktiskt nätverk), 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Känslor spelar roll – om bildning och kollektiv dramatexttolkning på gymnasiet

    Bildning kan ses som en samhällsförsvarande process, där ett mål är att lära sig veta tillsammans (Sörlin, 2019). I presentationen prövar vi att förstå texttolkningsarbete som en gemensam bildningsprocess i en kontext där känslor och läspraktiker av nödvändighet samspelar, nämligen vid iscensättningen av dramatext (jfr. Vygotskij, 1999). Forskningsfrågorna är följande: a) Om bildning får sin betydelse genom ett processorienterat arbetssätt, hur kan kollektiv texttolkning beskrivas? och b) Hur ser det potentiella sambandet ut mellan textarbete i skolan (såsom vid processorienterad dramatexttolkning) och elevers agens i samhällsutvecklingen?

    Skolan, liksom svenskämnet, har avestetiserats (t.ex. Dahlbäck & Lyngfelt, 2017; Williams et al., 2018). Samtidigt finns omfattande forskning som uppmärksammar specifika lärandepotentialer och elevers agens i estetiska uttrycksformer (t.ex. Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å., 2018; Franks, 2014). Dramatexter inbjuder till multimodalt tolkningsarbete men forskningsintresset har varit begränsat vad gäller sådan läspraktik. 

    Priestly, Biesta och Robinson (2013) definierar agens på följande vis: “the way in which actors ‘critically shape their responses to problematic situations’ [där elevers agens] should be understood as a configuration of influences from the past, orientations towards the future and engagement with the present” (s.189). Hur elever agerar i specifika situationer påverkas alltså av deras tidigare kunskaper och erfarenheter, olika föreställningar om framtiden och det specifika sammanhanget, vilket i exempelstudien (Göthberg, 2019) var att gymnasieelever, under två terminer, inom ramen för både litteratursamtal och estetiska uttrycksformer iscensatte Molières De löjliga preciöserna. 

    Exempelstudiens kunskapsbidrag rör texttolkning genom emotionellt arbete i dramats som-om värld. I dramarolltagandet öppnar deltagarna ett speciellt meningsskapande mellanrum där de sätter textförståelse i rörelse, Dynamiken visar sig produktiv för utveckling av kollektiv förståelse såväl på ett mikroplan inom specifika sociala situationer som longitudinellt i transformationen av dramatext till scentext. Bildning får på så sätt betydelse genom elevers möjligheter till agens i konstnärligt präglat texttolkningsarbete där känslor spelar roll. 

    Nyckelord: bildning, dramatext, elevers agens, estetiska uttrycksformer, texttolkning.

    Martin Göthberg, gymnasielektor i ett kombinerat uppdrag mellan Mora gymnasium och Högskolan Dalarna och universitetslektor i estetiska uttrycksformer med inriktning mot teaterdidaktik, Göteborgs Universitet. mgh@du.se

    Anna Lyngfelt, professor i svenska med didaktisk inriktning, Högskolan Dalarna aly@du.se 

     

     

    Referenser

    Dahlbäck, K; Lyngfelt, A. (2017). Estetiska dimensioner i svenskämnets kursplaner från Lgr69 till Lgr 11. Educare 2017:1. 152-182.

    Franks, A. (2014). Drama and the representation of affect – Structures of feeling and signs of learning. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 19(2), 195–207. doi: 10.1080/13569783.2014.895614

    Göthberg, M., Björck, C., & Mäkitalo, Å. (2018). From drama text to stage text: Transitions of text understanding in a student theatre production. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 247–262.

    Priestley, M, Biesta, G. & Robinson, S. (2013). Teachers as agents of change: Teacher agency and emerging models of curriculum. I M. Priestley & G. Biesta (red.), Reinventing the curriculum. New trends in curriculumpolicy and practice (pp. 187–206). London: Bloomsbury Academic.

    Sörlin, S. (2019). Till bildningens försvar. Den svåra konsten att veta tillsammans. Stockholm: Natur & Kultur.

    Vygotsky, L. S. (1999). On the problem of the psychology of the actor’s creative work. In R. W. Rieber (Ed.), The collected works of L. S. Vygotsky (Vol. 6) (pp. 237–244). Hämtad från https://www.marxists.org/archive/vygotsky/works/1932/actors-creativity.htm

    Williams, J., Ferholt, B., Jornet, A., Nardi, B., & Vadeboncoeur, J., (2018) Development: The dialectics of transgression and social transformation. Mind, Culture, and Activity, 25(3), 187–191. doi: 10.1080/10749039.2018.1490525

  • 27.
    Göthberg, Martin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning 

    Solveig Malmsten och Martin Göthberg, Högskolan Dalarna

    Vi rapporterar resultat från forsknings- och utvecklingsprojektet SSOE, Svensklärares samtal om elevtext, som vi med stöd av ULF-medel bedrivit i samverkan med svensklärarlaget vid en medelstor svensk gymnasieskola. Projektets forskningssyfte har varit att bidra med kunskap om svensklärares sambedömningskultur och professionella agens i skrivundervisningen, givet att det performativa trycket på skolan återkommande problematiserats under det senaste decenniet (Biesta, 2015; Gyllander-Torkildsen, 2016). Tolv timmars sambedömning av övnings-NP har videofilmats, varefter samtliga sju deltagande lärare har intervjuats individuellt. I de videofilmade samtalen analyseras dels interaktionen mellan lärarna, dels det skrivdidaktiska innehållet så som viktning av olika textkvaliteter och utformning av respons. Analysen visade att sambedömningen bygger på omfattande delad, men övervägande tyst kunskap (jfr. Hansson, 2011) som huvudsakligen kommer till uttryck genom pekande i och citerande av Skolverkets bedömningsmatriser (jfr Meyer-Beining, 2020). Tillämpningen av bedömningskriterierna framstår som tämligen instrumentell då betygsättning diskuteras mer än formativ respons till eleven, och ytligare fenomen som referatteknik och textnära partier får betydligt större utrymme än textens funktionalitet i den fiktiva kommunikationssituationen (jfr Skolforskningsinstitutet, 2018). Sambedömningssamtalens dominerande syfte tycks alltså vara att tillvarata redovisningsskyldigheten (jfr Mickwitz, 2021). Denna bild nyanseras emellertid när agerandet under sambedömningssamtalen ställs i relation till intervjuerna, där elevens lärande för livet står i centrum för lärarnas reflektioner. Samtliga intervjuade är kritiska mot vissa diskursiva och materiella arrangemang som strukturerar skrivundervisning och bedömning av elevtext (jfr. Henning Loeb, Langelotz & Rönnerman, 2019), exempelvis ramarna kring Nationella prov. De formulerar konstruktiva förslag till kollegial utveckling av ämnesdidaktisk kompetens och vill höja svenskämnets status. Vi ser i lärarnas utsagor ett mikromotstånd mot performativitetskulturen där lärarna är på väg att stärka sin agens och möjligheterna att axla det professionella ansvaret för elevernas långsiktiga bildning.

    Nyckelord: skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agens

    Biesta, G. J. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.

    Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken, svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Göteborgs universitet,

    Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö högskola.

    Henning Loeb, I., Langelotz, L. & Rönnerman, K. (red.) (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur.

    Meyer-Beining, J. (2020). ”Of course we have criteria” Assessment criteria as material semiotic means in face-to-face assessment interaction. Learning, Culture and Social Interaction (24), 1–12.

    Mickwitz, L. (2021). Lärarprofessionalism när bedömning är betyg. I Å. Hirsh & C. Lundahl: Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete, 27–46.

    Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Skolforskningsinstitutet.

  • 28.
    Isaksson, Ann
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Estetiska lärprocesser i svenskklassrummet på högstadiet: Lärares uppfattningar om estetiska lärprocesser i svenskämnet2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Lantz, Anna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Karlsson, Jenny
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Svensklärares erfarenheter av arbetssätt med skönlitteratur: En intervjustudie om läsintresse inom svenskämnet med inriktning mot högstadiet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka svensklärares erfarenheter av arbetet med skönlitteratur i undervisningen och vilka didaktiska verktyg som kan tillämpas för att främja och bibehålla läsintresset hos högstadieelever. Syftet var också att få en förståelse för hur svensklärare kan vägleda högstadieelever i läsningen av skönlitteratur. Detta gjordes utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningarna för denna studie var vilka erfarenheter svensklärare har inom användningen av skönlitteratur i undervisningen och vilka arbetssätt svensklärare framhäver för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset. För att uppfylla syftet har denna studie baserats på en kvalitativ metod där intervjuer har genomförts med tio svensklärare. Eftersom syftet har varit att undersöka svensklärares erfarenheter och arbetssätt har kvalitativa intervjuer varit ett lämpligt verktyg att använda. Resultatet av denna studie har visat att det finns delade erfarenheter inom användningen av skönlitteratur med högstadieelever. Vissa svensklärare har en positiv erfarenhet av att elever upplever läsningen som lustfylld medan andra svensklärare upplever i stället ett motstånd från eleverna. Gemensamt för alla svensklärare var att de upplever den skönlitterära läsningen i undervisningen som tidskrävande och därför finns en önskan om mer tid för läsning i undervisningen. De didaktiska verktyg och arbetssätt som svensklärarna har lyft fram för att stötta högstadieelever i den skönlitterära läsningen som vidare kan öka läsintresset är relaterbar läsning, högläsning, boksamtal och filmatisering. Utifrån intervjuerna framgår det att svensklärarna arbetar med olika metoder för att nå en lyckad läsupplevelse och arbetssätten varierar beroende på vilken elevgrupp som undervisas. För en positiv utveckling angående högstadieelevers skönlitterära läsning är det också viktigt att ha ett gott samarbete med hemmen för att skapa bästa förutsättningarna för elevers läsintresse.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    The runes of the kingdom: 100 Danish stories2021Ingår i: Fornvännen, ISSN 0015-7813, E-ISSN 1404-9430, Vol. 116, nr 1, s. 78-80Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    The Runic Inscriptions of the Isle of Man2022Ingår i: NOWELE, ISSN 0108-8416, E-ISSN 2212-9715, Vol. 75, nr 2, s. 263-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 32. Low, D. E.
    et al.
    Lyngfelt, Anna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Thomas, A.
    Vasquez, V. M.
    Critical Literacy and Contemporary Literatures2021Ingår i: The Handbook of Critical Literacies, Taylor and Francis Inc. , 2021, s. 308-316Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    At the heart of this chapter is a call for teachers, academics and researchers to understand and investigate the relationship between critical literacy, fictionality, meaning making and power, in order to undertake, promote and illustrate the potential of contemporary literatures for transformative learning that contributes to a more equitable social order. The chapter begins with an instance of learning in the classroom. From this vignette, we identify key concepts we feel represent what it means to work with contemporary literatures from a critical literacy perspective. After identifying significant issues and the critical work needed with contemporary literatures, the chapter then discusses the pedagogical and research implications of these issues. We also address the responsibilities and knowledge about and around contemporary literatures required by academics to most effectively enact critical literacy. We end the chapter with a call to action in the form of recommendations for future research and praxis.

  • 33. Lyngfelt, Anna
    et al.
    Söderberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Att göra sin röst hörd – en didaktiskt orienterad bilder-boksanalys av Naturen och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl2021Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 9, nr 3, s. 28-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Genom narratologisk analys utforskas didaktiska möjligheter att utveckla kunskap om relationen mellan ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Två bilderböcker utgör utgångspunkt för analysen: Naturen (2020), av Emma AdBåge, och Mitt bottenliv – av en ensam axolotl (2020), av Linda Bondestam. Forskningsfrågan lyder: Hur kan analys av begreppet röst vara didaktiskt användbart för att bilderböckernas läsare ska kunna positionera sig själva i relation till böckernas innehåll och det omgivande samhället? De bilderböcker som används rymmer en stor tolkningspotential. Detta visar sig genom bilduppslagens rikedom av representationer i form av exempel hämtade från vår ”civilisation”. Dessa möjliggör prövande, tänkbara positioneringar för böckernas läsare. Genom att lyfta fram möjligheter med den narratologiska analysen visar vi vad klassrumsarbete skulle kunna innebära, med utgångspunkt i UNESCO:s Education for Sustainable Development Goals. Learning Objectives (www.en.unesco.org).

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Bortom kontextualisering – försök med perspektivvidgande grammatikundervisning i lärarutbildningen2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kontextualiserad grammatikundervisning har under senare år lyfts som ett ideal internationellt, jfr exempelvis Macken-Horarik m.fl. (2018). Däremot finns knappast några studier om hur sådan litteracitetsstödjande grammatikundervisning fungerar inom förstaspråksämnet i en nordisk utbildningskontext – kanske en följd av att nordiska skolors läroplaner kan anses tillmäta metakunskaper om språk fler syften än att stödja läs- och skrivförmågan. Föredraget presenterar en planerad artikel för Acta Didactica Norden. Artikeln beskriver först en undervisningsmodell som går bortom ambitionerna för kontextualiserad grammatikundervisning och som vi utprövat inom utbildningen för blivande svensklärare i grundskolans år 7–9 och gymnasieskolan. Därefter undersöker vi i vilken utsträckning de lärarstuderande upplever att undervisningsmodellen gynnat dem på personligt och professionellt plan. 

    Undervisningsmodellen har utprövats under tre år i form av en tioveckorskurs inom ämneslärarprogrammets första termin. I kursen introduceras studenterna i traditionell grammatik (Lundin 2017), SFL (Holmberg & Karlsson 2019) och stilistik (Lagerholm 2008), som de utnyttjar för att analysera sakprosa, skönlitteratur och elevtexter. Ett första mål är att deltagarna ska se grammatikens relevans inom vardera av Ivanics (2004) sex diskurser kring textarbete samt upptäcka att svenska som språkämne (Hansson 2011) kan stödja inte bara kommunikativa färdigheter utan även bildning och demokrati. Ett andra mål är att deltagarna i sin framtida grammatikundervisning ska ha förmågan att göra språkvetenskapligt och didaktiskt väl motiverade val kring frågorna vad, hur och varför utifrån varje specifik undervisningskontext. Därför innehåller kursen stora mått av metareflektion och parallellprocesser, d.v.s. ”sådan reflexiv aktivitet i vilken lärarstudenterna får genomleva liknande situationer som deras elever kommer försättas i” (Billing & Lundegard 2019:271).

    I en pågående studie utvärderar vi nu i vilken utsträckning deltagarna upplever att kursen bidragit till dessa två mål. Det empiriska materialet omfattar anonyma kursvärderingar från alla genomförda kurstillfällen samt intervjuer med ett urval studenter som slutfört kursen för ett respektive tre år sedan. Som jämförelsematerial intervjuas också ämneslärarstudenter som studerat grammatik i en annan form. Kursvärderingar och intervjuer analyseras tematiskt (Braun & Clarke 2006) med sikte på dels studentens personliga utveckling ifråga om attityder till och självförtroende inom ämnesområdet, dels studentens professionella utveckling ifråga om teoretiska kunskaper och didaktisk förmåga. Preliminära resultat visar stor variation mellan olika deltagare. Högpresterande studenter uppskattar ofta det integrerade upplägget och upplever i förhållandevis hög grad att de nått de mål som beskrivits ovan. Lågpresterande studenter däremot önskar mer isolerad träning av olika grammatiska analysmetoder och har svårare att se kursens användbarhet i ämnesdidaktisk praktik. 

    Vår preliminära slutsats är att undervisning som relaterar grammatik till annan metakunskap om språk och till fler syften än utveckling av kommunikativa färdigheter har potential: den kan skapa en mer positiv attityd till kunskapsområdet hos blivande lärare och stärka ett helhetsperspektiv på språk och litteratur i deras undervisningspraktik. För att fler studenter ska gynnas kan emellertid de didaktiska valen behöva explicitgöras och motiveras ytterligare. Kunskaperna från grammatikundervisningen skulle också behöva aktualiseras oftare i andra delar av lärarutbildningen för att tydliggöra deras relevans för hela förstaspråksämnet, oavsett om man betraktar det som färdighetsämne, bildningsämne eller demokratiämne.

  • 35.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Grammatikundervisning för alla kunskapsformer2023Ingår i: Abstraktbok, 2023, s. 32-33Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Sedan Bolognareformen ska högre utbildning i Sverige ge kunskap i tre former som benämns kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Denna indelning i kunskapsformer har kritiserats som led i en likriktning och målstyrning av högre utbildning (Persson 2019), men har som utbildningsfilosofisk idé potential att bidra till utbildningars hållbarhet (Gustavsson 2009). Detta föredrag diskuterar i vilken utsträckning medveten satsning på alla tre kunskapsformer kan göra grammatikundervisning angelägen för lärarstuderande på ett sätt som bäddar för social hållbarhet i skolans svenskundervisning.

    Utgångspunkten är en undervisningsmodell som under tre år utprövats inom ämneslärarprogrammet med inriktning svenska. Studenterna möter där lingvistiska metakoncept (van Rijt m.fl. 2022) från klassisk grammatik, SFL och stilistik. Varierade arbetssätt bidrar till ämnesdidaktisk kompetens genom parallellprocesser (Billing & Lundegård 2019). Grammatikundervisningen kontextualiseras (Myhill m.fl. 2012; Kabel & Bjerre 2020) men framställs inte enbart som ett led i svenskundervisningens vanliga färdighets-, process- och genrediskurs (Ivanič 2004; Sturk & Lindgren 2019). I stället diskuteras löpande hur grammatiska kunskaper även kan gynna en socio-politisk diskurs.

     

    Undervisningsmodellens potential för de olika kunskapsformerna har utvärderats genom deltagares skriftliga reflektioner under kursens gång samt intervjuer med ett urval deltagare från olika kurstillfällen. En tematisk analys (Braun & Clarke 2006) av materialet visar vissa skillnader i deltagarnas behållning. Majoriteten tycks emellertid, i likhet med Denhams (2020) slutsatser, förutom kunskaper om svenskans grammatik uppnå förståelse för språklig variation, textanalytiska färdigheter, grammatikdidaktisk förmåga – samt en värderingsförmåga och ett förhållningssätt som kan stötta deras framtida elevers kritiska litteracitet och språkliga ansvarstagande för jämställdhet och demokrati.

  • 36.
    Malmsten, Solveig
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Göthberg, Martin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska. Göteborgs universitet.
    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål: Sopdykaren och andra bedömardilemman2023Ingår i: Skrivundervisningens praktiker / [ed] Eva Hultin, Karin Jönsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 121-140Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 37.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Att handleda elever i skrivutveckling2023Ingår i: Skrivundervisningens praktiker / [ed] Eva Hultin & Karin Jönsson, Lund: Gleerups Utbildning AB, 2023, 1.1, s. 176-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 38.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Breakout-rum – en plats för möten och mångfald i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Som en följd av Covid-19-pandemin har behov av mer kunskaper om undervisning och digitalisering i den svenska skolan uppmärksammats. Syftet med presentationen är att med fokus på ämneslitteracitet (Shanahan & Shanahan, 2008, 2012) synliggöra hur gymnasielärare i samhällskunskap genom digitala breakout-rum, som mötesplatser, skapar möjligheter till handledning av elever i språk- och kunskapsutveckling (Gibbon, 2006). Studien är en del av det pågående och praktiknära projektet Digitala resurser i undervisningen där 13 lärare och en forskare samarbetar kring utvecklande av nya kunskaper om multimodalitet, literacy och lärande i klassrummet (Jewitt, 2002; Bezemer, Kress & O´Halloran, 2016; Jewitt & Kress, 2003; Nordmark, 2023). I denna delpresentation består materialet av sju klassrumsobservationer vid grupparbete i digital undervisning, en klass under pandemin och en klass efter pandemin, samt 10 videoinspelade intervjuer med elever. För denna delstudie har videoinspelade undervisningssekvenser valts ut för fördjupad analys med fokus på ämnesord och samhällsvetenskapliga tankeredskap (Sandahl, 2015). Särskilt intresse läggs på hur lärarens språkutvecklande handledning kan bidra till elevernas kunskapsutveckling i ämnet. De preliminära resultaten visar att när läraren börjar använda breakout-rum i undervisningen uppmärksammas didaktiska värden i elevers gemensamma skrivande samt integreras läsande, samtalande, lyssnande och skrivande med olika modaliteter. Breakout-rummen främjar mångfald genom att läraren ges möjlighet att uppmärksamma och ge feed forward till både enskilda elever och samtliga grupper under en och samma lektion. Användningen av breakout-rum uppfattas av lärare och elever som främjande för literacy engagement och literacy achievement (Cummins, 2015).

    Nyckelord: breakout-rum, ämneslitteracitet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, multimodalitet, lärande

    Referenser

    Cummins, J. (2015). Language Differences that Influence Reading Development. I P. Afflerbach Handbook of Individual Differences in Reading, Reader, Text, and Context, (s. 223–244). Routledge.

    Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren. 

    Jewitt, C. (2006). Technology, Literacy, Learning. A Multimodal Approach. Routledge.

    Jewitt, C. & Kress, G. (2003). Multimodal literacy. Peter Lang. 

    Jewitt, C., Bezemer, J. & O´Halloran, K. (2016). Introducing Multimodality. Routledge. 

    Nordmark, M. (2023). Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´lesson plans. Utbildning & Lärande, 17(1), 65–83. https://doi.org/10.58714/ul.v17i1.12757

    Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]

    Shanahan, C. & Shanahan, T. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content Area Literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40­–59. 

    Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What is Disciplinary Literacy and Why Does it Matter? Topics in Language Disorders, 32(1), 7-18.

  • 39.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Den virtuella bokcirkeln: samtalande, läsande och skrivande i en språkutvecklande förening2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med Covid-19-pandemin behövde gymnasieskolan våren 2020 göra en hastig omställning från klassrumsundervisning till virtuell undervisning. Likt Hodges et al (2020) ser jag omställningen som ”emergency remote teaching”. Omställningen satte akut fokus på användning av digitala resurser i undervisningen och hur dessa formar multimodalitet, literacy och lärande i klassrummet (Jewitt, 2002;Bezemer & Kress, 2016; Jewitt & Kress, 2003). Denna presentation diskuterar preliminära resultat från det pågående praktiknära och praktikutvecklande forskningsprojektet Digitala resurser i undervisningen. 13 gymnasielärare och en forskare samarbetar kring utveckling av nya kunskaper om digitala resurser som förvärvats i samband med pandemin. Kunskaper som omfattar villkor för språkutveckling, läsande och skrivande i ett vidare perspektiv. Syftet med presentationen är att diskutera utifrån ett bokcirkelprojekt där språk och litteratur med hjälp av digitala resurser korsbefruktar varandra. Materialet består av 16 virtuella klassrumsobservationer under engelsklektioner i tre klassrum samt nio videoinspelade intervjuer med två lärare. Jewitt och Kress (2003) används för analys av multimodalliteracy och hur digitala resurser bidrar till att forma kunskap. Fyra aspekter för att representera mening beaktas: materialitet, inramning, design och produktion. Följande forskningsfrågor ställs: Hur är digitala resurser länkade i undervisningen för att ge eleverna möjligheter till aktivt språkligt deltagande? Vilka lärdomar lyfter lärarna fram för att utveckla elevernas samtalande, läsande och skrivande? Preliminära resultat visar att trots tidigare vana hos elever och lärare att arbeta på skärmar blev omställningen stor när undervisningen gick över till att bli helt virtuell. För lärarna innebar det ett didaktiskt nysökande efter hur läsande, samtalande och skrivande med hjälp av olika modaliteter kan integreras och i interaktion med eleverna. Lärarna understryker också vikten att uppmärksamma både elevers och lärares språkanvändning samt tillgång till skrivna texter för aktivt meningsskapande. Utifrån resultaten diskuteras digitala resursers användning i språkundervisningen i det virtuella klassrummet ochi det fysiska klassrummet.

  • 40.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Digitalisation in Education: Scaffolding Language and Scaffolding Learning2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic/aim

    Digitalisation in education has been studied in terms of how it affects multimodality, literacy, and learning in the classroom (Jewitt, 2002; Bezemer & Kress, 2016; Jewitt & Kress, 2003).

    The Covid 19 pandemic highlighted the need for greater knowledge about digitalisation in education in Swedish schools. The change from face-to-face teaching to virtual teaching put a critical spotlight on teacher’s knowledge of didactic choices (Hodges et al., 2020).

    Here are presented preliminary results from ongoing practice-based research project ‘Digital resources in teaching’. 13 teachers at upper secondary school, together with a researcher, collaborated to make use of teacher knowledge of digital resources acquired during the pandemic. Challenges and opportunities were identified for scaffold language and scaffold learning (Gibbons, 2006). This presentation aims at discussing the use of digital breakout rooms in teaching, its implications for teachers and their pupils, with special focus on participation and engagement.

    Theoretical framework

    This study takes a multimodal approach to learning as its theoretical point of departure. Based on the notion of multimodal literacy (Jewitt & Kress, 2003), the study analyses how digital resources in a range of modes contribute to the shaping of knowledge and what it means to be a teacher in the virtual classroom. In accordance with Jewitt and Kress (2003), four aspects for representing meaning are considered: materiality, framing, design, and production.

    Methodology/research design

    Data were collected in 2020-2022 and consist of five videorecorded interviews with the same focus group involving three teachers. Additionally, audio-recorded observations of 16 lessons in virtual classrooms involving three different classes were collected. 

    Expected results/findings

    Preliminary findings show virtual teaching corresponds to a big change for both pupils and teachers, despite previous exposure to working with digital screens. The virtual group rooms, ‘breakout rooms’, were valuable in teaching, learning and interaction. Teachers noted breakout rooms contributed to more pupil engagement and participation. The usage of breakout rooms meant teachers started looking for ways to integrate reading, conversation and writing of different modalities. Teachers emphasise how virtual teaching put importance on language use and written text in meaning making. Written text and text composition becomes prioritised when teaching becomes virtual.

    Relevance to Nordic educational research

    This novel data contributes to greater understanding of how virtual teaching caused by the global pandemic has impacted teaching in Swedish upper secondary schools.

  • 41.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Feedback on writing in the virtual classroom. “It became a new way of thinking of learning for me as a teacher”2024Ingår i: Abstract Book, 2024, s. 69-69Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Feedback on writing in the virtual classroom. “It became a new way of thinking of learning for me as a teacher”

    Research topic/aim

    The Covid-19-pandemic gave desires to stive for new pedagogical and didactic ways and habits of literacy use in classroom teaching. In this paper I explore the linking of teachers' feedback on writing and students' achievement of disciplinary literacy in social sciences in virtual classroom teaching at upper secondary school. The aim is to turn attention to the influence of the teachers' feedback as a tool for thinking, talking and meaning-making to develop disciplinary literacy (Shanahan & Shanahan, 2008, 2012; Sandahl, 2015; Gibbons, 2006) in students collective writing for learning. Questions asked are:

    • How does the teacher use feedback in writing to contribute to the students' knowledge development?
    • What function does the use of text and collective writing have in the virtual teaching?
    • How are the use of digital breakout rooms reshaping classroom teaching? 

    Theoretical framework

    This study takes a multimodal approach to learning and digitalisation in the classroom (Jewitt, 2006; Bezemer & Kress, 2016; Jewitt & Kress, 2003; Nordmark, 2023). In accordance with Jewitt and Kress (2003), four aspects for representing meaning are considered: materiality, framing, design, and production.

    Methodological design

    Data were collected in 2020-2022 and consist of classroom audio recordings in social science during the pandemic, and post-pandemic video recordings. In total 7 lessons and 10 video recorded interviews with students.

    Expected conclusions/findings

    Preliminary findings, the teacher's feedback on writing during the students' text composition is highly appreciated and seen as very valuable. Also that the teacher in virtual teaching classroom is always present as an expert who helps the students to develop the text and answer questions. The text-oriented teaching contributes to students gaining access to more complex forms of text and text composition through social studies subject concepts and thinking tools. Students identify writing in social studies as focused on the content and not on form and structure.

    Relevance to Nordic educational research

    This study is relevant in a Nordic context and contributes to greater understanding of how virtual classroom teaching requires language awareness, and teachers planning for students' active participation to scaffold learning in disciplinary literacy.

    References

    Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren. 

    Jewitt, C. (2006). Technology, Literacy, Learning. A Multimodal Approach. Routledge.

    Jewitt, C. & Kress, G. (2003). Multimodal literacy. Peter Lang. 

    Jewitt, C., Bezemer, J. & O´Halloran, K. (2016). Introducing Multimodality. Routledge. 

    Nordmark, M. (2023). Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´lesson plans. Utbildning & Lärande, 17(1), 65–83. https://doi.org/10.58714/ul.v17i1.12757

    Sandahl, J. (2015). Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls- och historieundervisning. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]

    Shanahan, C. & Shanahan, T. (2008). Teaching Disciplinary Literacy to Adolescents: Rethinking Content Area Literacy. Harvard Educational Review, 78(1), 40­–59. 

    Shanahan, T. & Shanahan, C. (2012). What is Disciplinary Literacy and Why Does it Matter? Topics in Language Disorders, 32(1), 7-18.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Learning from the Covid-19 pandemic: What is the role of digital resources and multimodal literacy in virtual teaching?2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Learning from the Covid-19 pandemic: What is the role of digital resources and multimodal literacy in virtual teaching?

    Research topic/aim

    The Covid-19 pandemic has entailed challenges as well as opportunities for education in Sweden. During the spring of 2020, teachers in Swedish upper secondary schools had less than a week to make the change from face-to-face to virtual teaching. In December 2020, they once again had to switch to virtual teaching. For teachers and pupils, these changes in teaching modality involved new uses of digital resources. The purpose of this study is therefore to highlight Swedish upper secondary school teachers' practices and perspectives on modifying their teaching with respect to the use of digital resources and multimodal literacy in the virtual classroom. 

    Theoretical framework

    This study takes a multimodal approach to learning as its theoretical point of departure. Based on the notion of multimodal literacy (Jewitt & Kress, 2003), the study analyses how digital resources in a range of modes contribute to the shaping of knowledge and what it means to be a teacher in the virtual classroom. In accordance with Jewitt and Kress (2003), four aspects for representing meaning are considered: materiality, framing, design, and production. 

    Methodology/research design

    Data for the study were collected in 2020-2021. The analysis is based on 19 video-recorded interviews with three focus groups involving a total of 13 teachers, as well as audio-recorded observations of 16 lessons in virtual classrooms involving three different classes. The focus group constellations being based on teachers being from three different schools. 

    Expected results/findings

    The results indicate that all teachers in the three focus groups emphasise the importance of the written text in the virtual classroom, while in the traditional classroom, written texts function more as a form of support. Access to digital pedagogical resources has been uneven among the three groups. Focus group 1 has limited access to digital resources and believes that the digital resources have functions as a storage place for making documents available and checking data on a platform. Focus group 2 has access to extensive digital resources and describes that this enables individualisations in the digital classroom. Focus group 3 has gained access to digital breakout rooms and argues that these were a pedagogical and didactic breakthrough for virtual teaching. The digital breakout rooms contribute to support learning in interaction between the participants in the multimodal literacy practice. 

    Relevance to Nordic educational research

    In Nordic countries, there is ample research on literacy studies in digitally rich environments. This study can contribute with a broader picture of how digital literacies are situated in ordinary and naturally occurring virtual classrooms. Due to the Covid-19 pandemic, teachers have been faced with new challenges for instruction and teaching virtually. This study thus provides additional insights into the important role of focusing on pedagogical and didactical ways of involving teachers and pupils in the use of multimodal literacy and digital resources. 

    Reference

    Jewitt, C. & Kress, G. (2003). Multimodal Literacy. Peter Lang. 

  • 43.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´ lesson plans2023Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 17, nr 1, s. 65-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    2018 reviderades läroplanerna och ämnesplanerna i Sverige med syfte att stärka elevernas digitala kompetenser. Syftet med denna artikel är att undersöka hur yrkeslärarstudenter i gymnasieskolan legitimerar användning av digitala verktyg i lektionsplaneringar för att stödja elevers lärande. I artikeln analyseras vilken kunskap, vilka möjligheter och utmaningar som yrkeslärarstudenter konstruerar som legitima i sina lektionsplaneringar i relation till digitaliseringsreformen. Detta ger ett kunskapsbidrag om vad yrkeslärarstudenterna motiverar som centralt i undervisningspraktiken. Utifrån Theo van Leeuwens legitimeringsanalys analyseras 25 yrkeslärarstudenters lektionsplaneringar samt åtta etnografiska intervjuer. Legitimeringsanalysen illustrerar yrkeslärarstudentens argumentering med referenser eller med handlingar som behöver utföras, eller inte utföras. Argumenten har till uppgift att rättfärdiga språkande eller handlingar så de blir accepterade av andra. Legitimeringen synliggör även relationer och ansvar mellan parter. Resultaten visar att yrkeslärarstudenterna legitimerar sina val till auktoritet. Lektionsplaneringarna utgår från yrkeslärarstudenternas förhållande till sitt eget handlande i undervisningen. Hur eleverna ska utveckla sitt lärande och digitala kompetenser berörs dock inte. De digitala verktygen som resurser i undervisningen legitimeras med referenser till snabbhet, smidighet, kontroll och överblick. Användande av digitala verktyg är starkt kopplat till skrivande vilket inverkar på studie- och arbetsliv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Nordmark, Marie
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    P(ICT)ures of writing development in teacher training and classroom teaching2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research topic/aim

    Writing is a key competence in an increasingly digital society – and teachers and teacher education need knowledge of how students in the classroom are trained on written composition development. Using data from newly graduated teachers in years 4-6 and teachers at upper secondary school, I elucidate what of written composition development they bring with them from their teacher education to their own classroom teaching in Swedish.

     

    Theoretical framework

    Based on threshold concepts (Meyer & Land 2005), analyses of which knowledge in teaching writing is seen as central. Thus, the threshold concepts can name key concepts, elements, thoughts and experiences that the new teachers need to develop the students' writing. Meyer & Land (2005) understand threshold concepts like portals, which open up new understandings and perspectives. 

     

    Methodology/research design

    The data is created in spring 2020, in the first wave of Covid-19 in Sweden. The research is based on video-recorded semi-structured interviews with eight newly graded teachers three months after exam. Further analyses investigate relationships of written composition development to the curricula in the two teacher training programs. 

    Expected findings

    The preliminary findings indicate that teachers feel comfortable teaching with digital resources in writing, but they see many thresholds concerning didactic and pedagogical knowledge about how they can teach writing development. The teachers express the lack of tools to teach students to create texts, to develop texts to a higher quality and to support students who are in need of special support in writing. Indirectly, they have learned about writing when they themselves have written assignments, particularly the degree project has been a good resource for learning about writing and writing tutoring.

     

    Relevance to Nordic educational research

    This study can contribute with current pictures from newly graduated teachers teaching practices linked to recently completed teacher training in mother tongue education. It seems that digital resources is the new normal in classroom teaching but teaching and learning to learn is not yet linked to written composition development. Research on written composition is rare. Written composition is important for learning, meaning making and a potentially better future for studies, professional life and active participant in society.

  • 45.
    Rajic, Emelie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Eén, Johanna
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Gemensamt skrivande i skrivundervisningen: En empirisk studie om lärares uppfattningar gällande 2022 års kursplan och dess inverkan på skrivundervisningen i svenskämnet för årskurs 7–9.2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar om skrivundervisningen och det gemensamma skrivandet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som analyserar och diskuterar tio lärares syn på sin skrivundervisning i förhållande till läroplanen, Lgr22 samt deras uppfattningar om införandet av det gemensamma skrivandet. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och uppsatsen vilar på den sociokulturella teorin där lärande sker i samspel med andra.I den nya kursplanen för svenskämnet i årskurs 7 - 9 finns numera det gemensamma skrivandet med i det centrala innehållet. Vilket är nytt för läroplanen men utifrån vårt resultat uppger lärarna att de har använt ett gemensamt skrivande redan innan den nya kursplanen implementerades. Resultatet visar att lärare har en liknande syn på hur ett gemensamt skrivande kan användas i skrivundervisningen då majoriteten lärare anser att det gemensamma skrivandet är ett didaktiskt verktyg som de använder i helklass för att inleda ett nytt arbetsområde men som sedan mynnar ut i ett enskilt skrivande och i en enskild bedömning. Vidare visar resultatet att merparten av lärarna inte har ändrat sina tidigare planeringar i samband med implementeringen av den nya kursplanen. I resultatet kan vi utläsa ett mönster av att lärarna ser användandet av texttyper som centralt för skrivundervisningen och utifrån att kriterierna kring texttyperna inte har ändrats i den nya kursplanen har lärarna valt att inte ändra sina tidigare planeringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46. Rosenbaum, Cecilia
    et al.
    Svensson, Anette
    Söderberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    En väv av förståelse: Mellanstadieelevers utsagor om sin fiktionsläsning2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 1, s. 119-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med artikeln är att illustrera vilka litterära iakttagelser några elever i årskurs fyra ger uttryck för när de läser berättelsen ”Draken med de röda ögonen” av Astrid Lindgren (1980) och hur dessa iakttagelser kan bidra med kunskap om vad som kan utgöra utgångspunkt och tas tillvara när en Litteraturundervisning planeras och genomförs på mellanstadiet. Datamaterialet består av nio semi-strukturerade intervjuer som transkriberats och därefter analyserats utifrån vilka litterära föreställningsvärldar eleverna bygger i mötet med berättelsen (Langer, 2017). Därefter diskuteras dessa föreställningsvärldar i relation till vilken litterär kompetens de intervjuade eleverna ger uttryck för (Torell, 2002). Studien visar att de intervjuade elevernas läsprocess är dialogisk och att de lägger in sina personliga erfarenheter i texten samtidigt som de förhåller sig till textens förhållningssätt till textkonventionerna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Strand, Sara
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Genus och jämställdhet i svenskundervisningen: Gymnasielärares uppfattningar om hur de undervisar om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka uppfattningar gymnasielärare har om sin undervisning om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter. För att besvara studiens frågeställningar valdes metoden semistrukturerad intervju och empirin består av sex intervjuer med svensklärare som alla undervisar på gymnasiet. Informanternas svar analyseras ur ett genusperspektiv och tar stöd i Hirdmans (2003) teorier om genus och genussystemet. Intervjusvaren analyseras även i relation till genusstudier med fokus på läsning samt teorier om skönlitterära texters fördelar för klassrumssamtal. Undersökningens första frågeställning undersöker lärares uppfattningar om sin undervisning i relation till skönlitterära texter. Undersökningens andra frågeställning undersöker lärares uppfattning om hur de undervisar om genus och jämställdhet i relation till skönlitterära texter. Genom att använda metoden semistrukturerad intervju, som utgår från den intervjuguide som utformats utifrån undersökningens syfte och frågeställningar, kan följdfrågor ställas och informanternas resonemang kan utvecklas. Det verktyg som informanternas svar analyseras med är Fangens (Elvstrand et.al 2015) tre tolkningsgrader där den första tolkningsgraden utgörs av det första mötet med empirin, den andra tolkningsgraden innebär att empirin sätts samman med tidigare forskning och den sista tolkningsgraden innebär att empirin studeras för att finna underliggande agendor eller teman. De teman som aktualiseras är valet av skönlitterära texter och att styrdokumenten inte specificerar vilken skönlitteratur som ska läsas i samband med vilket område. Detta ger svensklärarna friheten att välja skönlitterära texter och arbetssätt i relation till den valda skönlitteraturen, vilket de också gör. En av undersökningens slutsatser är dock att det finns lika många sätt att undervisa på som det finns lärare. Enligt informanterna läggs mycket ansvar för undervisningen på den enskilde läraren vilket kan resultera i att lärare aktualiserar ämnen som intresserar dem. Även om informanterna vinklar undervisningen efter sina personliga intressen är deras uppfattningar att genus och jämställdhet tas upp en hel del i undervisningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48. Svensson, Anette
    et al.
    Söderberg, Eva
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Gästredaktionell kommentar2022Ingår i: Forskning om undervisning och lärande, ISSN 2000-9674, E-ISSN 2001-6131, Vol. 10, nr 1, s. 3-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Säbb, Catharina
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Samuelsson, Linnea
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Svenskämnet, läroboken och läroplanen: En undersökning av hur läroplanen kommer till uttryck i läroböcker samt lärares användning av läroböcker.2024Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Läroböckers roll i den svenska skolundervisningen har länge varit stark, men de senaste decenniernas digitalisering har inneburit att läroboken fått stor konkurrens. I följande litteraturstudie identifieras ett nytt skifte i skolpolitiken, där läroboken återigen ses som central för elevers kunskapsinhämtning. Med anledning av detta skifte har vi funnit det relevant att undersöka hur lärare använder läroböcker i sin undervisning och även hur läroböckerna korrelerar med den läroplan som de förhåller sig till. Studien har avgränsats till att behandla dessa frågor inom ramen för svenskämnet, med tyngdpunkt på högstadiet och gymnasiet. För att få svar påfrågeställningarna har tidigare forskning sammanställts och analyserats för att hitta mönster och samband. Resultatet tyder på att de undersökta läroböckerna på olika sätt inte lyckas förmedla den intention läroplanen har gällande svenskämnet. Framför allt ses detta i fråga om representation av författare med olika kön och etnicitet men även i fråga om likvärdighet gällande elevsyn och skönlitteraturens syfte. Resultatet i fråga om lärares användning av läromedel visar på att lärare med längre erfarenhet generellt är friare i sitt förhållningssätt till läroböcker och dessutom mer kritiska till dess innehåll och utformning. Det visar också att de läroböcker som används ofta kompletteras och blandas med annat material på grund av otillräckliga kopplingar till styrdokument, inaktualitet och begränsade möjligheter till anpassningar på individ- och gruppnivå.

  • 50.
    Söderberg, Eva
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Ehriander, Helene
    Flicka med stora skor. Pippi Långstrump i debatt, forskning och läsares minnen2022Ingår i: Flickboken och flickors läsning. Flickskapande nu och då / [ed] Helene Ehriander och Corina Löwe, Göteborg Stockholm: Makadam Förlag, 2022, s. 292-327Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
12 1 - 50 av 60
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf