Avhandlingsstudiens utgångspunkt är lärares didaktiska överväganden i relation till formativ bedömning och differentierad skriftspråksundervisning i förskoleklass. Studiens syfte är att bidra med kunskap om lärares bedömningspraktik vad gäller förskoleklasselevers skriftspråksutveckling och den undervisning som följer på det. I sammanhanget fokuseras de medverkande lärarnas didaktiska överväganden utifrån begreppet differentiering, det vill säga en undervisning som svarar mot enskilda elevers och gruppens behov.
Studiens övergripande teori är sociokulturellt perspektiv på lärande (Säljö, 2000), där interaktionen mellan lärare och elever i samband med skriftspråkundervisning är centralt. Stöttning (Woods et al., 1976) är ett begrepp som bidrar till att synliggöra vilka undervisningsaktiviteter som syftar till att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt. Materialet analyseras med innehållsanalys för att synliggöra lärarnas didaktiska avvägningar utifrån studiens syfte.
Avhandlingsstudien ingår i ett större projekt som omfattar 48 förskoleklasser. I föreliggande avhandlingsstudie sker datainsamling med videoobservationer av undervisning i 12 förskoleklasser och semistrukturerade didaktiskt inriktade intervjuer med förskoleklassernas lärare. Även undervisningsmaterial, inkluderat kartläggnings- och bedömningsmaterial som de medverkande lärarna använder samlas in och analyseras tematiskt (Braun & Clarke, 2006). Analysen kan synliggöra olika teman och mönster i undervisningsmaterialet, sett till både underlag för bedömning av elevers kunskaper och för differentierad undervisning.
Preliminära resultat indikerar att huvuddelen av den lärarledda helklassundervisningen i de observerade klassrummen inte är differentierad. Återkoppling verkar ges sparsamt främst fokusera arbetsprocessen. I det enskilda arbetet verkar differentiering förkomma i större utsträckning när eleverna har möjlighet att utföra uppgifter på olika sätt, t.ex. att skriva bokstäver, ord eller meningar. I lekaktiviteter finns utrymme att differentiera skriftspråksundervisningen, den möjligheten förfaller att tas till vara av lärare, särskilt när flera lärare arbetar tillsammans i elevgruppen. Bedömning verkar främst ske i formaliserade sammanhang och när återkoppling ges sker det främst på individnivå i samband med enskilt arbete i svenska eller i lek.
Studien är av relevans när förskoleklassen troligen kommer att ingå i en obligatorisk 10-årig grundskola och eftersom tidigare studier och rapporter visar att undervisningen i förskoleklass inte i särskilt stor utsträckning utgår från elevernas kunskaper. Studien kan bidra med kunskap om hur undervisningen kan planeras och genomföras i förskoleklass för att eleverna ska möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.