Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 74
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Bromance i franskspråkig sånglyrik. En studie av manlig vänskap och identitet i tre sånger av Jacques Brel, Renaud och Les Cowboys fringants2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Begreppet bromance (från engelskans brother och romance) har under de senaste tio åren använts flitigt inom filmvetenskap och mediestudier (se exempelvis Alberti, 2013; Boyle & Berridge, 2014; Brook, 2015; Becker & Weiner, 2016; Tait, 2016; Oh, 2018), för att undersöka dataspel och internetfenomen (mem) (Green, 2019; Erlichman & Pluretti, 2021) och inom psykologiskt och sociologiskt inriktade maskulinitetsstudier (Hammarén & Johansson, 2014; Robinson et al., 2018 ; Poost, 2018; Robinson et al., 2019). Begreppet har dock sällan använts för att studera sångtexter – och såvitt jag vet aldrig tidigare applicerats på fransk sånglyrik – trots att manlig vänskap inte är något ovanligt tema inom denna textgenre. Föreliggande undersökning fokuserar på tre franskspråkiga sånger från olika epoker: Jacques Brels ”Jef” (1964), Renauds ”Manu” (1981) och ”Mon chum Rémi” (2002) av den franskkanadensiska folkrockgruppen Les Cowboys fringants. Sångtexterna utgör variationer på ett gemensamt grundtema där en manlig berättarröst försöker trösta en djupt förtvivlad manlig vän. 

    Enligt ovannämnda forskning kännetecknas bromance-förhållanden av en stark vänskap mellan heterosexuella män. Känslomässig intimitet är av stor vikt för relationen och fysisk intimitet kan också förekomma – men den utgör inte något obligatoriskt inslag i förhållandet. Flera film- och medieforskare poängterar att framställningar av bromance-relationer inom populärkulturen erbjuder möjligheter att problematisera frågor som rör maskulinitet och manlig identitet, men att de ofta resulterar i motsatsen: heteronormativiteten och den hegemoniska maskuliniteten tenderar snarare att förstärkas än ifrågasättas i dessa verk. Man har också påtalat att bromance-relationer ofta växer fram i homosociala miljöer där misogyna och patriarkala attityder riskerar att cementeras (Hill Nettleton, 2016; Lam & Raphael, 2018). I mitt paper undersöker jag i vilken mån dessa karaktäristika återfinns i de tre franska sångtexterna.

  • 2.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Fransk chanson i svensk översättning: Georges Brassens och Jacques Brel2023Ingår i: Språk i praktiken – i en föränderlig värld: Rapport från ASLA-symposiet, Stockholms universitet, 7-8 april 2022, Stockholms universitet , 2023, s. 17-38Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien behandlar Georges Brassens och Jacques Brels vislyrik i svensk översättning. Undersökningsmaterialet består av tio översättningar av Brassens sånglyrik och tio översättningar av Brels sånger, med tillhörande källtexter. Artikeln vill besvara följande forskningsfrågor: Vilka översättningsmetoder har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska? Går det att identifiera någon förändring över tid? Om en sådan förändring går att identifiera, vad kan den i så fall bero på? Som klassifikationssystem används Johan Franzons modell för typologisering av sångöversättningar. Resultatet visar att en knapp majoritet av måltexterna tillhör den mest källtexttrogna översättningsmetoden, som Franzon kallar ”Nära-nog-översättning”. Därutöver hittades även exempel på varianterna ”Perspektivbytesöversättning”, ”Poängtransponering” och ”Helt ny textskrivning”. Inga texter av kategorierna ”Enstaka-ord-bygge” och ”Fonetisk kalkering” kunde hittas i materialet. Utvecklingen har gått från relativt fria måltexter till mer källtexttrogna översättningar och en tydlig brytpunkt kan identifieras i början av 1980-talet. Den ökade källtexttrogenhet som då inträdde förklaras dels av ändrade förutsättningar på den svenska marknaden för översättning av sånglyrik, dels av den konsekrationsprocess som de båda franskspråkiga vispoeterna då var föremål för i målspråkslandet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Au diable le gorille ! Les chansons de Georges Brassens en traduction suédoise2022Ingår i: Revue musicale OICRM, ISSN 2368-7061, Vol. 9, nr 2, s. 116-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Cet article porte sur la traduction en suédois des chansons de Georges Brassens. L’objectif de l’étude est de savoir quelles méthodes de traduction ont été utilisées lorsque les chansons ont été transférées dans la langue cible et interprétées par des artistes suédois. Nous avons analysé dix textes cibles à l’aide du système de classification de chansons populaires en traduction de Johan Franzon (2021). Sept d’entre eux se sont révélés très fidèles aux textes sources et ont été classés dans la catégorie des Near-enough translations. Les trois autres textes cibles ne montrent aucun lien aux textes sources et appartiennent à la catégorie All-new target lyrics. Une tendance vers plus de fidélité envers les textes sources peut être identifiée à partir des années 1980.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Fransk chanson i svensk översättning: Jacques Brel och Georges Brassens2022Ingår i: ASLA-Symposiet 7–8 april 2022. Abstractsamling, Stockholm, 2022, Vol. 1, s. 18-18Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Jacques Brel och Georges Brassens är förmodligen de två mest kända representanterna för fransk chanson under efterkrigstiden – och de är också de franskspråkiga vispoeter vars sånger flitigast har översatts och sjungits in på fonogram av svenska artister. Den här studiens syfte är att ta reda på vilka översättningsmetoder som har använts när Brels och Brassens vislyrik har överförts till svenska, och om det går att identifiera någon förändring över tid. Fransk chanson i svensk översättning är en textgenre som fram till idag har undersökts mycket lite, vilket märkligt nog också gäller för fixstjärnorna Brels och Brassens verk. Som analysmetod använder jag mig av Johan Franzons (2021) system för klassificering av sångöversättningar. Franzon skiljer mellan sex olika kategorier – enligt en modell som går från den mest källtexttrogna varianten, kallad ”Near-enough translation”, till de fall där måltexten inte uppvisar någon som helst likhet med originaltexten, ett fenomen som Franzon benämner ”All-new target lyrics”. 

    En pilotstudie inriktad på förmedlingen av fransk sånglyrik till svenska (Aronsson, 2021) har visat att Brassens och Brels visor började överföras till detta språk under 1950- respektive 60-talet, och att den verkliga guldåldern för översättningsverksamheten inföll på 1980-talet. Föreliggande studie bygger vidare på pilotstudien genom att ett urval måltexter studeras med översättningsvetenskapligt fokus och klassificeras med hjälp av Franzons (2021) teoretiska modell. 

  • 5.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    L’odyssée internationale de la chanson « Le moribond » de Jacques Brel2022Ingår i: Book of Abstracts, 2022, s. 3-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    La chanson « Le moribond » de Jacques Brel a donné lieu à 452 interprétations enregistrées sur disque, toutes langues confondues (https://www.brelitude.net/covers_chanson.htm). Or, un nombre important de ces reprises ne sont pas basées sur la chanson originale de Brel, mais sur l’adaptation en anglais « Seasons in the Sun » – ce qui crée un cas intéressant du point de vue de la traductologie. Dans cette communication, je propose d’étudier les paroles originales de Brel « Le moribond » (1961, texte source) et l’adaptation en anglais du poète et chanteur américain Rod McKuen « Seasons in the Sun » (1964, texte cible 1). Plus tard, les paroles de McKuen furent modifiées par l’artiste canadien Terry Jacks lorsqu’il a enregistré sa cover version de « Seasons in the Sun » en 1973 (texte cible 2). Le succès international de ce morceau a donné lieu à de nombreuses traductions dans le monde entier. Dans cette communication je vais étudier la version suédoise (« Sommar varje dag » [L’été chaque jour], texte cible 3), norvégienne (« En sommerdag engang » [Un jour d’été autrefois], texte cible 4), danoise (« Livets cirkel drejer rundt » [Le cercle de la vie tourne], texte cible 5) et allemande (« Wir sind jung, wir sind frei » [Nous sommes jeunes, nous sommes libres], texte cible 6). Toutes ces chansons ont été enregistrées en 1974. Il existe même une version cible qui constitue un retour à la langue source, « Adieu la vie adieu soleil » (texte cible 7), interprétée par le chanteur québécois Jacques Amar la même année – et pour la présente étude, la boucle est ainsi bouclée.

  • 6.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Migrant Literature Migrating. The Case of Fatou Diome’s Le Ventre de l’Atlantique and Its Reception in Sweden2022Ingår i: Representing 21st-century Migration in Europe. Performing Borders, Identities and Texts / [ed] Nelson González Ortega & Ana Belén Martínez García, New York & Oxford: Berghahn Books, 2022, s. 53-70Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Borgerlighet hånades av Brassens2021Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, s. 18-19, artikel-id 2021-11-05Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Established and Alternative Literary Criticism: A Study of Marguerite Duras’s Works Reviewed in Sweden2021Ingår i: Narratives Crossing Borders: The Dynamics of Cultural Interaction / [ed] Herbert Jonsson, Lovisa Berg, Chatarina Edfeldt & Bo G. Jansson, Stockholm: Stockholm University Press, 2021, s. 307-335Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Les prosommateurs anglophones se prononcent sur The Lover: Quelques aperçus de la réception en ligne du bestseller durassien2021Ingår i: Cahiers Marguerite Duras, Vol. 1, nr 1, s. 189-208Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    L’œuvre de Jacques Brel en traduction suédoise – une médiation à multiples facettes2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 11.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    L’œuvre de Jacques Brel en traduction suédoise – une médiation à multiples facettes2021Ingår i: Moderna Språk, ISSN 2000-3560, E-ISSN 2000-3560, Vol. 115, nr 4, s. 71-93Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Nous étudions dans cet article la traduction et la médiation de l’œuvre de Jacques Brel en suédois. Les questions de recherche sont les suivantes : Quelles chansons de l’artiste belge ont été transférées en suédois ? Quand les interprétations sont-elles sorties sur le marché cible ? Quelles méthodes de traduction peut-on identifier dans les textes cibles ? Les résultats montrent que 52 chansons de Jacques Brel ont été traduites en suédois, et ces traductions ont donné lieu à 168 interprétations en langue cible. Les chansons sources les plus populaires en Suède sont « Ne me quitte pas », « Quand on n’a que l’amour » et « La chanson des vieux amants ». La plupart des textes cibles sont produits après la mort de l’artiste en 1978, et les traducteurs et les interprètes ont été particulièrement actifs pendant les années 1980. 

    Pour l’analyse des méthodes de traduction, nous avons utilisé la typologie de Franzon (2021) et nous avons étudié les chansons qui ont introduit Brel en tant qu’auteur-compositeur dans le pays cible. La conclusion est qu’un processus de consécration de l’artiste s’est produit pendant cette période (1968-1983). Plus Jacques Brel devient connu et consacré en tant qu’auteur-compositeur en Suède, plus les paroles cibles sont fidèles aux textes sources et, par conséquent, aux intentions de l’auteur.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Musiklyrik i läroböcker i franska för den svenska skolan2021Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 15, nr 2, s. 111-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article investigates song lyrics included in twelve textbooks designed for the teaching of French as a foreign language in the Swedish school system. The underlying assumption is that selections made by textbook authors are important for the canonization of literature. The analysis of what is included and what is excluded in these textbooks is highly relevant in order to understand the norms prevailing in the system of education and, consequently, in society as a whole. The corpus consists of 61 song lyrics and the results indicate that these texts partly have a conservative role, insomuch as they transmit an already canonical French cultural heritage (traditional folksongs, children’s songs, and the works of a few consecrated artists in the chanson-tradition of the 1950’s and 1960’s) to the Swedish pupils. However, the other part of the corpus consists of more contemporary material from the decade preceding the publication of the textbooks. The corpus is male dominated (two thirds of the identified artists are men), and most of the songs (84%) deal explicitly or implicitly with Metropolitan France, with only a small percentage (16 %) representing the Francophone world outside of France. The main conclusion of the article is that the lyrics included in the textbooks consolidate rather than challenge the prevailing norms and hierarchies. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    On connaît la chanson ! La médiation de la chanson française en traduction suédoise2021Ingår i: Nordic Journal of Francophone Studies/Revue nordique des études francophones, E-ISSN 2003-0401, Vol. 4, nr 1, s. 29-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    La présente étude porte sur la médiation des chansons françaises traduites en suédois. Notre corpus est composé de 200 chansons en version originale. Ces 200 chansons ont donné lieu à 247 traductions et 303 interprétations au total. Le corpus est dominé par les vedettes de la chanson de l’après-guerre : Jacques Brel, Georges Brassens, Barbara, Édith Piaf et Léo Ferré. Les traducteurs les plus actifs s’appellent Rikard Wolff, Lars Forssell, Lennart Brummer, Thomas Kinding et Thorstein Bergman – et les artistes suédois qui ont interprété le plus grand nombre de chansons sont Rikard Wolff, Maria Stoltz, Tommy Körberg, Pierre Ström et Thorstein Bergman. La médiation de la chanson française apparaît comme un champ d’activité dominé par la gent masculine : le corpus affiche 56,4 % d’hommes parmi les artistes suédois, 66,5 % parmi les artistes français et 81,4 % parmi les traducteurs. Les résultats montrent que la grande majorité des chansons originales datent des années 1950 et 1960 et le point culminant pour les textes cibles arrive vingt ans après celui des textes sources. Ceci indique que la traduction et l’interprétation des chansons françaises sont devenues, à partir des années 1970 – et de plus en plus clairement – des activités imprégnées de nostalgie. L’intérêt pour la médiation de la musique française contemporaine a baissé en Suède, mais on a tout de même continué à traduire les artistes « classiques » de l’après-guerre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Annexe (corpus de l'étude)
  • 14.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Franska.
    Dodou, Katherina
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Engelska.
    Svensson, Anette
    Jönköping University.
    Tema: Litteraturdidaktik – Litteraturstudiers relevans för skola och samhälle2021Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 15, nr 2, s. 5-9Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Dags att tänka på refrängen? Franskspråkig sånglyrik inom nätbaserad litteraturundervisning i franska2020Ingår i: Litteraturdidaktik. Språkämnen i samverkan / [ed] Ylva Lindberg & Anette Svensson, Stockholm: Natur och kultur, 2020, s. 64-89Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kapitlet diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. De studerande kommer i samband med uppgiften i kontakt med ett brett spektrum av texter, då de exponeras för såväl musik, sång och typografisk (elektronisk) text som fotografier och rörlig bild. Ett sådant kursupplägg bygger på föreställningen om att ett multimodalt och vidgat textbegrepp kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter också att man anammar den svenska litteraturhistoriska traditionen och betraktar sånglyrik som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte ser den som en sorts paralitteratur som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.

    Kapitlet utgör ett exempel på shared practice med relevans för undervisningen i alla moderna språk. Den beskriver kursinslagets upplägg och genomförande, samt vilka kriterier som har styrt urvalet av franskspråkiga sånger inför övningen. En strävan härvidlag har varit att få med sånglyrik från skilda epoker och från olika delar av den fransktalande världen. Sångtexterna kompletterar snarare än ersätter traditionella textgenrer som prosa, poesi och dramatik i litteraturundervisningen. Språklärarens roll som litteraturförmedlare, samt det faktum att franskundervisningen vid Högskolan Dalarna är helt nätbaserad, diskuteras också i relation till kursmomentet.

  • 16.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Fanfiction och fransk litteraturundervisning2020Ingår i: Romanistiken i Sverige. Tradition och förnyelse / [ed] Andreas Romeborn & Elisabeth Bladh, Göteborg: Göteborgs universitet, 2020, s. 337-356Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fulltext
  • 17.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    En folkbildare med patos2019Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, artikel-id 2019-05-20Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La fanfiction et le FLE: une manière d’enrichir l’enseignement de la littérature à l’Université?2019Ingår i: Bergen Language and Lingustics Studies, ISSN 1892-2449, E-ISSN 1892-2449, Vol. 10, nr 1, s. 1-14Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article presents a project where the concept of fanfiction is introduced in a Francophone literature course taught at Dalarna University (Sweden). The project presented in this study is based on the idea of online communities as an informal learning environment. The corpus consists of material gathered during four semesters, when the fanfiction project was introduced as a course assignment to undergraduate students of contemporary Francophone literature. The results indicate that the use of fanfiction in the University’s formalized learning environment creates some challenges. For instance, the fundamental online principle of anonymity and the use of English as the lingua franca of web-based communities cannot be easily transferred to an academic course where French is the target language – and where the students’ achievements must be assessed and graded by the teacher at the end of the term.

       Nonetheless, the overall conclusion of the project is positive. In order to write a fanfiction story based on an existing literary work, the students had to appropriate the original oeuvre; in the sense of incorporating it and making it their own. The work process was partly based on the principle of interaction. Thus, a collaborative learning environment was created, where students constructed knowledge and negotiated meaning together – a type of learning very much rooted in the sociocultural tradition.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT
  • 19.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La littérature francophone dans les manuels suédois de FLE2019Ingår i: Nordic Journal of Francophone Studies/Revue nordique des études francophones, E-ISSN 2003-0401, Vol. 2, nr 1, s. 49-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Le système éducatif est une institution importante pour la circulation et la consécration de la littérature, car il s’agit d’une partie essentielle de la chaîne de réception littéraire. La présente étude porte sur les textes littéraires que l’apprenant de FLE (français langue étrangère) découvre au collège et au lycée suédois. À ce stade d’apprentissage, quand l’élève n’a acquis que des compétences élémentaires de la langue cible, le manuel scolaire reste l’outil d’enseignement par excellence. Le corpus de l’étude est composé de douze manuels créés pour l’enseignement du français dans le système éducatif suédois. Le but de l’étude est de répondre aux questions suivantes : Quels textes littéraires français et francophones figurent dans les manuels de FLE produits et utilisés en Suède ? La littérature du monde francophone est-elle aussi bien représentée que celle de la France métropolitaine dans ces manuels ? Dans notre recensement des textes littéraires, nous incluons la chanson et les bandes dessinées, genres textuels souvent appelés paralittéraires et exclus du domaine de la « vraie » littérature dans la tradition française, à la différence de la Suède. Les résultats montrent que les manuels du corpus sont bien ancrés dans la tradition littéraire suédoise, car la paralittérature y occupe une place prépondérante. Qui plus est, la France métropolitaine domine largement sur le reste du monde francophone dans ces manuels. Cette domination reflète les relations de pouvoir restées asymétriques entre l’ancien colonisateur et les populations jadis colonisées, en même temps qu’elle révèle un eurocentrisme implicite dans les manuels recensés.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La réception anglophone de Marguerite Duras sur Internet2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    L'art de présenter Marguerite Duras à l'étranger: le cas de la Suède2019Ingår i: Marguerite Duras à la croisée des arts / [ed] Michelle Royer & Lauren Upadhyay, Bruxelles: P.I.E. Peter Lang , 2019, s. 203-216Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Dans cet article sont analysés les paratextes des ouvrages durassiens traduits en suédois. Nous nous intéressons aux couvertures et quatrièmes de couverture, ainsi qu’aux préfaces et postfaces allographes. Nous avons examiné les références littéraires et culturelles données dans ces présentations afin de savoir dans quels contextes intellectuels et artistiques on choisit d’inscrire Marguerite Duras. Pour les couvertures, nous avons examiné l’utilisation des différents supports visuels, ainsi que l’interaction entre le texte et l’image sur la couverture. Le corpus est constitué par un échantillon de paratextes durassiens, du premier roman traduit – La Vie tranquille (Stilla liv, 1947) – jusqu’aux publications les plus récentes. Les résultats indiquent que les éditeurs suédois ont inscrit Duras dans un contexte moderniste et que le public cible est constitué des lecteurs du « circuit lettré ». Une exception est la traduction de L’Amant qui semble viser un public appartenant plutôt aux « circuits populaires ».

  • 22.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Le passage de L'Amant en suédois2019Ingår i: Marguerite Duras. Passages, croisements, rencontres / [ed] Ammour-Mayeur, Olivier; Chalonge, Florence de; Mével, Yann; Rodgers, Catherine, Paris: Classiques Garnier, 2019, s. 153-159Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    L’article étudie quelques extraits de L’Amant et de sa traduction suédoise. La disparition de la “cadence mineure” et les ajouts lexicaux dans le texte cible, dont certains semblent introduits pour “réparer” le texte source et le rendre plus neutre sont évoqués. Dans le passage voué à la beauté d’Hélène Lagonelle, la répétition des phonèmes [ɛl] est un trait stylistique fréquemment utilisé par Duras, or ces effets poétiques du texte d’origine sont le plus souvent perdus dans la traduction.

  • 23.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Musiklyrik i läromedel i franska för den svenska ungdomsskolan2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Enligt Cedergren och Modreanu (2016: 84) består den litterära receptionskedjan av ett flertal olika länkar. En viktig länk i kedjan utgörs av utbildningsväsendet, både den högre utbildningen och ungdomsskolan. De val av skönlitteratur som görs inom undervisningen i franska vid akademiska lärosäten i Sverige har undersökts av Cedergren (2015). Hon konstaterar att dessa val till stor del består av redan konsekrerad litteratur från Frankrike.

       I en tidigare artikel har jag försökt komplettera Cedergrens forskning genom att i en läromedelsstudie undersöka vilken franskspråkig litteratur som eleverna stöter på under sina franskstudier på högstadiet och gymnasiet. På språkundervisningens grundläggande nivåer spelar nämligen läroboken fortfarande en viktig roll, även i 2010-talets digitala undervisningsmiljö (Vajta 2012: 747-748; Buchart 2013: 60). Undersökningens resultat indikerar att litteratur med anknytning till Frankrike (i form av dess europeiska territorium, la France métropolitaine) dominerar stort över litteratur från övriga fransktalande världen även inom ungdomsskolan. Resultatet visar också att många av de litterära texter som eleverna möter i läromedlen är sångtexter (Aronsson, kommande). Därför gör jag i föreliggande studie en närmare undersökning av de exempel på franskspråkig musiklyrik som figurerar i korpusen. Frågeställningarna är som följer: Vilka musiktexter ingår i de undersökta läromedlen? Hur ser fördelningen ut vad gäller verk från olika tidsperioder: rör det sig om de senaste hitlåtarna, eller är det snarare frågan om att förmedla ett redan konsekrerat kulturarv till eleverna? Dominerar manliga eller kvinnliga artister – och är dessa artister chanteurs-compositeurs som skriver sitt eget material, eller är de ”bara” uttolkare av andras texter? I vilken mån presenteras sånger som representanter för den fransktalande världen utanför Frankrike?

     

  • 24.
    Aronsson, Mattias
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Fjordevik, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    Inose, Hiroko
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    Fan Activities in Online University Education2018Ingår i: Fandom as Classroom Practice: A Teaching Guide / [ed] Katherine Anderson Howell, Iowa City: University of Iowa Press , 2018, 1, s. 70-82Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 25.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La réception de Faïza Guène en Suède: la banlieue française en traduction2018Ingår i: TTR: Traduction, Terminologie, Rédaction. Études sur le texte et ses transformations, ISSN 0835-8443, Vol. 31, nr 1, s. 97-125Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    L’article traite de la réception de l’oeuvre de Faïza Guène en Suède. Le corpus est composé de comptes rendus écrits par des critiques littéraires et publiés dans la presse entre 2006 (l’année de la première traduction de Guène en suédois) et 2016, ainsi que de comptes rendus rédigés par des blogueurs et publiés sur Internet pendant la même période. Nous examinons les thèmes les plus importants de cette réception ainsi que les références littéraires présentes dans les comptes rendus du corpus. Comme l’objectif du compte rendu d’une oeuvre traduite est de présenter un auteur étranger à un nouveau public, il est intéressant d’étudier les stratégies employées par les critiques : dans quels contextes littéraires et sociaux choisissent-ils d’inscrire Faïza Guène? Quels sont les arguments et références utilisés? Quelles différences y a-t-il entre les comptes rendus publiés dans la presse papier et ceux publiés dans la blogosphère? Les résultats montrent que les thèmes récurrents dans la réception suédoise incluent le succès de Kiffe kiffe demain en France, l’humour présent dans les textes de Guène et le milieu socioculturel dans lequel se déroulent ses récits. Les critiques littéraires discutent souvent du style, des dialogues et des portraits des personnages principaux dans les romans de l’auteure, et les avis sont divisés en ce qui concerne ces aspects de son écriture. Les références à d’autres écrivains associent l’oeuvre de Guène aux genres de la littérature migrante, de la littérature jeunesse et, à un moindre degré, de la littérature prolétarienne. Les opinions des blogueurs ne se distinguent pas de manière significative de celles exprimées dans la presse papier, mais le ton employé dans la blogosphère s’avère parfois plus subjectif que celui que l’on rencontre dans les comptes rendus traditionnels.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Migrant Literature Migrating. The Case of Fatou Diome’s Le Ventre de l’Atlantique and Its Swedish Reception2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper examines Fatou Diome’s novel Le Ventre de l’Atlantique [The Belly of the Atlantic] published in 2003, and the reception of its Swedish translation Atlantens mage (2010). The study has an intrinsic (text-centered) perspective, as it examines the representations of migration and of migrants in Diome’s work – but it also has an extrinsic and reader response-oriented perspective, as it focuses on the public discourses emanating from the novel.

       Le Ventre de l’Atlantique tells the story of a Senegalese woman who has emigrated to France, and of her younger half-brother who has been left behind. Migration, belonging, exile and xenophobia are important themes in the novel, and it has been cited as an example of francophone migrant literature and of World Literature (Lindberg 2015 and 2016). The female Senegalese narrator claims that many people in Senegal still suffer from what she calls a “colonisation mentale” (Diome 2003:53). Thus, according to the main character, the French cultural and economic hegemony persists even after 40 years of political independence for the nation of Senegal.

       The reader-response part of the study deals with the reception of Diome’s novel in Sweden. Reviews published in the Swedish press (here called “established criticism”) have been examined, as well as reviews published in the blogosphere (labelled “alternative criticism”). The material has been collected in the database Mediearkivet (for the press) and by using the search-engine Google for reviews published in the blogosphere, see Aronsson (2016) for a thorough presentation of the method used. The paper seeks to answer the following questions: How is the theme of migration depicted in Diome’s novel, and how does this theme appear in the Swedish literary reception? Is the novel inscribed in a particular literary and/or intellectual tradition? If that is the case, which arguments and references are used by the reviewers?

     

     

  • 27.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Vilhelm Ekelunds säregna livsverk2018Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, nr 2018-01-11Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Dags att tänka på refrängen? Franskspråkiga sånger inom litteraturundervisningen i franska: vad, hur och varför?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föredraget tar sin utgångspunkt i och diskuterar ett kursinslag som under några terminer har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Kursmomentet går ut på att komplettera den traditionella litteraturundervisningen på grundnivå 1 (Franskspråkig litteratur 1: från år 1900 till idag) med ett inslag där franskspråkig musik används som studiematerial. Ett sådant kursupplägg bygger av naturliga orsaker på föreställningen om att ett ”vidgat textbegrepp” kan vara fruktbart vid litteraturstudier. Det förutsätter således att man betraktar sångtexter som en integrerad del av själva litteraturbegreppet, och inte som en sorts ”paralitteratur” som befinner sig i periferin av den egentliga litteraturen.

       Föredraget diskuterar möjliga konsekvenser av att en aktör inom högskolevärlden verkar för ett sådant synsätt på litteratur som beskrivs ovan. Vilka följder får det när man lyfter in franskspråkiga sånger i ett akademiskt sammanhang? Innebär det att man de facto legitimerar, och kanske tillochmed konsekrerar, genren och artisterna ifråga? Som en naturlig bakgrund till studien finns de didaktiska grundfrågorna: vad undervisar vi lärare om, hur gör vi det, och varför gör vi de didaktiska val som vi gör?

  • 29.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Fanfiction och fransk litteraturundervisning2017Ingår i: Romanska språk i Sverige – tradition och förnyelse, abstracts / [ed] Elisabeth Bladh, Andreas Romeborn, Ingmar Söhrman, Göteborg: Institutionen för språk och litteraturer, GU , 2017, s. 2-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föredraget presenterar ett projekt som har genomförts inom ramen för undervisningen i franska vid Högskolan Dalarna. Projektet gick ut på att använda sig av fanfiction i litteraturundervisningen på grundnivå 1. Fanfiction är ett fritt och kreativt skrivande som utgår ifrån, och bygger vidare på, redan existerande fiktionsvärldar. Det kan då röra sig om litteratur, film, TV-serier, manga eller någon annan form av berättande. Projektet tog sin utgångspunkt i idén om webbaserade communities som informella lärmiljöer, se exempelvis Jenkins (2006) Olin-Scheller & Wikström (2010) samt Gee & Hayes (2011).

       Kursinslaget introducerades genom en föreläsning där de studerande fick en genomgång av några grundläggande teorier om fanfiction. Därefter skrev alla kursdeltagare en egen kort fiktionstext baserad på någon av de sex litterära verk som hade studerats under terminen. De laddade upp sin text på kursportalen, där de även fick feedback från andra deltagare och själva gav respons till de övriga i gruppen. Slutligen utvärderades inslaget muntligt och skriftligt.

       Att använda sig av ett inslag som fanfiction, som är förknippad med den informella lärmiljön på internet, i den formella lärmiljö som högskoleutbildningen utgör är inte helt problemfritt. Ändå visade sig resultatet vara positivt: den kreativa aspekten av skrivövningen var någonting som uppskattades av en majoritet av kursdeltagarna, vilket tyder på att motivationen kan ha påverkats på ett positivt vis. I och med inslaget av peer feedback fanns också ett starkt element av kollaborativt lärande inbyggt i övningen. Detta är en av hörnstenarna i det sociokulturella perspektivet på lärande, se exempelvis Säljö (2015: 89-107).

     

     

    Referenser

    Gee, James Paul & Elisabeth R. Hayes, 2011, Language and Learning in the Digital Age, Routledge, New York.

    Jenkins, Henry, 2006, Fans, Bloggers and Gamers: Exploring Participatory Culture, New York University Press, New York.

    Olin-Scheller, Christina & Patrik Wikström, 2010, Författande fans. Om fanfiction och elevers literacyutveckling, Studentlitteratur, Lund.

    Säljö, Roger, 2015, Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer, Gleerups, Malmö.

  • 30.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La fanfiction et le FLE : une manière d’enrichir l’enseignement de la littérature à l’Université ?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [fr]

    Dans cette communication, nous allons présenter un projet didactique entrepris dans le cadre de l’enseignement du français à Högskolan Dalarna, Suède. Le projet s’inspire des théories formulées, entre autres, par Jenkins (2006), Olin-Scheller & Wikström (2010), Gee & Hayes (2011) et Säljö (2015). Il comprend l’introduction de la fanfiction dans un cours de littérature française contemporaine (XXe et XXIe siècle) du premier semestre. La fanfiction est une écriture créative basée sur des œuvres artistiques – romans, films ou autres formes de narration – déjà existantes.

       À la fin du semestre, après un cours magistral introduisant les bases théoriques et conceptuelles de la fanfiction, les étudiants ont écrit individuellement un texte de fiction basé sur une des six œuvres littéraires étudiées pendant le semestre. Ils ont présenté leurs textes sur le site intranet du cours, puis ils ont reçu des commentaires et donné eux-mêmes du feedback aux autres participants. Finalement, une évaluation de l’exercice a été effectuée.

       L’introduction de la fanfiction dans la salle de classe entraîne quelques problèmes pratiques, qui sont pour la plupart liés aux différences existantes entre l’enseignement universitaire et les communautés on-line. Néanmoins, les résultats indiquent que la fanfiction peut contribuer de manière positive au processus d’apprentissage des étudiants. Le côté créatif de l’exercice était apprécié par la majorité des participants, ce qui mène à penser que ce genre d’activités pourrait avoir des effets positifs sur la motivation. L’aspect collaboratif – présent ici sous forme de peer feedback des étudiants – est un élément primordial pour l’apprentissage, selon la perspective socioculturelle inspirée des théories de Lev Vygotsky. Dans cette tradition, on voit l’apprentissage avant tout comme un processus collectif (cf. Säljö, 2015 : 89-107).

     

    Références

    Gee, James Paul & Elisabeth R. Hayes, 2011, Language and Learning in the Digital Age, Routledge, New York.

    Jenkins, Henry, 2006, Fans, Bloggers and Gamers: Exploring Participatory Culture, New York University Press, New York.

    Olin-Scheller, Christina & Patrik Wikström, 2010, Författande fans, Studentlitteratur, Lund.

    Säljö, Roger, 2015, Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer, Gleerups, Malmö.

  • 31.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Ethnic Differentiation and Assimilation in Marguerite Duras's Indochinese Texts2016Ingår i: Transcultural Identity Constructions in a Changing World / [ed] Irene Gilsenan Nordin, Chatarina Edfeldt, Lung-Lung Hu, Herbert Jonsson, André Leblanc, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2016, s. 95-107Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 32.
    Inose, Hiroko
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Japanska.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Fjordevik, Anneli
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Tyska.
    Fan activities applied to online university education2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The presentation discusses a possible way of adapting internet fan activities to the academic level online education. At the Dalarna University (Sweden), which is specialized in online education, there was a three-year project called “Informal Learning Environment”, which explored the educational aspects of fan activities, and the possible ways to apply them in language (French, German, Japanese, Portuguese) and literature courses.

    The educational effects of fan activities are mentioned by various authors (e.g. James Paul Gee), and we focused on two activities, Fan Fiction and Scanlation.

    In the Fan Fiction exercise, the students in French and German Literature had an introduction on Fan Fiction, then were asked to choose one of the literary works studied during the semester, and write a short fictional story based on it. Each student uploaded his/her text to the learning platform and then received peer-feedback from others.

    In the Scanlation exercise, a group work was designed for the Translation course (Japanese-English translation). Students formed groups of threes and fours and each group translated two different chapters from Shisso Nikki, a manga by Hideo Aduma. They had two weeks to work together, and then the translations were uploaded to the learning platform. Each student then gave comment and feedback to the chapters translated by other groups.

    In all courses, students were asked to evaluate the activities afterwards. The evaluation focused on if they enjoyed the activity, what they learned, and what the peer-feedback meant to them. Since we teach only online courses, the web-based interaction becomes very central. This is also the case in fan communities. Therefore, our hypothesis is that connecting fan activities with web-based teaching may be a way to develop and improve the formal academic learning environment.

  • 33.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    High, Low and In-Between: Vilhelm Ekelund and Faïza Guène in Translation2016Ingår i: Zwischen Kanon und Unterhaltung/ Between Canon and Entertainment: Interkulturelle und intermediale Aspekte von hoher und niederer Literatur/ Intercultural and Intermedial Aspects of Highbrow and Lowbrow Literature / [ed] Annie Bourguignon, Konrad Harrer & Franz Hintereder-Emde, Berlin: Frank & Timme, 2016, s. 251-265Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The authors studied in this work, Vilhelm Ekelund (1880-1949) and Faïza Guène (born in 1985), are well-known for their highly individual and distinctive literary styles. The chapter seeks to investigate what happens when their texts are translated into a foreign language and transferred to another cultural context. The corpus of the study consists of Guène’s first two novels (Kiffe kiffe demain, 2004 and Du rêve pour les oufs, 2006) and their Swedish translations (Kiffe kiffe imorgon, 2006 and Drömmar för dårar, 2008), as well as Ekelund’s aphorisms, which were published in Swedish in a large number of volumes during the first half of the twentieth century, and were excerpted in the French translation Le moment suprême (1990). One of the conclusions of the study is that the target language texts to some degree are subject to normalization, or, to use another word, standardization –i.e., they are situated somewhere between the (original) “highbrow” style of Ekelund and the (original) “lowbrow” style of Guène.

  • 34.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La réception de Marguerite Duras en Suède. La critique professionnelle et non-professionnelle2016Ingår i: Moderna Språk, ISSN 2000-3560, E-ISSN 2000-3560, Vol. 110, nr 2, s. 1-24Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Dans cet article nous examinons la réception suédoise de l’œuvre de Marguerite Duras, en comparant la critique professionnelle et la critique non-professionnelle. Le corpus est constitué de vingt comptes rendus professionnels publiés dans la presse, et vingt comptes rendus rédigés par des amateurs et publiés sur des blogs et des sites web personnels.

    La critique non-professionnelle des blogueurs représente un nouveau phénomène dans le paysage littéraire : une réception souvent subjective et sans prétentions intellectuelles, caractérisée par son ton personnel et parfois intime. Cette critique présente de nouvelles perspectives – celles des lecteurs ordinaires qui, avant la démocratisation de l’Internet, n’avaient pas accès au débat littéraire public. Les critiques amateurs de notre corpus sont en majorité des femmes. Elles rédigent des comptes rendus succincts qui traitent d’un grand nombre d’ouvrages durassiens et non seulement des publications les plus récentes.

    D’un point de vue commercial, les avis formulés on-line par ces blogueurs amateurs deviennent tout aussi importants que ceux qui sont exprimés par les critiques professionnels dans la presse traditionnelle. Il s’agit là d’un aspect de la culture dite « de convergence » (Jenkins 2006) et « de participation » (Jenkins et al. 2015) qui est la nôtre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    L’art de présenter Marguerite Duras à l’étranger: le cas de la Suède2016Ingår i: Marguerite Duras et les Arts: Abstracts, University of Sydney, 2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Dans cette communication, nous proposons d’analyser les paratextes des ouvrages durassiens traduits en suédois. Nous nous intéressons surtout aux préfaces (et postfaces) allographes (cf. Genette, Seuils, 1987) ainsi qu’aux couvertures et quatrièmes de couverture.

    Pour les préfaces, postfaces et quatrièmes de couverture, nous voulons savoir, d’abord, dans quelle mesure il existe des textes allographes dans les traductions suédoises. Ensuite, nous nous intéressons aux références culturelles et artistiques données dans les présentations. Comme l’objectif de ces paratextes est d’introduire une auteure étrangère à un nouveau public et recommander son ouvrage aux acheteurs potentiels, il serait intéressant d’étudier les stratégies éditoriales : dans quel contexte intellectuel et artistique choisit-on d’inscrire Marguerite Duras ? Quels arguments et références sont utilisés ?

    Pour les couvertures, nous allons étudier l’utilisation des différentes expressions artistiques telles que les photographies, les dessins, les typographies spécifiques, etc. Nous voulons savoir, par exemple, s’il y a des motifs récurrents, et si le public ciblé est le même pour toutes les éditions.

    Le corpus sera constitué par des paratextes des éditions suédoises de l’oeuvre durassienne, du premier roman traduit (Stilla liv 1947 [La Vie tranquille]) jusqu’aux traductions les plus récentes. Nous tâcherons de savoir s’il y a eu des « médiateurs » prestigieux, c’est-à-dire des personnalités de grande notoriété qui ont contribué à l’introduction de Duras en Suède. Pour ce faire, nous allons discuter aussi le travail des traducteurs – car ces individus ont également participé à la promotion de l’oeuvre durassienne sur le marché suédois.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Vilhelm Ekelund och extremhögern: en sekellång förbindelse2016Ingår i: Tidningen Kulturen, ISSN 2000-7086, nr 3 novArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Den litteraturvetenskapliga receptionsforskningen och internet: en metoddiskussion2015Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap, ISSN 1104-0556, E-ISSN 2001-094X, nr 1, s. 33-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reader-Response Criticism and the Internet: A Methodological Discussion

    This article explores connections between Internet-based research and reader-response criticism, aiming to critically discuss the methodologies used in this particular field of research. First, the history of reader-response studies is briefly presented, with reference to theorists such as Richards, Rosenblatt, Robbe-Grillet, Iser and Jauss. It is noted that, for the past 15 years, people have utilised the Internet as a basis for the discussion of literary and reading-related topics. Researchers in this field may access reviews and commentaries on open web-based venues such as personal homepages, blogs and online forums (i.e. message boards and discussion sites). The material available on these sites is interesting because of its "spontaneous" nature; that is, such material has been formulated and uploaded without the interference of the researcher.

    The article presents one concrete example of an Internet-based reader-response study, discussing a number of pros and cons of the chosen methodology– including some important ethical considerations that arise when the researcher’s corpus is composed of material taken from the Internet. One of the conclusions of the paper is that many aspects of the general public’s web-based responses to literature are yet to be explored by the research community.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Ebba Witt Brattström – är damen på täppan2015Ingår i: Dala-Demokraten, ISSN 1103-9183, Vol. 97, nr 30 maj, s. 20-21Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 39.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Faïza Guène chez les Vikings: quelques réflexions à propos de la traduction suédoise d’un discours argotique et "beur"2015Ingår i: Moderna Språk, ISSN 2000-3560, E-ISSN 2000-3560, Vol. 109, nr 1, s. 30-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    L’article porte sur les deux premiers romans de Faïza Guène : Kiffe kiffe demain (2004) et Du rêve pour les oufs (2006), ainsi que sur les traductions en langue suédoise Kiffe kiffe imorgon (2006) et Drömmar för dårar (2008). Nous nous intéressons aux mots et aux expressions qui sont porteurs de la culture maghrébine, pour voir comment ces termes sont traduits en suédois. Nous étudions aussi l’oralité et le registre argotique, qui sont des traits caractéristiques de la prose de Guène.

    Nous constatons que certains termes d’origine arabe du texte source sont traduits par des mots ayant une autre étymologie, ce qui rend la présence maghrébine un peu moins visible dans le texte cible. Nous constatons aussi que l’oralité du texte source est transférée dans le texte cible, mais par d’autres moyens – un procédé de compensation est souvent utilisé. Le registre argotique paraît un peu plus saillant dans les romans français que dans les versions traduites. L’exemple le plus frappant est le discours des personnages dans Du rêve pour les oufs, qui doit être traduit en « français standard » par le moyen de notes de bas de page, pour assurer la compréhension du lecteur implicite du texte original – phénomène qui n’a pas d’équivalent dans la traduction suédoise. Ce procédé de normalisation rend le texte cible plus neutre et, peut-être, un peu moins singulier que l’original.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    High, Low and In-Between – Vilhelm Ekelund and Faïza Guène in Translation2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Vilhelm Ekelund (1880-1949) was a rare bird in the Swedish literary landscape of the 20th century. After a brilliant and productive career as a poet at the turn of the century, he suddenly abandoned the art of poetry and, for the rest of his life, preferred to express himself in prose. His essays and aphorisms – he was never really tempted by the writing of fiction – became more and more esoteric and opaque as the years passed. Written in a somewhat archaic style, and with antique references and quotations prominently featured, the texts puzzled his contemporaries – and they still have the ability to intrigue the readers of today.

       Faïza Guène (born in 1985) is a young, contemporary French writer, whose literary works to a large extent deal with the intercultural experiences of North African immigrants in French society. Her texts contain many elements of oral language, which is still a rather unusual feature in French literature, and she has been recognized for her ability to reproduce modern street-slang in her prose.

       Both authors are thus well-known for their highly individual and distinctive literary styles. This paper seeks to investigate what happens when the texts are translated into a foreign language and transferred to another cultural context. What occurs when Ekelund’s hermetic – and indeed “highbrow” – aphorisms are translated into French? And what happens when Guène’s street-wise French is transferred to Swedish? The corpus of the study consists of Guène’s first two novels (Kiffe kiffe demain, 2004 and Du rêve pour les oufs, 2006) and their Swedish translations (Kiffe kiffe imorgon, 2006 and Drömmar för dårar, 2008), as well as Ekelund’s aphorisms that were published in a large number of volumes during the first half of the 20th century and the French selection of translations Le moment suprême. Textes choisis et traduits par Benjamin Stassen (1990). The theoretical framework includes works published in the fields of translation studies, stylistics and sociolinguistics (focusing on lexicology in Swedish slang and in French argot).

       The paper is thus cross- or intercultural in more than one respect. Not only are “highbrow” literature and “lowbrow” literature examined, but two languages and two cultural spheres – the Swedish and the French – are also studied and contrasted. One of the conclusions of the study is that the target language texts to some degree are subject to normalization (see, for instance, Baker 1996 or Tegelberg 2001) – or, to use another word, standardization (cf. Toury 1995) – i.e. they are situated somewhere between the (original) “highbrow” style of Ekelund and the (original) “lowbrow” style of Guène.

  • 41.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    "Jag satt till bords med de bästa". Interkulturella möten i Vilhelm Ekelunds verk2015Ingår i: European Journal of Scandinavian Studies, ISSN 2191-9399, E-ISSN 2191-9402, Vol. 45, nr 1, s. 35-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish poet, essayist and aphorist Vilhelm Ekelund wrote extensively on the topic of foreign authors. Some of these writers represent the Greek and Roman cultural heritage; some belong to the modern-day literary canon. This article investigates the nature of these “intercultural encounters” in Ekelund’s body of work. By processing data from Andar i den Ekelundska sfären (1989) and Konkordans till Vilhelm Ekelunds skrifter (2000), we have been able to count all references made to the most important individuals appearing in Ekelund’s texts. At the top end of the table we find such prominent writers as Goethe (1343 references), Nietzsche (985) and Plato (503 references). We show that Ekelund’s oeuvre is largely dominated by male authors and philosophers of Western cultural heritage: the most prominently figured foreign nationalities being German (20,7%), Greek (10,1%), French (9,2%) and Roman (5,4%) writers. The quantitative method applied in our study is a good complement to more textcentered approaches to literature. In this case, it allows us to determine, with a great deal of accuracy, the extent and nature of the intercultural encounters in Vilhelm Ekelund’s body of work.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Le ventre de l’Atlantique – entre la mer du Nord et la mer Baltique: Le premier roman de Fatou Diome en traduction suédoise2015Ingår i: / [ed] Elisabeth Bladh & Katrien Lievois, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [fr]

    La présente intervention porte sur le premier roman de Fatou Diome : Le Ventre de l’Atlantique (2003) et sa traduction en suédois Atlantens mage (2010). Le roman raconte le parcours de Salie, une jeune femme originaire de l’île sénégalaise de Niodior mais installée depuis quelque temps en France – et les thèmes abordés incluent l’exil, l’identité, la xénophobie et les rapports postcoloniaux entre la France et le Sénégal. En conséquence, l’ouvrage est parfois cité dans le contexte de la littérature francophone moderne.

    Nous discuterons les stratégies du traducteur suédois face à la prose de Diome. Y a-t-il des problématiques spécifiques en ce qui concerne la traduction de ce texte – étant donné qu’il s’agit d’une représentation d’un milieu géographique et culturel qui diffère considérablement de la France métropolitaine ? Nous nous demanderons si le fait que le « lecteur implicite » (voir Iser, 1976) soit francophone ou suédophone entraîne des différences importantes entre texte source et texte cible. Les aspects étudiés incluent les (éventuelles) pertes et omissions dans le texte traduit. Nous nous intéresserons à l’utilisation de paraphrases explicatives et à la présence de termes non-traduits dans le texte cible – ainsi qu’aux phénomènes de normalisation et de compensation que l’on peut parfois distinguer dans les traductions littéraires.

  • 43.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Sarkasmer och smädelser i Vilhelm Ekelunds författarskap2015Ingår i: En profil i profilen: Vänbok till Bo G Jansson / [ed] Catharina Nyström Höög, Charlotte Lindgren & Sverre Wide, Falun: Högskolan Dalarna, 2015, s. 103-119Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    "Traduire dit-elle": Marguerite Duras en traduction suédoise (1947-2013)2015Ingår i: Médiations interculturelles entre la France et la Suède: Trajectoires et circulations de 1945 à nos jours / [ed] Mickaëlle Cedergren et Sylvain Briens (eds.), Stockholm: Stockholm University Press , 2015, s. 141-158Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Communication interculturelle dans les premiers romans de Faïza Guène2014Ingår i: De la singularité dans la communication interculturelle: approches transdisciplinaires / [ed] Gilles Louÿs & Emmanuelle Sauvage, Paris: L'Harmattan , 2014, s. 143-157Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Différenciation et assimilation ethnique dans le "cycle du Barrage" de Marguerite Duras2014Ingår i: La langue dans la littérature, la littérature dans la langue: Textes réunis en hommage à Eva Ahlstedt / [ed] Ingmar Söhrman & Katharina Vajta, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2014, s. 65-76Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 47.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Interculturality and Transculturality in Marguerite Duras's Indochinese Texts2014Ingår i: List of Abstracts for Conference Transcultural Identity Constructions in a Changing World Dalarna University, Sweden, April 2-4, 2014, Falun, 2014, s. 1-2Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper I study two major themes in Marguerite Duras’s Indochinese texts — i.e. the works set in French Indochina during colonial rule and inspired by the author’s own childhood: Un barrage contre le Pacifique (1950), L’Éden cinéma (1977), L’amant (1984) and L’amant de la Chine du Nord (1991). The themes that interest me in particular are interculturality and transculturality. The first term involves contact and interaction between cultures — in this case focus is on the white and the nonwhite population in the colonial society. By the second term I mean the crossing of cultural boundaries and the various kinds of assimilation with “the Other” that appear in Duras’s texts. I show how Marguerite Duras describes French Indochina as a thoroughly hierarchic and even racist society, founded on white domination and on the strict separation of ethnic communities. The only tolerated contact between the two groups is that of the white master and the coloured servant. In different ways, the author illustrates how the colour of the skin, in this milieu, becomes the most important factor in an individual’s identity construction. However, at the same time Duras lets us see how this colonial law can be broken. I take the central textual motif of an interracial relationship between a young French girl and her Chinese lover as a starting point for my investigation of transculturality in the works — where fusion and hybridisation become key concepts.

  • 48.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    La philosophie taoïste dans La Pluie d'été2014Ingår i: Orient(s) de Marguerite Duras: Textes réunis et présentés par Florence de Chalonge, Yann Mével, Akiko Ueda / [ed] Florence de Chalonge, Yann Mével, Akiko Ueda, Amsterdam & New York: Rodopi, 2014, s. 81-93Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 49.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Le passage de L’Amant en suédois2014Ingår i: Marguerite Duras: passages, croisements, rencontres, Cerisy-la-Salle, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Dans la présente communication nous discuterons quelques extraits de L’Amant de Marguerite Duras et de sa traduction suédoise publiée sous le titre de Älskaren. Nous évoquerons d’abord deux phénomènes qui ont attiré notre attention dans l’incipit (A: 10-11) et ailleurs dans le texte: la disparition de la "cadence mineure" et les ajouts lexicaux dans le texte cible. Certains compléments lexicaux nous semblent justifiables, mais il existe aussi des ajouts qui sont là, à ce qu’il paraît, pour "réparer" le texte source, ou pour le "normaliser", le rendre plus neutre. Ce procédé est problématique, car il implique un non-respect de l’originalité de l’écriture de Duras. Dans le passage voué à la beauté d’Hélène Lagonelle (A: 89-92), la répétition des phonèmes est un trait stylistique fréquemment utilisé par Duras pour créer des allitérations. Or, ces effets poétiques du texte original sont le plus souvent perdus dans la traduction.

  • 50.
    Aronsson, Mattias
    Högskolan Dalarna, Akademin Språk och medier, Franska.
    Représentations de la masculinité dans les premiers romans de Faïza Guène: un intégriste musulman, un raté et un "mec light"2014Ingår i: Être une fille, un garçon dans la littérature pour la jeunesse, France 1945-2012: Textes réunis et présentés par Christiane Connan-Pintado et Gilles Béhotéguy / [ed] Christiane Connan-Pintado et Gilles Béhotéguy, Bordeaux: Presses Universitaires de Bordeaux, 2014, s. 121-132Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
12 1 - 50 av 74
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf