Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 41 av 41
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Unraveling the Directional Impact of the Socioeconomic-Intelligence Nexus on the Diagnosis of ADHD2024Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Inattention, hyperactivity, and impulsiveness constitute essential components for the diagnosis of Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Both the diagnosis and medical treatment of ADHD have become highly prevalent during the last two decades. Still, there are considerable regional differences, both within and between countries, in the proportion of children and adolescents with this neuropsychiatric diagnosis. Previous research have shown associations between ADHD with lower socioeconomic status on the one hand and intelligence on the other hand. Hitherto, there is no established objective biological marker for ADHD.

    For this interdisciplinary study, we aimed to evaluate these associations' causal directions and strengths using a bi-directional two-sample Mendelian randomization design.[1] We used summary‐level data from the most extensive available genome‐wide association studies (GWAS) to identify genetic instruments for the diagnosis of ADHD, intelligence, and socioeconomic markers, including the Townsend deprivation index, household income, and educational attainment. Effect estimates from individual genetic variants were combined using inverse‐variance weighted regression.

    Our results indicate that an ADHD diagnosis may be a direct and robust intelligence-independent consequence of socioeconomic-related factors, whereas ADHD appears only to lead to modestly lowered socioeconomic status. Low intelligence seems not to be a significant independent cause or consequence of ADHD.

    The results of this study raise questions about basic assumptions with long historical roots: 1) how children’s conditions and expressions are interpreted in different contexts and 2) how aristocratic norms relate to social practice, pedagogical ideals, and neuropsychiatric diagnoses.

  • 2.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kunskapsområde i lärarutbildningen: Om forskningsförankring av ett nytt examensmål2023Ingår i: Konferens i pedagogiskt arbete, 2023: Book of abstracts / [ed] David Rapp, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2023Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Enligt Högskolelagen ska all utbildning vid svenska lärosäten vila på vetenskaplig grund. Sedan år 2021 stipulerar samma förordning att alla lärarutbildningar ska förmedla kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Examensmålet ska säkerställa att examinerade lärare har kompetens att bemöta elever med NPF-diagnoser i skolan och anpassa klassrumssituationen efter olika behov.

    Denna statliga styrning har därmed ålagt landets lärosäten att utbilda lärare med vissa specifika förmågor att identifiera, och i samverkan med andra, tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter. Undervisningen kring det nya examensmålet skall vila på vetenskaplig grund. En fråga som infinner sig är huruvida det exempelvis handlar om den medicinska vetenskapliga grunden, eller om den pedagogiska.

    Syftet med detta konferensbidrag är att bidra till en problematisering av NPF i lärarutbildningssammanhang med fokus på hur några av landets lärarutbildningar forskningsförankrar sin undervisning mot detta examensmål. Aktuella forskningsfrågor är a) hur undervisning om NPF bedrivs vid tio av landets lärarutbildningar, och b) vilken vetenskaplig grund som råder för undervisningen.

    Via en jämförande analys av relevant undervisningsmaterial, tillika en kompetensinventering från tio av landets lärosäten, presenteras ett underlag för reflektion kring vad som utgör vetenskaplig grund för utbildning mot detta examensmål. Analysen utgår från professionsteori med fokus på professionell autonomi där begreppet organisatorisk professionalism är centralt för analysen.

    Ett resonemang om studiens förväntade resultat kan gå i två riktningar. Den första kan innebära att koherens råder mellan landets lärosäten när det gäller såväl undervisning som vetenskaplig grund. En sådan samstämmighet kan förklaras av gemensamma diskussioner vid exempelvis Lärarutbildningskonventets träffar. Den andra riktningen är att landets lärosäten skiljer sig sinsemellan i denna fråga, vilket skulle kunna förklaras av att lokal spetskompetens har haft inflytande över verksamhetens inriktning.

     

    Referenser

    Alvunger, D. & Wahlström, N. (Red.) (2018). Den evidensbaserade skolan: svensk skola i skärningspunkten mellan forskning och praktik. Stockholm: Natur & Kultur.

    Ansari, D., De Smedt, B., & Grabner, R.H. (2012). Neuroeducation - A critical overview of an emerging field” i Neuroethics, 2012, 5.

    American Psychiatric Association (2014). MINI-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press AB.

    Carlgren, I. (2011). ”Forskning ja, men vilken slags och i vilket syfte? Om avsaknaden och behovet av en “klinisk” mellanrumsforskning” i Pedagogisk forskning, 15(4), 65–79.

    Clark, J. (2015). “Philosophy, Neuroscience and Education” i Educational Philosophy and Theory, 47(1), 36-46.

    Clement, N. D. & Lovat, T. (2012). ”Neuroscience and Education: Issues and Challenges for Curriculum” i Curriculum Inquiry, 42(4), 534-557.

    Evetts, J. (2009) “Sociological Analysis of Professionalism: Past, Present and Future” i Comparative Sociology 10(1).

    Gaussel, M. & Reverdy, C. (2013). Neurosciences et éducation: la bataille des cerveaux. Dossier d’actualité Veille et Analyses IFÈ, n° 86, septembre. Lyon: ENS de Lyon.

    Grskovic, A. Janice & Zentall, S. Sydney, (2010). “Understanding ADHD in girls: Identification and social characteristics” i International journal of special education, vol. 25, nr 1, ss. 171-184.

    Howard-Jones, P. (2014). “Neuroscience and education: myths and messages” i Nature Reviews Neuroscience, 15, 817-824.

    Kitchen, W. H. (2017). Philosophical Reflections on Neuroscience and Education. Bloomsbury Philosophy of Education. London: Bloomsbury.

    Levinsson, M. (2013). Evidens och existens: evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 339). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

    Mangels, J. A., Butterfield, B., Lamb, J., Good, C., & Dweck. C. S. (2006). “Why do beliefs about intelligence influence learning success? A social cognitive neuroscience model” i Social Cognitive and Affective Neuroscience, 1(2), 75- 86.

    Michaëlsson, Madeleine, Yuan, Shuai, Melhus, Håkan, Baron, John A, Byberg, Liisa, Larsson, Susanna C. & Michaëlsson, Karl (2022) “The impact and causal directions for the associations between diagnosis of ADHD, socioeconomic status and intelligence by use of a bi-directional two-sample Mendelian randomization design”, BMC Medicine 20:106.

    OECD (2002). Understanding the brain: Towards a new learning science. OECD Publishing. OECD. (2007a). Evidence in Education. Linking research and policy. Paris: CERI. OECD (2007b). Understanding the brain: The birth of a learning science. OECD Publishing.

    Wollscheid, S. & Opheim, V. (2016). “Knowledge brokering initiatives in education: a systematic map of the Nordic countries” i Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2(1), 1-18.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Michaëlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Tegmark, Mats
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Arbetsintegrerad lärarutbildning: Verksamhetsförlagd utbildning och validering inför verksamhetsförlagd utbildning vid elva svenska lärosäten åren 2020–20212022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie är ett resultat av det samarbete som inleddes i maj 2020 genom Nätverket för erfarenhetsutbyte kring arbetsintegrerad lärarutbildning. Syftet är att undersöka hur den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs i arbetsintegrerade lärarutbildningar vid svenska lärosäten.

    Det empiriska underlaget utgörs av en enkät som kombinerats med uppföljande intervjuer och skriftlig kommunikation. Studien utgår från att det finns en lång tradition av motsättningar när det gäller hur utrymmet mellan praktik och teori ska fördelas i lärarutbildningarna. Undersökningen visar att det finns ett brett utbud av lösningar kring VFU inom arbetsintegrerade lärarutbildningar när det gäller form och i viss mån även innehåll. Ett rimligt antagande är att dessa skiftande upplägg bottnar i anpassningar till lokala behov. När det gäller examination av VFU uppger samtliga lärosäten att de bygger sin bedömning på information från en kombination av underlag. Efterfrågan på validering av VFU är mestadels låg eller obefintlig bland de lärosäten som ingår i studien. Anledningen förefaller vara att studenterna upplever momentet som meriterande och att denna bild är spridd mellan studentgrupper. En slutsats från denna studie är att utveckling av förutsättningar för arbetsintegrerade lärarutbildningar bör ske med förståelse för den mångfald av lokala anpassningar som lärosäten navigerar mellan för att uppfylla det konkreta målet att kunna erbjuda denna utbildningsform bland sina utbildningsprogram.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4. Samuelsson, Johan
    et al.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Financement de l’éducation progressiste (1891-1954): un cas suédois2022Ingår i: Histoire de l’éducation, E-ISSN 2102-5452, Vol. 157, nr 1, s. 183-219Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fr]

    Il est désormais bien établi que les premières écoles nouvelles ou progressistes (progressiva skolorna) ont été financées par des fonds privés et non publics. C’est ce qu’ont mis en lumière diverses études de cas sur ce type d’écoles, par exemple au Japon et en Angleterre. Cependant, les analyses portant plus spécifiquement sur la nature de ces financements sont rares. L’objectif principal de cet article est d’analyser et de décrire le financement des collèges privés (enskilda läroverk) progressistes par le biais d’une étude de cas incluant deux établissements, à Göteborg et Uppsala, créés à la fin du XIXe siècle.

    L’utilisation d’archives, telles que les procès-verbaux des réunions annuelles des actionnaires et les documents comptables, permet de mieux comprendre les motifs de leur création et leurs conditions de fonctionnement. Ces écoles sont au départ financées par une combinaison de dons de philanthropes locaux, de subventions publiques et de frais de scolarité acquittés par les élèves. L’importance du capital philanthropique diminue progressivement. La gestion des établissements n’a pas eu pour but de dégager des profits.éducation progressistephilanthropiecollège privéfinancement des écolesélite locale 

  • 5.
    Samuelsson, Johan
    et al.
    Karlstad University.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Funding of Progressive Education, 1891–1954: A Swedish Case2022Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 8, nr 2, s. 155-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is a well-known fact that several of the early progressive schools were privately, not publicly, funded. This has been observed in studies of progressive schools in, for instance, Japan and England. However, more specific analyses of the nature of this financing are rare. The overarching purpose of the article is to analyse and describe the funding of progressive private upper secondary schools (läroverk) through a case study including two schools in Gothenburg and Uppsala in the early 1900s. Using primary material, such as minutes from the annual meetings of shareholders and final accounts, a broader understanding of conditions and motives is accomplished. A combination of donations from local philanthropists, public funding, and student fees funded the schools. Gradually, the importance of philanthropic capital decreased. In addition, it also turned out that the schools were hardly driven by profit motives.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Restless, poor and unintelligent?2022Ingår i: Histories of Educational Technologies, Cultural and Social Dimensions of Pedagogical Objects: From Biography to Big Data: Methods and Sources in History of Education, 2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In educational contexts and since classic ancient times, we judge the abilities of self-control, focus and attention as desirable personal qualities. Commonly we view uncontrolled expressions of emotion as a sign of the weak-minded and unprincipled who are enslaved by their emotions and bodily needs. This view has stood up through shifting pedagogical paradigms; from Pythagoreans, Epicureans and Pyrrhonism, through the monastic schools of the middle ages and into the era of mass education. Restless and unfocused pupils engage teachers, teacher educators and researchers in order to manage overactive behaviour, lack of impulse control and difficulties in concentration. There are different technology solutions for this challenge, such as behaviour management strategies, social skills training programmes, classroom tools and neuropsychiatric investigations.

    Inattention, hyperactivity and impulsiveness also constitute the essential components for the diagnosis of Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). Both the diagnosis and medical treatment of ADHD have become highly prevalent during the last two decades but there are considerable regional differences, both within and between countries, in the proportion of children and adolescents with this neuropsychiatric diagnosis. Hitherto, there is however no established objective biological marker for ADHD.

    Previous research studies have shown associations between ADHD with lower socioeconomic status on the one hand, and intelligence, on the other hand. For this study, we aimed to evaluate the causal directions and strengths for these associations by use of a bi-directional two-sample Mendelian randomization design.

    We used summary‐level data from the largest available genome‐wide association studies (GWAS) to identify genetic instruments for diagnosis of ADHD, intelligence, and socioeconomic markers including the Townsend deprivation index, household income and educational attainment. Effect estimates from individual genetic variants were combined using inverse‐variance weighted regression.

    Our results indicate that an ADHD diagnosis may be a direct and strong intelligence-independent consequence of socioeconomic related factors, whereas ADHD appears only to lead to modestly lowered socioeconomic status. Low intelligence seems not to be a major independent cause or consequence of ADHD.

    The results of this study raise questions about basic assumptions with long historical roots: 1) how pupils’ conditions and expressions are interpreted in educational contexts and 2) how aristocratic norms relate to educational practice and pedagogical ideals.

  • 7.
    Michaëlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Yuan, Shuai
    Unit of Cardiovascular and Nutritional Epidemiology, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Melhus, Håkan
    Department of Medical Sciences, Clinical Pharmacology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Baron, John A
    Department of Medicine, University of North Carolina School of Medicine, Chapel Hill, NC, USA; Department of Epidemiology, Gillings School of Global Public Health, University of North Carolina, Chapel Hill, NC, USA; Department of Surgical Sciences, Unit of Medical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Byberg, Liisa
    Department of Surgical Sciences, Unit of Medical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Larsson, Susanna C
    Unit of Cardiovascular and Nutritional Epidemiology, Institute of Environmental Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden; Department of Surgical Sciences, Unit of Medical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Michaëlsson, Karl
    Department of Surgical Sciences, Unit of Medical Epidemiology, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    The impact and causal directions for the associations between diagnosis of ADHD, socioeconomic status, and intelligence by use of a bi-directional two-sample Mendelian randomization design2022Ingår i: BMC Medicine, E-ISSN 1741-7015, Vol. 20, nr 1, artikel-id 106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Previous studies have reported associations between attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) and lower socioeconomic status and intelligence. We aimed to evaluate the causal directions and strengths for these associations by use of a bi-directional two-sample Mendelian randomization (MR) design.

    METHODS: We used summary-level data from the largest available genome-wide association studies (GWAS) to identify genetic instruments for ADHD, intelligence, and markers of socioeconomic status including the Townsend deprivation index, household income, and educational attainment. Effect estimates from individual genetic variants were combined using inverse-variance weighted regression.

    RESULTS: A genetically predicted one standard deviation (SD) increment in the Townsend deprivation index conferred an odds ratio (OR) of 5.29 (95% confidence interval (CI) 1.89-14.76) for an ADHD diagnosis (p<0.001). A genetically predicted one SD higher education level conferred an OR of 0.30 (95% CI 0.25-0.37) (p<0.001), and a genetically predicted one SD higher family income provided an OR of 0.35 (95% CI 0.25-0.49; p<0.001). The associations remained after adjustment for intelligence whereas the lower odds of an ADHD diagnosis with higher intelligence did not persist after adjustment for liability to greater educational attainment (adjusted OR 1.03, 95% CI 0.68-1.56; p=0.87). The MR analysis of the effect of ADHD on socioeconomic markers found that genetic liability to ADHD was statistically associated with each of them (p<0.001) but not intelligence. However, the average change in the socioeconomic markers per doubling of the prevalence of ADHD corresponded only to 0.05-0.06 SD changes.

    CONCLUSIONS: Our results indicate that an ADHD diagnosis may be a direct and strong intelligence-independent consequence of socioeconomic related factors, whereas ADHD appears to lead only to modestly lowered socioeconomic status. Low intelligence seems not to be a major independent cause or consequence of ADHD.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8. Yuan, Shuai
    et al.
    Xiong, Ying
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Michaëlsson, Karl
    Larsson, Susanna C
    Genetically predicted education attainment in relation to somatic and mental health.2021Ingår i: Scientific Reports, E-ISSN 2045-2322, Vol. 11, nr 1, artikel-id 4296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A deeper understanding of the causal links from education level to health outcomes may shed a light for disease prevention. In the present Mendelian randomization study, we found that genetically higher education level was associated with lower risk of major mental disorders and most somatic diseases, independent of intelligence. Higher education level adjusted for intelligence was associated with lower risk of suicide attempts, insomnia, major depressive disorder, heart failure, stroke, coronary artery disease, lung cancer, breast cancer, type 2 diabetes and rheumatoid arthritis but with higher risk of obsessive-compulsive disorder, anorexia nervosa, anxiety, bipolar disorder and prostate cancer. Higher education level was associated with reduced obesity and smoking, which mediated quite an extent of the associations between education level and health outcomes. These findings emphasize the importance of education to reduce the burden of common diseases.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Introduktion2021Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 15, nr 3, s. 5-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    John i bruksskolan2021Ingår i: En resa genom skolans historia / [ed] Esbjörn Larsson, Uppsala, Uppsala: Uppsala University, 2021, s. 51-57-Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur var det egentligen att gå i skola förr i tiden? I den här boken får du träffa tolv elever som gick i en skola som inte var som skolan är idag. Det är berättelser om både tjejer och killar, en del fattiga och en del rika. Den första berättelsen handlar om 1600-talet och den sista om 1980-talet. Gemensamt för alla berättelser är att de är skrivna av personer som forskat om skolans historia och som är experter på den tid de skriver om.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    John i bruksskolan
  • 11.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, Pedagogiskt arbete.
    Scale and Diversity as Challenges in the History of Education: Historical Perspectives from Colombia, Sweden, and the U.S.: Families, Factories and Elementary Schooling in Sweden, 1870–19102021Ingår i: Looking from Above and Below: Rethinking the Social in the History of Education: June 14–25, 2021 Virtual conference, due to the pandemic, 2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the late nineteenth century, the requirements for children’s schooling sometimes conflicted with the need for labour, as children’s contributions were valuable in agricultural as well as industrial settings. Interventions to curb absence and dropouts from school due to child labour were introduced, but some families still relied on the children’s contributions in a way that the children’s work in factories affected their attendance to school.

    This paper explores children’s experiences, family strategies, and educational state policies related to industrial child labour in Sweden, 1870­–1910.Using a wide range of source materials, including pupils’ memories, school district minutes, corporate accounts, and teacher’s memories, the aim for this study is to shed light on the causes of industrial child labor and the consequences for schooling. The families’ attitude to this kind of work is much debated. Influential interpretations suggest that both working children and their parents made a conscious and free choice when children were used in the industries. Although this interpretation has been vigorously questioned, it is still influential in economic history.

    This paper focus on the tension between the children’s families’ and teachers' testimonies, on the one hand, and how economic theories acknowledge the free choice paradigm, on the other hand. This article will also point to the significant role of economy and wealth in social institutions of family and village, and how it could affect elementary schooling.

  • 12.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Folkskola, fester och filantropi2020Ingår i: Skolans högtider: Ceremoni, fest och firande i svensk skolhistoria / [ed] Sara Backman Prytz; Joakim Landahl, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria , 2020Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 13.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Lärarförsörjning: Arbetsintegrerad lärarutbildning – kunskapsläge, erfarenheter och utveckling.2020Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Cecilia Francke2019Ingår i: Märkvärdiga svenska kvinnor: 200 kvinnor som förändrat våra liv / [ed] Lisbeth Larsson, Stockholm: Bonnier, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 15.
    Michaëlsson, Madeleine
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    The Forgotten Schools: Early Secular Schooling in Sweden, 1670–17252019Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Agathe Annie Marianne Koch: Dövpedagog, pionjär inom specialpedagogiken2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Agathe Annie Marianne Koch: Pioneering teacher of deaf children2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Child Labour and Elementary Schooling in Sweden, 1870–19102018Ingår i: Nature and the Education Economy : Historical Perspectives from the US and Sweden, 2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 19.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Magdalena Fredrika (Fredda) Henrietta Hammar2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Magdalena Fredrika (Fredda) Henrietta Hammar: Missionary, school founder2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Sissa Cecilia Francke: Rösträttskvinna, aktiv inom fredsrörelsen och nykterhetsrörelsen2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Sissa Cecilia Francke: Suffragette, took active part in the temperance and peace movements2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Ulrika Cecilia Fryxell: School founder, teacher2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet.
    Ulrika Cecilia Fryxell2018Ingår i: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborg: Göteborgs universitet, 2018Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Arbetarbarn i industriellt barnarbete: Former och omfattning, 1870-19102017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Based on my study, Child Labour in Sweden, I will discuss industrial child labour during 1870-1910. Above all, the surveys will contribute to one major problem area, namely the valuation of the children’s labour in various contexts. The project aims to highlight the following questions: What caused child labour? What were the terms for child labour? What were the consequences of child labour?

    The survey is conducted through a systematic analysis of workers’ memories from 18 occupational groups, collected by the Nordic Museum.

    In the survey, I conduct quantitative and qualitative analyses with the responses per question in the memory list. Data on the extent of schooling and industrial work during childhood is of particular interest for this study. Testimonies describing the surrounding environment and consequences of industrial child labour are analysed as well.

    The quantitative analyses mainly cover the scope of the schooling and industrial child labour. The qualitative analyses aim to explore the surrounding environments and the consequences of industrial child labour during school time, for example whether the work generated money for the working families.

     

  • 26.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Critical Competence Intersects Bildung and Screen: Confronting Challenges of ICT2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Key Drivers for Learning in Groups2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Privata bidrag till folkskolan2017Ingår i: Vägval i skolan historia - Tidskrift från föreningen för svensk undervisningshistoria, Vol. 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 29.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Privata bidrag till folkskolan: – en reaktionär revolt?2017Ingår i: Utbildningens revolutioner: Till studiet av utbildningshistorisk förändring / [ed] Berg, Anne et al., Uppsala: Uppsala Studies of History and Education (SHED) , 2017, s. 45-59Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Berg, Anne
    et al.
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Larsson, EsbjörnUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Michaëlsson, MadeleineUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Westberg, JohannesUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.Åkerlund, AndreasUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Utbildningens revolutioner: Till studiet av utbildningshistorisk förändring2017Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Ordet revolution avser i allmänhet en omvälvande eller grundläggande förändring som, i jämförelse med långsammare processer, sker under en kortare tid. I utbildningshistoriska sammanhang är ordet revolution användbart eftersom det riktar fokus på de övergripande och omvälvande förändringar som karaktäriserat utbildningsväsendet under de senaste trehundra åren. I vår bok presenteras analyser av ett brett urval av förändringar inom det svenska utbildningsväsendet. Antologin inkluderar kapitel om förändringar i 1800-talets skola och utbildning, däribland införandet av Läsebok för folkskolan, arbetarorganisationers fostran av demokrater, och en kritisk analys av föreställningen om 1800-talets skola som en del av en demokratiseringsprocess. Dessutom ges inblickar i 1900-talets utbildningsrevolutioner med kapitel som ägnar sig åt allt från rökrutans införande, den Nya matematiken, förskolesektorns expansion och 1990-talets utbildningsreformer.Boken har publicerats för att ge en översikt över den omfattande utbildningshistoriska forskningsmiljö som vuxit fram i Uppsala under de senaste tio åren. Den riktar sig till såväl den utbildningshistoriskt intresserade läsaren, som till en bredare historisk och utbildningsvetenskaplig läsekrets.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 31.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Privata bidrag till folkskolan: Järnbruken och det svenska folkskoleväsendet 1850–19302016Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to examine private subsidies provided to the Swedish elementary school system at national, regional and local level, centered on a study of ironworks in the province of Uppland during the period 1850–1930. The main research questions concern the elites’ attitude to public education, why the wealthy donated to education, and the interactions between the school system and private subsidies. This study has explored source materials from the parishes and the ironworks’ archives, the Nordic Museum’s collection with preserved testimonies from ironworks environments, as well as with records from Statistics Sweden.

    My investigation has shown that the wealthy owners of ironworks continued to fund schooling during the investigated period, despite the Elementary School Act of 1842. While these contributions were marginalized in relative terms due to increased contributions from the state and municipalities, they were not reduced in nominal amounts. On a local level, they could even increase. Thus, I have argued that this private funding was not crowded out during the period under investigation. I have also shown that while private contributions on average were of minor importance at the national level, they could continue to play a major role at the local level.

    The reasons behind this continued support for schooling were many. Contrary to the parishes’ schools, which hampered the children’s participation in farm work, the ironworks schools were well integrated in the ironwork’s operations; schools were used as a kind of labour buffer during the end of the 19th century and the beginning of the 20th century. The schools were also used as instruments of discipline, care and control over the workers children, and could strengthen the donor’s reputation. Although the ironworks contributed to the funding of mass schooling during the period under investigation, this thesis has consequently shown that the ironworks were rewarded for their efforts.

  • 32.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Review: Nancy Beadie, Education and the Creation of Capital in the Early American Republic2015Ingår i: Nordic Journal of Educational History, ISSN 2001-7766, E-ISSN 2001-9076, Vol. 2, nr 1, s. 152-153Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Private support: Funding of elementary schools at Swedish ironwork communities, 1830-1930,2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Supplanting Funds: Private and Public Funding of Elementary Schools at Swedish Ironwork Communities, 1850-19302014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kritiska rön om ADHD-diagnostisering. Rapport från ESSHC-konferensen i Glasgow 2012.2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 3, s. 336-338Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Rapport från senaste European Social Science History Conference i Glasgow, där kritiska rön om ADHD-diagnostisering presenterades under rubriken: "Changing conceptions on normal childhood behaviour: International perspectives on ADHD and learning disability". Rapporten behandlar den forskning som presenterades vid konferensen om kraftigt stigande diagnostisering av ADHD, orsakerna till detta, konkurrerande perspektiv samt centrala problem som relaterades till den ökande diagnostiseringen. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 36.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Power by purse2013Ingår i: Education and Power: Historical Perspectives August 21-24, Riga, Latvia, 2013, s. 112-Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Based on my study "From tree felling to silver lining: diverse ways of funding elementary schools among Swedish ironworking communities, 1830–1930", I will discuss power and control of schools by funding.

    During the heyday of the Swedish iron industry, distinctive communities typically developed near the ore mining, extraction and processing centres. The early entrepreneurs focused their knowledge and capital on production in order to find ways to exploit local opportunities efficiently for the global market. This early modern entrepreneurship, which strove to control every aspect of the process, transformed social relations at the ironworks. A strong patriarchal spirit came to characterize these small societies, and the ironworks’ early interest in school matters was tightly intertwined with the commitment of the companies’ owners. As a head of the mill, the owner was expected not only to maximize its profit, but also to provide for workers and their families’ safety. Consequently, the iron companies often subsidized churches, warehouses, schools and inns in the vicinity of the blacksmiths’ and the other workers’ housing.The iron companies were able to provide financial support not only to one particular school, but also to the parishes’ school activities in general, which, in the cases considered here, involved several school districts.

    In order to answer questions about the expressions, extensions and proportions of private contributions to elementary schools, the study is based on information from selected iron companies’ private archives, selected parishes’ archives, and statistics produced by the Ecclesiastical Office. Data published by Statistics Sweden will also be referenced. The guiding intention behind drawing on these sources is to make use of the overlapping information they contain in order to provide a comprehensive overview. During the session, I will point out how the school districts were affected by the iron companies’ support. What monetary contribution, and what types and amounts of non-monetary support, were provided? What proportion of the total elementary school funding was obtained from the private and public sectors respectively? How did these proportions change over time? In addressing such issues from the perspective of Pierre Bourdieu’s extended notion of capital, this paper will be able not only to answer questions about the character, scope and significance of private funding; there will also be an opportunity to say something about the relation between power and the key process of transformation of economic inheritance into cultural capital.

  • 37.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Education and the State: Historical Perspectives on a Changing Relationship2012Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 38.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    From tree felling to silver lining: diverse ways of funding elementary schools among Swedish iron working communities, 1830-19302012Ingår i: History of Schooling: Politics and Local Practice / [ed] Aubry Carla, Westberg Johannes, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group , 2012, s. 38-67Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Privat folkskolefinansiering2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Folkskoleväsendets kraftiga expansion under slutet av 1800-talet har traditionellt tolkats som resultatet av ökad statlig kontroll tillika finansiering. I linje med detta har relationen mellan stat och lokalsamhälle blivit central för utbildningshistorisk forskning och på senare tid har såväl det lokala initiativet som statsbidragens omfattning och utformning uppmärksammats. I den internationella litteraturen har ökat intresse riktats mot detaljerade analyser av skolornas finansiering. En bättre förståelse efterforskas genom studier av relationen mellan olika verksamhetsbidrag per plats och tidpunkt samt förändringar i dessa relationer över tid.

    I Uppland fanns redan före folkskolestadgan etablerade skolor vid många av järnbruken. Dessa skolor finansierades initialt med enskilda medel och tack vare brukens ofta väl bevarade bokföring är det möjligt att rekonstruera stora delar av bidragen. Vi kan även följa förändringar över tid och på så sätt få ökad kunskap om hur det lokala initiativet utvecklades i denna miljö.

    Denna studie bidrar till forskning om lokalsamhällets betydelse för skolväsendets organisation och finansiering. Med utgångspunkt i redovisning av kostnader för skolor vid tre järnbruk samt de omgivande skoldistriktens skolkassor tecknas en detaljerad bild av verksamhetsbidragens omfattning samt förändringar över tid. Följande frågor har varit centrala: Hur såg det privata bidraget till folkskoleväsendet ut under 1800-talets andra hälft och i början av 1900-talet? Vilka var de övriga bidragen? Hur utvecklades den absoluta och den relativa storleken av dessa bidragskomponenter över tid?

  • 40.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kunskapens pris: Om en enskild folkskolas finansiering2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Michaëlsson, Madeleine
    Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Man tager vad man haver: Personalrekrytering inom tre svenska universitet som svar på studentexplosionen2011Ingår i: Praktiske grunde. Tidsskrift for kultur og samfunnsvitenskab, ISSN 1902-2271, E-ISSN 1902-2271, nr 4, s. 29-39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the absolute and relative prevalence of personnel categories at three Swedish universities during the 25-year period that followed the exceptional increase in the number of entrant students, starting in the 1960s. Key issues include how the number of employees changed from 1962 to 1987, the types of services created, and what primary characteristics the new staff possessed. Distinct trends in the universities’ recruitment of teachers and other staff are displayed. Naturally, the number of employees at all investigated departments at all universities increased during the period but the teachers were less formally educated than before. Furthermore, the proportion of female employees substantially increased throughout the investigation, but the gender structure at higher positions remained essentially unchanged.

1 - 41 av 41
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf