Högskolan Dalarnas logga och länk till högskolans webbplats

du.sePublikationer
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion. Kungl. Musikhögskolan, Stockholm.
    Gullö, Jan-OlofKungl. Musikhögskolan, Stockholm.
    Musik – musikproduktion – musikbransch: Tretton samtida berättelser2024Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna antologi bjuder vi in dig till ett urval av aktuell musikforskning som bedrivs av MIRAC:s medlemmar. MIRAC är en akronym för Music Focused Interdisciplinary Research & Analysis Center. Redan på 1960-talet konstaterade forskare att branschen är komplex och föränderlig. Det var den då och är idag ännu mer komplex. Denna komplexitet återspeglas även i forskningen och så även i denna antologi. Även om denna komplexitet inte till fullo går att beskriva inom ramen för denna antologi illustrerar kapitlen ändå bredden på forskningsfältet. Vissa kapitel har empirisk tyngdpunkt, ibland med forskare som själv agerar i rollen som musikskapare. Andra kapitel är mer teoretiskt orienterade i vilka blicken höjs från det specifika till det mer abstrakta och generella. Flera har ett svenskt fokus medan andra har internationella perspektiv och vissa kombinerar både. Antologin och dess kapitel bör därför betraktas som ett antal nedslag och urval av aktuell nordisk musikforskning. 

    Musikforskningen är idag pluralistisk och spänner över de flesta vetenskapliga discipliner. Vissa delar av musikforskningen har gamla anor medan andra är relativt nya. Till de äldre hör musikvetenskapen vars anor sträcker sig tillbaka till det antika Grekland, men som blev ett akademiskt ämne i slutet av1800-talet. Till de yngre hör musikproduktion som i Sverige etablerades först under 1980-talet. Ämnets uppkomst har sina rötter i inspelningstekniska innovationer som möjliggjorde flerkanalsinspelning och banade väg för alltmer avancerade musikproduktioner. Under de senaste decennierna har producenterna blivit alltmer framträdande och vissa har idag egen stjärnstatus med svenska exempel som Dennis Pop, Shellback, Laleh, Max Martin med flera. Den ständigt pågående tekniska utvecklingen för att sprida och framföra musik har under de senaste 150-åren påverkat och förändrat förutsättningarna för både musikskapare och musikbranschen på ett genomgripande sätt. I skrivande stund pågår nu en livfull debatt om den artificiella intelligensens påverkan och betydelse för vårt musiklandskap. 

    Denna utveckling påverkar även musikforskningen genom de teman som väljs och de frågor som formuleras. Forskningen bidrar med ökad kunskap och förståelse för musikskapandets förutsättningar utifrån aspekter såsom teknisk utveckling, organisering, juridik, lyssnarbeteenden, ekonomi, marknadsföring, distribution, skapande, kreativitet, pedagogik, företagande, entreprenörskap med mera. Dessutom utgör forskning grunden för högre utbildning och påverkar därmed innehåll och utformningen på utbildningar för blivande musikskapare, branschaktörer och forskare. Musikskapare, branschaktörer, utbildare, studenter och forskare ingår således i samma ekosystem med ömsesidig påverkan. 

    Antologin riktar sig till studenter på olika musikutbildningar, till branschaktörer, musikskapare samt de som är nyfikna och intresserade. Den är skriven på svenska av flera skäl. Idag är utbudet av forskningsartiklar och studentlitteratur på svenska mycket begränsat. Därför saknar lärare, men framför allt studenter svensk-språkiga begrepp. Utvecklingen förefaller gå mot att svenska begrepp successivt faller i glömska till förmån för engelska begrepp, eller att de används parallellt med ökad förvirring om dess innebörd. Det är även vanligt att engelska begrepp försvenskas på mer eller minde lyckade grammatiska och betydelsebärande sätt, så kallad direktlån. Därför har vi uppmuntrat författarna att i möjligaste mån använda svenska begrepp, om sådana finns, för att komplettera engelskspråkiga alternativ. Detta är kanske av speciellt värde när studenterna ska författa akademiska texter och kommunicera och verka i en svensk kontext. 

    Vidare domineras forskning idag av studier om engelskspråkiga marknader. Även om det går att argumentera för att musikbranschen idag utgör en global marknad uppvisar olika regioner variation i fråga om exempelvis lagstiftning, branschkonventioner, IT-kompetens och infrastruktur vilket gör att det inte okritiskt går att överföra forskningsresultat om en marknad till en annan. Det blev tydligt när Sverige, som det första landet i världen, uppvisade ökade intäkter från inspelad musik efter den stora krisen för skivbranschen kring 2010-talet, vilket även väckte internationell uppmärksamhet. I flera av kapitlen studeras även svenska fenomen och svenska artister, vilket utgör ett komplement till den engelskspråkiga forskningsdominansen. 

    Antologin kan läsas på olika sätt, antingen som en helhet eller som fristående kapitel. Den består sammanlagt av tretton kapitel som spänner över olika frågeställningar, teman, perspektiv och vetenskapliga discipliner om musik, musikproduktion och musikbransch. Inom denna variation ställs frågor som rör utvecklingen av artificiell intelligens och den förvirring som råder om begreppets innebörd. Två kapitel utforskar kulturellt entreprenörskap, ett med fokus på begreppets innebörd och definition medan det andra använder begreppet som en del i sin analys av dansmusikscenens etableringen under 1980- och 1990-talen. Ytterligare ett kapitel undersöker teknikens påverkan på den konstnärliga gestaltningen live med fokus på medhörningens betydelse. I ett annat kapitel reflekterar författaren över hur vi talar om och upplever musik med fokus på den vardagliga lyssnarens upplevelse. I ett annat kapitel introducerar författaren begreppet tankestilar som tänkte att fungera som ett verktyg för reflektion om det egna musikskapandets förutsättningar och förhållande till omgivningen. Två av bidragen är relaterade till Covidpandemin, ett undersöker dess effekter på musikbranschen och ett annat använder den som grund för att undersöka vad som driver och håller samman ett rockband. Ett kapitel berör branschens förändring, vilken resulterat i att tidigare roller successivt glider in i varandra, i detta fall rollerna som kompositör och producent. I ett annat kapitel ställs frågan om hur musikens värde är relaterat till pris och hur framtidens musik kan finansieras. Till sist finns tre kapitel som blickar tillbaka i tiden, ett handlar om Calle Jularbo, ett om ABBA och ett om Abbey Road. Alla tre har det gemensamt att de utgår från ett nutidsperspektiv vilket visar att dessa företeelser inte enbart är historiskt intressanta utan fortfarande är kulturellt och kommersiellt relevanta. Samtliga kapitel är förhandsgranskade anonymt av en författarkollega samt av minst en av medlemmarna i redaktionsgruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (png)
    presentationsbild
  • 2.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Entreprenörskapets värdetriangel: Musikbranschens kulturella, sociala och ekonomiska entreprenörskap2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta bidrag har sin grund i ett nyligen avslutat forskningsprojekt om kulturellt entreprenörskap med Hultsfredsfestivalen som empiriskt exempel (Trondman et al., 2022). Intresset för entreprenörskap har under de senaste decennierna ökat markant. Men när forskningsfältet formerades under den första delen av 1900-talet var det primärt en form av entreprenörskap som stod i fokus, det ekonomiska eller kommersiella entreprenörskapet. Under de senaste decennierna har begreppet dock vidgats och omfattar idag även så kallat socialt och kulturellt entreprenörskap. Detta bidrag syftar till att utmana föreställningen om att entreprenörskap antingen är av det ena eller andra slaget. I stället argumenteras för att entreprenörskap inte är statiskt utan föränderligt och dynamiskt, det kan röra sig från ett kulturellt entreprenörskap till ett socialt och/eller ekonomiskt entreprenörskap. Detta resonemang kommer presenteras i vad jag kallar för entreprenörskapets värdetriangel. Jag kommer även argumentera för att dessa tre former av entreprenörskap inte är uteslutande utan komplementära. I forskning och teoribildning om de tre formerna av entreprenörskap uppfattas dessa i sin tur förbundna med i huvudsak tre värden, kulturellt, socialt och ekonomiskt värde. Men entreprenörskapets värdetriangel utmanar denna dikotomisering. Med grund i projektet om Hultsfredsfestivalen och värdetriangeln går det på god grund hävda att entreprenörskap inte endast kan generera ett fåtal värden utan ofta en mängd värden vilket gör det mer rättvisande att tala i termer om kluster av mervärden. Ambitionen är därmed även att föreslå alternativa sätt att värdera entreprenörskap, med tyngdpunkt på kulturellt entreprenörskap, utöver ekonomiska termer. Det teoretiska ramverket bygger dels på teorier om entreprenörskap med företrädare som Joseph Shumpeter och Israel Kirtzner. Dels bygger det på organisationssociologiska teoribildning med företrädare som Max Weber, Göran Ahrne, Mark Grannovetter.

  • 3.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    ”Går det inte så går det ändå”: Festivalen som nätverk, organisation och institution2022Ingår i: Hultsfredsfestivalen: Punkens etos, festivalens anda och entreprenörskapets vara / [ed] Trondman, T., Lekberg, R & Bjälesjö J, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2022, 1, s. 198-247Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

    Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

    Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

  • 4.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Hat och hot mot svensk scenkonst2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Trondman, Mats
    Hultsfredsaktörerna som kulturella entreprenörer2022Ingår i: Hultsfredsfestivalen : punkens etos, festivalens anda, entreprenörskapets vara, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2022, s. 537-559Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

    Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

    Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

  • 6.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Gullö, Jan Olof
    Thyrén, David
    Holgersson, Per-Henrik
    Icebreakers and clusters within the Swedish music wonder2022Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In our ongoing project Searching for Sophia in Music Production, we explore factors that have been of great significance for the Swedish music wonder. In this paper, the aim is to identify important individuals in various genres that have paved the way for Sweden’s international success in music. One hypothesis we are working with is that a few innovative individuals who acted as "icebreakers" created smaller "clusters" centered around record companies that were highly influential. We present aselection of musical icebreakers and clusters that have successfully contributed to the Swedish music wonder: Stig "Stikkan" Anderson and Polar Music International AB, Bert Karlsson and Mariann Records, Ola Håkansson with Sonet and Ten Music Group, Robert von Bahr with BIS Records, Per-Olof "Pelle" Karlsson with Prim Records and Dag Volle "Denniz PoP" with Cheiron Studios. The study is methodologically based on literature studies and an inventory of source material as well as interviews with key people in Swedish music life. Theoretical perspectives include Jennifer Lena’s and Richard Peterson's (2008) model for the life cycles of genres, with stages of creation, development, conservation and stagnation, Paul Thompson's model for creativity in record production (2019) and Mats Trondman's theories of folk musical expression (1999). In addition, the analysis also uses theories in motivational research (Deci & Ryan, 2000) and entrepreneurial research with relevance to music and music industry development (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Our analysis clearly shows that single theories cannot explain all essential parts of the Swedish music wonder. A combination of several theories and explanatory models is therefore needed. In our presentation, core issues around this are discussed.

  • 7.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Trondman, Mats
    "Två miljoner på Black Sabbaths konto”: Socialt entreprenörskap och allokering av resurser2022Ingår i: Hultsfredsfestivalen: Punkens etos, festivalens anda och entreprenörskapets vara / [ed] Trondman, M, Lekberg, R & Bjälesjö J., Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2022, s. 248-273Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

    Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

    Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

  • 8.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Trondman, Mats
    Återbesök hos Schumpeter2022Ingår i: Hultsfredsfestivalen: Punkens etos, festivalens anda och entreprenörskapets vara / [ed] Trondman, T., Lekberg, R., & Bjälesjö, J, Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2022, 1, s. 406-424Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen.

    Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg.

    Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.

  • 9.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, Ljud- och musikproduktion.
    Gullö, Jan-Olof
    Thyrén, David
    Holgersson, Per-Henrik
    Searching for Sophia in Music Production2021Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

     Inom vårt pågående projekt Searching for Sophia in Music Production utforskas faktorer som varit av stor betydelse för det svenska musikundret. I detta sammanhang åsyftas att identifiera viktiga aktörer inom olika genrer som banat väg för svenska internationella musikframgångar. En hypotes vi arbetat med är att ett fåtal mindre ”kluster” centrerade kring skivbolag med några enstaka personer som agerat som ”isbrytare” varit av stor betydelse. Här presenteras analyser av klustren Polar Music International AB, Mariann Records, Prim Records och Cheiron med isbrytare som Stig ”Stikkan” Anderson (1931-1997), Bert Karlsson (f. 1945), Svante Bengtsson (f. 1944) och Dag Volle ”Denniz PoP” (1963-1998). Studien bygger metodologiskt på litteraturstudier och inventering av källmaterial samt intervjuer med nyckelpersoner inom svenskt musikliv. Teoretiska perspektiv inkluderar Jennifer Lena och Richard Petersons (2008) modell för genrers livscykler med skapelse, utveckling, konservering och stagnation, Paul Thompsons modell för kreativitet vid skivproduktion (2019) och Mats Trondmans teorier om folkliga musikaliska uttryck (1999). Dessutom används i analysen även teorier inom motivationsforskning (Deci & Ryan, 2000) och entreprenörsforskning med relevans för musik och musikbranschutveckling (Tschmuck, 2006; Östman 2018). Resultat och slutsatser Vår analys visar tydligt att enskilda teorier inte kan förklara alla väsentliga delar i det svenska musikundret. Det behövs därför en kombination av flera teorier och förklaringsmodeller. I vår panel diskuteras kärnfrågor kring just detta. 

  • 10.
    Fredriksson, Daniel
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Karlsson, Fredrik
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Religionsvetenskap.
    Stier, Jonas (Redaktör)
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    ”Det första steget”: Studieförbund som kontaktyta för integration2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Fredriksson, Daniel
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Gullö, Jan Olof
    Nordström, Marika
    Är det du som kör ljudet?: En genusstudie om musikbranschens mest mansdominerade yrke, liveljudtekniker2019Ingår i: Är det du som kör ljudet?: En genusstudie om musikbranschens mest mansdominerande yrke, liveljudtekniker, 2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta bidrag är en presentation av en pilotstudie som kommer att resultera i en forskningsansökan 2019. Projektet handlar om ojämställdhet i musikbranschen med fokus på den sektor som är mest mansdominerad, liveljudstekniker. Enligt nuvarande bedömning finns ett femtiotal professionella kvinnliga ljudtekniker i Sverige vilket möjliggör en totalundersökning av populationen. Kriteriet för vad som räknas som professionell ljudtekniker är att sysselsättningen utgör ca 75 % av yrkesutövningen och att den bedrivs stadigvarande. Exempel på frågor som kommer besvaras är: 

    • Varför väljer en kvinna att bli liveljudtekniker, vilka är motiven? 
    • Hur ser karriärvägarna ut?   
    • Vilka hinder och motstånd möter de kvinnor som väljer att bli liveljudtekniker?
    • Vilka stödjande strukturer och resurser finns det som underlättar för kvinnor att bli ljudtekniker?
    • Finns det gemensamma nämnare för de kvinnor som har etablerat sig i yrket?  

    Projektet syftar således dels till att identifiera och beskriva strukturellt motstånd och hinder men även strukturer och resurser som underlättar för kvinnor att bli liveljudtekniker. Resultaten förväntas bidra till förståelsen för vilka faktorer som motverkar respektive främjar jämställdhet i musikbranschen. Det teoretiska ramverket består dels av Pierre Bourdieus tankar om strukturellt motstånd vilket motverkar mobilitet i det sociala rummet med fokus på begreppet habitus. Dels består ramverket av Robert Mertons teorier om betydelsen av individens preferenser som en föränderlig kraft av institutionella strukturer. Individens preferenser antas vara mer föränderliga än de strukturer som omger individen vilket möjliggör nya definitioner av den sociala verkligheten. Bourdieu kan således användas för förståelse för hur strukturellt motstånd verkar medan Merton kan användas för att förstå varför kvinnor, trots strukturellt motstånd, ändå väljer att etablera sig som ljudtekniker. Metoden är kvalitativ med djupintervjuer som primär datainsamlingsmetod. Det teoretiska ramverket är preliminärt som kan komma att förändras eller utvecklas beroende på empirin. All form av feedback och kommentarer är välkomna för att utveckla projektet vidare.

  • 12.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Algoritmers möjligheter och begränsningar: En diskussion om A&R-kompetens och algoritmer2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Algoritmer har blivit alltmer uppmärksammade under de senaste åren, inte minst i relation till spellistor på exempelvis Spotify. Algoritmer har utvecklats till viktiga verktyg för dagens musikbolag. Allt oftare har frågan om vad algoritmer kan och inte kan diskuterats samt vad effekterna av en utbredd användning har på musikutbud, lyssnarbeteenden och musikutövare. Fokus i detta paper riktas mot algoritmers möjligheter och begränsningar med utgångspunkt i A&R-kompetens, samt dess konsekvenser på bransch och musikutbud.

    Utgångspunkten tas i min avhandling i vilken bland annat A&R-kompetens beskrivs och analyseras (Florén 2010). I denna identifieras två olika typer av bedömningar som en A&R gör vilket i sin tur är relaterade till två olika typer av låtar och artister. Den första och mest enkla bedömningen är av låtar och artister vars potential framstår som helt uppenbar och självklar för alla. Utmaningen består primärt i att vara först med att kontraktera artisten. Den andra typen av bedömning rör artister och musik som är betydligt mer svårbedömbar, i många fall handlar det om artister eller musik som ”ännu ej är men som kan komma att bli”. Musiken bär inte på den inneboende kraft som gör att den själv tar sig genom mediebruset fram till lyssnaren. I dessa situationer måste A&R och bolag addera värden som ökar förutsättningar för framgång. Det kan handla om att förbättra produktionen, ta in en co-writer, låta artisten ta sånglektioner, ändra banduppsättning, utveckla image, utveckla strategiska planer för lansering och marknadsföring. I denna typ av projekt blir A&R en kreativ medskapare av artistens karriär och framgång.

    Det förefaller primärt vara den första typen av bedömningar som algoritmer kan ersätta A&R genom att på ett automatiserat sätt, utifrån lyssnarnas beteenden, tidigt uppmärksamma morgondagens framgångar. I en bemärkelse har lyssnarna blivit sina egna A&R då de själva genom sitt lyssnande omedvetet identifierar morgondagens framgångar. I den gamla branschstrukturen var denna typ av bedömningar förknippade med stora inslag av osäkerhet och komplexitet samtidigt som branschens existens över tid var beroende av denna förmåga. Det cirkulerade uppgifter om att ca 70% – 80% av alla satsningar misslyckades (Florén 2010). I och med användningen av algoritmer har denna bedömning flyttats närmare lyssnaren vilket även kan antas ha minskat inslagen av osäkerhet. Men användningen av algoritmer förutsätter att det finns en relativt färdig produktion och artist som lyssnaren kan bedöma. Ifråga om musik och artister ”som ännu ej är men som kan komma att bli” har algoritmer begränsade möjligheter att ersätta A&R då de inte kan agera som kreativa medskapare. I själva verket förefaller kreativitet vara en av de största begränsningarna hos algoritmer idag. Denna bedömning av det som ”ännu ej är” skulle utifrån detta resonemang fortfarande kräva mänsklig bedömningsförmåga och kreativitet.

    Vilka skulle effekterna kunna bli av en alltmer utbredd användning av algoritmer? Musikbolagen kan med hjälp av algoritmer bli bättre på att identifiera talanger i ett tidigt skede och att sprida ”rätt musik” till ”rätt lyssnare” vilket måste uppfattas som positiva effekter. Men om utvecklingen resulterar i färre antal A&R-drivna bolag finns risken att utrymmet för artister som ”ännu ej är” och som behöver stöd och samarbete för att utveckla sina karriärer får allt svårare att etablera sig. Långsiktiga investeringar i en ny artists karriär är både riskfyllt och ur ett affärsmässigt perspektiv inte en given målsättning. Ett möjligt framtida scenario skulle kunna bli att bedömningen av potential flyttas närmare lyssnarna och ansvaret för att utveckla talang blir artisters eget fram tills att musiken blir möjlig att testa i skarpt läge på exempelvis Spotify. Beroende på branschens agerande skulle detta kunna leda till en ytterligare likriktning av det mest kommersiella utbudet. Detta till följd av att det finns ett mindre antal aktörer som är beredda att investera i genuint nya artister och ny musik då det är förenat med ökad risk. På branschnivå över tid framstår det därför som avgörande att investeringar görs i kreativa och starka A&R-miljöer. Den kreativa A&R funktionen skulle kunna liknas vid en form av grundforskning vars direkta relevans och avkastning kanske inte är uppenbar men som över tid bidrar till ett berikat musikutbud och framtida intäkter. 

  • 13.
    Wingstedt, Johnny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Music Producers, Knowledge and Multimodal Communication in the Recording Studio2017Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This short paper presents and discusses an ongoing pilot project studying communication and collaboration between producers and singers in the recording studio. From a knowledge perspective, it is assumed that ’the formal, the informal and the tacit are embedded in and inseparable from the ongoing interaction of the participants’ (Heath, Luff & Knoblauch, 2004). It is therefore necessary to, in addition to the verbal/vocal, also examine multimodal and embodied means of social interaction – such as gesture, facial expression and gaze. In this, the specific conditions established by the mediated setting of studio communication via ’talkback’ systems and soundproofed glass windows are considered. Furthermore, the communicative use of artifacts, tools and technology needs to be studied, in order to get a deeper understanding of how creative and collaborative work is organized in the studio. This includes how the musical sound (live or recorded) and related technologies are used for interactional purposes besides mere artistic expression.

     

    The study of the activities in the studio is, on a micro level, being performed using multi-camera documentation and multimodal interaction analysis. On a macro level, in-depth interviews and stimulated recall sessions, focusing on the role of the producer, are used for getting the participants’ perspective on how they view their own role regarding e.g. situational, institutional, strategic and knowledge-related matters. Preliminary results touch on issues concerning how power relations, agency, status and (often tacit) knowledge are negotiated. The joint workflow of collaborative and creative processes, as well as communicative resources, choices, and strategies are illuminated. The continued plan for this project is to include a larger variety of proficiency and professional levels, and musical genres. Given the increase in studies on contemporary media societies, such as consumer habits, media cultures and technologies, more research is correspondingly called for on issues concerning collaborative media production processes.

     

    References

    Heath, C., Luff, P. & Knoblauch, H. (2004). Tools, technologies and organizational interaction: The emergence of "workplace studies." In D. Grant, C. Hardy, C. Oswick & L. Putman (Eds), The Handbook of Organizational Discourse (pp. 337-359). London: Sage. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Florén, Thomas
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Portnoff, Linda
    Handelshögskolan i Stockholm.
    The Music Industry in Scandinavia & Swedish Music Export: What’s so Swedish about the Swedish record industry?2017Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Wingstedt, Johnny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Ickeverbal kommunikation i studio2016Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 16.
    Florén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Ljud- och musikproduktion.
    Kunskapens gränser: Om förmågan att bedöma potential i kreativ och kunskapsintensiv verksamhet2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I dagens framväxande samhälle uppfattas kunskap och kreativitet blir allt viktiga resurser. I forskning och teoribildning om kunskapsintensiv verksamhet inkluderas förut om kunskap även just den kreativa förmågan hos de anställda som central. Dessa företag beskrivs ofta agera i snabbt föränderlig omgivning vilket gör att kreativitet och innovation krävs för att konkurrera och nå framgång. Det är i efterhand relativt lätt att avgöra vilka kreativa idéer som utvecklats till framgångsrika innovationer. I detta paper riktas fokus mot bedömningen av den kreativa eller innovativa idéen då den ännu ej visat sig framgångsrik. På vilken grund och med vilken säkerhet går det att bedöma en idé som ännu ej visat sig framgångsrik. Går det att urskilja skillnader mellan olika typer av idéer eller innovation i frågan om möjligheten att på förhand bedöma dess värde? 

  • 17.
    Florén, Thomas
    Stockholms universitet, Sociologiska institutionen.
    Talangfabriken: Om organisation av kunskap och kreativitet i skivindustrin2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this dissertation is to describe, explain and understand how record companies identify and develop new music and new talent. The analysis is carried out on three levels: individual, organizational and sector level. In a record company, this task formally goes to A&R (Artist and Repertoire). This dissertation takes its point of departure in how the capacity for discovering new talent can be understood in terms of knowledge, creativity and competence and how this capacity is affected in the meeting between the record company and the industry.

    The theoretical framework of the dissertation spans two sociological fields: the sociology of organizations and the sociology of knowledge. While it takes its organizational starting point in the Knowledge Company Approach, it employs a practice-based approach to discuss knowledge. I argue that within the Knowledge company approach there are two contrasting ways to understand knowledge; a distinction is made between knowledge- and creativity-intensive enterprises. The results show that the record industry’s polarized structure can be seen as a result of the Knowledge Company’s typical problems.

    The A&R’s work is described as including two phases, one intuitive and one analytical. The intuitive assessment is direct, unconscious and without reflection. This ability has been described as "intuition" and "gut feeling". The analytical phase adds analysis and reflection based on knowledge. The results from the interviews with A&R’s reveal the limit of formal and explicit knowledge not only in the choice of music but also in the marketing strategies.

    The overarching picture is one in which record companies move in a space characterized by tension between dichotomous forces – art and commercialism, creativity and knowledge, culture and economy, chaos and order, but where opposite poles are not mutually exclusive but complementary.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 17 av 17
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf