Dalarna University's logo and link to the university's website

du.sePublikasjoner
Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Grammatikundervisning för alla kunskapsformer2023Inngår i: Abstraktbok, 2023, s. 32-33Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Sedan Bolognareformen ska högre utbildning i Sverige ge kunskap i tre former som benämns kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Denna indelning i kunskapsformer har kritiserats som led i en likriktning och målstyrning av högre utbildning (Persson 2019), men har som utbildningsfilosofisk idé potential att bidra till utbildningars hållbarhet (Gustavsson 2009). Detta föredrag diskuterar i vilken utsträckning medveten satsning på alla tre kunskapsformer kan göra grammatikundervisning angelägen för lärarstuderande på ett sätt som bäddar för social hållbarhet i skolans svenskundervisning.

    Utgångspunkten är en undervisningsmodell som under tre år utprövats inom ämneslärarprogrammet med inriktning svenska. Studenterna möter där lingvistiska metakoncept (van Rijt m.fl. 2022) från klassisk grammatik, SFL och stilistik. Varierade arbetssätt bidrar till ämnesdidaktisk kompetens genom parallellprocesser (Billing & Lundegård 2019). Grammatikundervisningen kontextualiseras (Myhill m.fl. 2012; Kabel & Bjerre 2020) men framställs inte enbart som ett led i svenskundervisningens vanliga färdighets-, process- och genrediskurs (Ivanič 2004; Sturk & Lindgren 2019). I stället diskuteras löpande hur grammatiska kunskaper även kan gynna en socio-politisk diskurs.

     

    Undervisningsmodellens potential för de olika kunskapsformerna har utvärderats genom deltagares skriftliga reflektioner under kursens gång samt intervjuer med ett urval deltagare från olika kurstillfällen. En tematisk analys (Braun & Clarke 2006) av materialet visar vissa skillnader i deltagarnas behållning. Majoriteten tycks emellertid, i likhet med Denhams (2020) slutsatser, förutom kunskaper om svenskans grammatik uppnå förståelse för språklig variation, textanalytiska färdigheter, grammatikdidaktisk förmåga – samt en värderingsförmåga och ett förhållningssätt som kan stötta deras framtida elevers kritiska litteracitet och språkliga ansvarstagande för jämställdhet och demokrati.

  • 2.
    Malmsten, Solveig
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Göthberg, Martin
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska. Göteborgs universitet.
    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål: Sopdykaren och andra bedömardilemman2023Inngår i: Skrivundervisningens praktiker / [ed] Eva Hultin, Karin Jönsson, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 121-140Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Bortom kontextualisering – försök med perspektivvidgande grammatikundervisning i lärarutbildningen2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kontextualiserad grammatikundervisning har under senare år lyfts som ett ideal internationellt, jfr exempelvis Macken-Horarik m.fl. (2018). Däremot finns knappast några studier om hur sådan litteracitetsstödjande grammatikundervisning fungerar inom förstaspråksämnet i en nordisk utbildningskontext – kanske en följd av att nordiska skolors läroplaner kan anses tillmäta metakunskaper om språk fler syften än att stödja läs- och skrivförmågan. Föredraget presenterar en planerad artikel för Acta Didactica Norden. Artikeln beskriver först en undervisningsmodell som går bortom ambitionerna för kontextualiserad grammatikundervisning och som vi utprövat inom utbildningen för blivande svensklärare i grundskolans år 7–9 och gymnasieskolan. Därefter undersöker vi i vilken utsträckning de lärarstuderande upplever att undervisningsmodellen gynnat dem på personligt och professionellt plan. 

    Undervisningsmodellen har utprövats under tre år i form av en tioveckorskurs inom ämneslärarprogrammets första termin. I kursen introduceras studenterna i traditionell grammatik (Lundin 2017), SFL (Holmberg & Karlsson 2019) och stilistik (Lagerholm 2008), som de utnyttjar för att analysera sakprosa, skönlitteratur och elevtexter. Ett första mål är att deltagarna ska se grammatikens relevans inom vardera av Ivanics (2004) sex diskurser kring textarbete samt upptäcka att svenska som språkämne (Hansson 2011) kan stödja inte bara kommunikativa färdigheter utan även bildning och demokrati. Ett andra mål är att deltagarna i sin framtida grammatikundervisning ska ha förmågan att göra språkvetenskapligt och didaktiskt väl motiverade val kring frågorna vad, hur och varför utifrån varje specifik undervisningskontext. Därför innehåller kursen stora mått av metareflektion och parallellprocesser, d.v.s. ”sådan reflexiv aktivitet i vilken lärarstudenterna får genomleva liknande situationer som deras elever kommer försättas i” (Billing & Lundegard 2019:271).

    I en pågående studie utvärderar vi nu i vilken utsträckning deltagarna upplever att kursen bidragit till dessa två mål. Det empiriska materialet omfattar anonyma kursvärderingar från alla genomförda kurstillfällen samt intervjuer med ett urval studenter som slutfört kursen för ett respektive tre år sedan. Som jämförelsematerial intervjuas också ämneslärarstudenter som studerat grammatik i en annan form. Kursvärderingar och intervjuer analyseras tematiskt (Braun & Clarke 2006) med sikte på dels studentens personliga utveckling ifråga om attityder till och självförtroende inom ämnesområdet, dels studentens professionella utveckling ifråga om teoretiska kunskaper och didaktisk förmåga. Preliminära resultat visar stor variation mellan olika deltagare. Högpresterande studenter uppskattar ofta det integrerade upplägget och upplever i förhållandevis hög grad att de nått de mål som beskrivits ovan. Lågpresterande studenter däremot önskar mer isolerad träning av olika grammatiska analysmetoder och har svårare att se kursens användbarhet i ämnesdidaktisk praktik. 

    Vår preliminära slutsats är att undervisning som relaterar grammatik till annan metakunskap om språk och till fler syften än utveckling av kommunikativa färdigheter har potential: den kan skapa en mer positiv attityd till kunskapsområdet hos blivande lärare och stärka ett helhetsperspektiv på språk och litteratur i deras undervisningspraktik. För att fler studenter ska gynnas kan emellertid de didaktiska valen behöva explicitgöras och motiveras ytterligare. Kunskaperna från grammatikundervisningen skulle också behöva aktualiseras oftare i andra delar av lärarutbildningen för att tydliggöra deras relevans för hela förstaspråksämnet, oavsett om man betraktar det som färdighetsämne, bildningsämne eller demokratiämne.

  • 4.
    Göthberg, Martin
    et al.
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Institutionen för språk, litteratur och lärande, Svenska.
    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning 

    Solveig Malmsten och Martin Göthberg, Högskolan Dalarna

    Vi rapporterar resultat från forsknings- och utvecklingsprojektet SSOE, Svensklärares samtal om elevtext, som vi med stöd av ULF-medel bedrivit i samverkan med svensklärarlaget vid en medelstor svensk gymnasieskola. Projektets forskningssyfte har varit att bidra med kunskap om svensklärares sambedömningskultur och professionella agens i skrivundervisningen, givet att det performativa trycket på skolan återkommande problematiserats under det senaste decenniet (Biesta, 2015; Gyllander-Torkildsen, 2016). Tolv timmars sambedömning av övnings-NP har videofilmats, varefter samtliga sju deltagande lärare har intervjuats individuellt. I de videofilmade samtalen analyseras dels interaktionen mellan lärarna, dels det skrivdidaktiska innehållet så som viktning av olika textkvaliteter och utformning av respons. Analysen visade att sambedömningen bygger på omfattande delad, men övervägande tyst kunskap (jfr. Hansson, 2011) som huvudsakligen kommer till uttryck genom pekande i och citerande av Skolverkets bedömningsmatriser (jfr Meyer-Beining, 2020). Tillämpningen av bedömningskriterierna framstår som tämligen instrumentell då betygsättning diskuteras mer än formativ respons till eleven, och ytligare fenomen som referatteknik och textnära partier får betydligt större utrymme än textens funktionalitet i den fiktiva kommunikationssituationen (jfr Skolforskningsinstitutet, 2018). Sambedömningssamtalens dominerande syfte tycks alltså vara att tillvarata redovisningsskyldigheten (jfr Mickwitz, 2021). Denna bild nyanseras emellertid när agerandet under sambedömningssamtalen ställs i relation till intervjuerna, där elevens lärande för livet står i centrum för lärarnas reflektioner. Samtliga intervjuade är kritiska mot vissa diskursiva och materiella arrangemang som strukturerar skrivundervisning och bedömning av elevtext (jfr. Henning Loeb, Langelotz & Rönnerman, 2019), exempelvis ramarna kring Nationella prov. De formulerar konstruktiva förslag till kollegial utveckling av ämnesdidaktisk kompetens och vill höja svenskämnets status. Vi ser i lärarnas utsagor ett mikromotstånd mot performativitetskulturen där lärarna är på väg att stärka sin agens och möjligheterna att axla det professionella ansvaret för elevernas långsiktiga bildning.

    Nyckelord: skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agens

    Biesta, G. J. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.

    Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken, svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Göteborgs universitet,

    Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö högskola.

    Henning Loeb, I., Langelotz, L. & Rönnerman, K. (red.) (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur.

    Meyer-Beining, J. (2020). ”Of course we have criteria” Assessment criteria as material semiotic means in face-to-face assessment interaction. Learning, Culture and Social Interaction (24), 1–12.

    Mickwitz, L. (2021). Lärarprofessionalism när bedömning är betyg. I Å. Hirsh & C. Lundahl: Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete, 27–46.

    Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Skolforskningsinstitutet.

  • 5.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska.
    Faktorer bakom variationen kring dativ i färöiskan2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Presentationen innebär en vidare diskussion av slutsatserna i mindoktorsavhandling, som genom en fallstudie av färöiskans dativ undersöker villkoren för grammatisk variation och förändring i de nordiska språken (Malmsten 2015). Kärnan i avhandlingen utgörs av en kvantitativ, diakron undersökning av färöiska studentexamensuppsatser från perioden 1940–1999. Skribenternas val mellan dativ och andra kasus relateras till åtta syntaktiska variabler, vars inverkan på kasusvalet jämförs med bland annat variationslingvistiska metoder. Resultatet är delvis överraskande. Det går visserligen att ana en svag tendens att dativ över tid oftare ersätts med annat kasus i kontexter där normen föreskriver dativ, men statistiskt kan man inte säkerställa någon skillnad mellan 1940-talet och 1990-talet. Samtidigt tycks det bli vanligare att dativ används hyperkorrekt, så att den totala användningen av dativ mot förmodan inte minskar mellan 1940-talet och1990-talet – åtminstone inte i detta material. Intressant är också att utvecklingen inte är linjär, utan att dativ används betydligt mera normenligt kring mitten av undersökningsperioden än annars. Bland de syntaktiska variabler som påverkar kasusvalet är satsdelsfunktion som förväntat en av de viktigaste. Men i slutet av undersökningsperioden träder ledets placering i satsen fram som en förvånande stark faktor, och det blir samtidigt mera avgörande om ledet utgörs av första/andra personens pronomen eller ej. Den sistnämnda tendensen har observerats i tidigare studier kring upplevarverb och då ofta benämnts Person Specific Retention, PSR. I en följdstudie har jag undersökt om data från mitt avhandlingsprojekt kan bidra till en djupare förståelse av fenomenet PSR. Följdstudien visar att PSR inte enbart är knutet till subjekt till upplevarverb. PSR är heller inte, så som föreslagits, en effekt av att led i första/andra person alltid är animata. Utpräglad PSR, där värden för första/andra persons pronomen skiljer sig från alla övriga nominalfraser, verkar representera en punkt i en glidande förändring som drabbar först icke-pronominella led, sedan personligt pronomen i tredje person och sist personligt pronomen i första/andra person. Det verkar fortfarande troligt att de enskilda ordens/ordformernas frekvens är avgörande, men för att kunna relatera PSR till de övergripande förändringsmönstren i det färöiska kasusbruket krävs fortsatt forskning.

  • 6.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska.
    Språkets struktur2018Annet (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Goda grammatiska kunskaper hos läraren ger bättre förutsättningar för en målinriktad skrivundervisning  i F-3. Denna del i Skolverkets läslyftsmodul Tidig skrivundervisning ger en översikt över hur läraren kan stötta elevens språk- och skrivutveckling på alla grammatiska nivåer från ord och ordbildning över fraser och satser till textuppbyggnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska.
    Avliva myter i språkhistoria2017Inngår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 3Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Lindgren, Charlotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Franska.
    Rosenkvist, Wei Hing
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Kinesiska.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket.
    Charlotte Lindgren intervjuar Wei Hing Rosenkvist och Solveig Malmsten inför Grammatikdagen 2017 vid Högskolan Dalarna2017Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Fulltekst (mp3)
    Ljudfil
  • 9.
    Malmsten, Solveig
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska språket. Uppsala universitet.
    Dativ i modern färöiska: En fallstudie i grammatisk förändring2015Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Faroese is known to lie grammatically between Icelandic and the Mainland Scandinavian languages and dialects. One example of this is that, on the one hand, Faroese is like Icelandic in having a basically intact morphological four case system. On the other hand case-marking in Faroese is linked to clause function to a greater degree than in Icelandic – but to a lesser degree than in the Mainland Scandinavian standard languages. In Scandinavian Linguistics, it has long been an axiom that in the longer term the aforementioned four case system will be reduced in all varieties of the Scandinavian languages. The present thesis investigates if, and if so how, this expected development manifests itself in Senior High School graduation essays in Faroese from the period 1940–1999.

    A quantitative study forms the core of the thesis. The choice between the dative and other cases is related to eight syntactic variables whose effect on the choice of case is compared using methods from the variationist framework, among others. The results are partly surprising: the dative did not reduce in frequency from the 1940s to 1990s. There certainly is a tendency, however not a statistically significant one, that the dative is more often replaced by another case in contexts where the norm is to use the dative. On the other hand it also seems to become more common for the dative to be used hypercorrectly. Furthermore, the development is not linear, in that around the middle of the investigation period, the dative is used far more according to norms than otherwise. As expected, clause function is an important variable, but by the end of the period under investigation the placement of the nominal phrase within the clause becomes a surprisingly strong factor. It also becomes more important if the phrase takes the form of a first/second-person pronominal or not.

    The results are theoretically interpreted in the light of, firstly, Generative Grammar, and secondly Construction Grammar. The modification of certain terms is discussed, such as lexical case in Generative Grammar or usage-based model in Construction Grammar. The conclusion is that the linguistic descriptive models of these theories can only partly cover the tendencies to change that are observed. Other parts of the results are best explained using aspects of sociolinguistics. The conclusion is that case studies on a micro-level are valuable in order to evaluate and develop theories of linguistic variation and change at a macro-level.

  • 10.
    Malmsten, Solveig
    Uppsala University.
    Rec. av Mál i maeti. Greinasavn eftir Jóhan W. Poulsen útgivid i sambandi vid sjeyti ára födingardag hansara 20. juni 20042005Inngår i: Studia anthroponymica Scandinavica, Vol. 23, s. 111-115Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Malmsten, Solveig
    Uppsala University.
    [Review of] Eivindarmál. Heiðursrit til Eivind Weyhe á seksti ára degi hansara 25. apríl 2002.2003Inngår i: Studia anthroponymica Scandinavica, Vol. 21, s. 107-111Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 12.
    Malmsten, Solveig
    Uppsala University.
    [Review of] Nafnabókin okkar. Ritstjórn Herbert Guðmundsson. (2000)2001Inngår i: Studia anthroponymica Scandinavica, Vol. 19, s. 124-126Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • chicago-author-date
  • chicago-note-bibliography
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf